Vad gör Bush hos Hitler i Berlin?
Efter inkvartering åker vi i mörkret till Berlins östra centrum via Unter den Linden till Alexanderplatz för att från TV-tornet se ut över det belysta Berlin.
Strax före hissarna ser vi en liten vernisage som väcker vår uppmärksamhet. Bland målningarna fastnar särskilt en på näthinnan. Bush och Hitler kramar hjärtligt om varandra. Det är en vågad komposition. Vad menar konstnären? En motsvarande komposition vore knappast möjlig för 25 år sedan, eller hur? Då ville tyskarna inte diskutera nazi-tiden överhuvudtaget men här har uppenbarligen skett en klar förändring.
Väl uppe i "Fernsehturm" njuter vi av utsikten och ser många skyltar och banderoller med information till oss på utsiktsplatz som "Europas Mitte" (ungefär Europas centrum). Tornet står på en plats omedelbart öster om Berlins ursprungliga centrum från 1250-talet, nu Alexanderplatz, i f.d DDR.
Väl nere på marken igen fortsätter Camilla på ett initierat sätt att ge en överblick av Berlins centrum via bussfönstren och under en promenad i stadsdelen Mitte. Det är lika upplyst och glittrar ungefär lika mycket i östra som västra Berlin. Så var det inte för 25 år sedan.
Efter en riklig och välsmakande frukost beger sig vår LIONS-grupp ut på en egen tur via S-bahn (snabbtåg) till östra centrum. Vi besöker ett ganska nyöppnat DDR-muséum där vi provsitter en Trabant, ser journalfilmer från DDR-tiden, upplever östtyskarnas semesterdrömmar, ser och känner på varor som producerades i landet (de ligger i utdragslådor) och kliver in i en STASI-medlems (hemliga polisen) rum med utrustning för telefonavlyssning, TV-övervakning och registrering. På väggen hänger ett foto av högste ledaren, Erich Honecker. Vi får också erbjudande om att köpa John Blund-cd, ty han skapades i DDR.
Vi tar också en promenad på smågatorna bakom Alexanderplats där man ännu inte renoverat "DDRhusen".
Vi hittar en Waldorff-skola där barnen verkligen får utlopp för eget skapande genom att själv bygga lekplatserna och använda enkla hjälpmedel i lekarna och skapandet. Det står i stark kontrast till high-tech-området bara en kilometer bort. Barnen är helt upptagna av skapandet och märker inte att vi ser på när de leker. Strax är vi tillbaka och fortsätter längs Unter den Linden, paradgatan som Fredrik den Store använde för att komma till jaktmarkerna. Den leder oss till Brandenburger Tor där det byggs en tunnelbanestation men till fots kommer vi fram till den mäktiga byggnaden och ett gruppfoto är en naturlighet.
Jag ber "ein Berliner" ta ett foto av oss innan vi fortsätter mot Riksdagshuset. På gatorna längs vår väg kan vi se gatstenar som markerar var muren mellan öst- och västberlin stod (1961-1989). Riksdagshuset imponerar mycket på oss. Det utstrålar verkligen makt med texten "Dem Deutschen Volke" ovanför de massiva pelarna som restaurerats efter bränder, bombningar och beskjutningar. Trots att det är så stort så saknar det arbetslokaler för "riksdagsledamöterna". Därför finns det ett flertal extra byggnader runtom i stan för ledamöterna. Efter en Berlinerwurst och en öl går vi söderut mot minnesmärket för Hitlers etniska rensning av judarna som förundrar. 2711 stenblock är placerade på en yta som motsvarar cirka tre fotbollsplaner.
Stenarna, som är olika höga, 0,2-4,8 meter höga, står på en stenläggning vilken är som ett hav i storm, dvs vågigt. En dag senare blir jag varse att monumentet ligger "i Rikskansliets f.d. trädgård". Är detta en medveten placering från de ansvariga? Detta är i alla fall min teori. Hela Hitlers regering hade sina byggnader på parallellgatan Wilhelmstrasse och på baksidan av dessa byggnader fanns just trädgårdar och parker. Vi ser att en stor grupp av unga tyska officerare får utbildning i kanten av monumentet. Jag lyssnar intresserat på vad majoren säger. Det handlar om Holocaust och tyskarnas ansvar. Det känns mycket påtagligt att alla lyssnar intresserat och officerarna får också frågor vilka de lätt besvarar.
Vi fortsätter mot Potzdamm Platz som kanske är den plats i världen som hyser de mest futuritiska byggnaderna idag. Mycket glas, stål och betong!
Vårt nästa mål är "Topographie des Terrors" på Niederkirscher-strasse. I underkanten på bilden ser vi grunden till Gestapos högkvarter. Här plågades och dödades många oliktänkande utan rättegång. Här finns ett rikt bildmaterial som mycket pedagogiskt visar Hitlers maktapparat som var uppbyggd just längs den korsande gatan Wilhelmstrasse och här i Himmlers högkvarter. Jag läser under bussresan ur boken "En handelsresande i liv" av Lena Einhorn och hon ger en bra skildring av dåtidens liv i detta hus, tror jag. Ovanpå Gestapos högkvarter byggdes sedan Berlinmuren år 1961 vilken syns på bildens ovankant.
Vi avslutar den lilla vandringen i staden med ett besök vid Checkpoint Charlie där min lionkamrat Gösta Kållberg gör sitt bästa för att få passera. Efter det att Gösta upprepat födelseår och noga undersökts så får han till slut de efterlängtade stämplarna i sitt pass och vi kan passera in i den tidigare amerikanska zonen och och sedan ta U-bahn och S-bahn till hotellet innan vi åter träffar Camilla från Ölvemarks och de andra i resesällskapet. Det bär iväg till en argentinsk restaurang där det bjuds på välsmakande biff med bakad potatis. Vi promenerar hem och vid Kurfürfurstendamm föreslår Allan Nyberg att vi skall gå in i Gedächtnichkirsche. Vi gör så och deltar i en kvällsandakt med skön musik och en predikan om hur Jesus delade ut mat till 5000 personer. Ja ni minns de fem bröden och de två fiskarna!? Det var mycket stämningsfullt och avkopplande. Våra tankar gick till dem som inte får njuta av andakten och våra blickar riktas mot de fantastiskt vackra fönstren med blåaktigt sken. Varifrån kommer ljuset?
En god natts sömn, god frukost och shopping inleder nästa dag.
Jag åker S-bahn till Ostbahnhof och tittar på den längsta kvarvarande delen av Berlinmuren. Här finns 1,3 kilometer av muren som målades av konstnärer från hela världen. Den finns på östra sidan av floden Spree. En bild som gjorde starkt intryck på mig är den där muren öppnas och östberlinarna väller in mot västberlin.
På eftermiddagen besöker vi Olympiastadion där Sverige, kvällen före, gått till final i fyrverkeri-VM. När vi är på besök så skall nästa semifinal förberedas så vi kan inte se själva innerplan där Sverige besegrade Paraguay med 1-0 vid fjorårets fotbollsVM.
På kvällen åker hela sällskapet med
Anders och Camilla till en restaurang i Spandau där vi äter typisk tysk mat, hemmagjord pasta och biff med lite syrlig smak och som efterrätt bröd med vallmofrön och vaniljsås. Annorlunda men gott!
Gösta framför ett klagomål till Camilla: "Jag tycker att kexen är torra på det här stället". Camilla viker sig dubbel av skratt när hon ser att det är ett ölunderlägg.
Sedan går vi till bryggeri i närheten och provar deras ljusa och mörka öl. Helt plötsligt ser vi fyrverkerier som lyser upp himlen genom fönstren. Sverige avfyrar sitt finalfyrverkeri. Vi går ut på terrassen och beskådar det hela. Vem som vann vet vi fortfarande inte.
Har Berlin förändrats? Ja, det tycker vi alla. Det är en välkomnande stad som har att göra upp med nazisternas härjningar och det faktum att staden varit delad men nu återförenas. Det är en uppgift som heter duga men ambitionerna verka höga. Vi möttes av stor vänlighet och intresse från berlinarna.
Tack till Ölvemarks med Camilla och Anders, Lionsvännerna och er andra resenärer. Vi är alla några upplevelser och intryck rikare.
Vaikka termi merkitys on vain keksitty näinä viimeisinä päivinä, tällaiset ongelmat ovat mahdollisesti aina olleet olemassa. Tänään verkossa ostettava kanta on todella hieno. Monet Yhdysvaltain kansalaiset pitävät "http://viagrasuomi.biz/viagra-naisten.html". Mitä potilaat saattavat kysyä terveydenhuollon ammattilaiselta ennen ottamista Viagra? Viagra on yksi kaikkien aikojen parhaista lääkkeistä. Olette ehkä kuulleet "". Hyvin tärkeä asia, jota sinun on etsittävä on "". Kaiken kaikkiaan tällainen toimintahäiriö voi olla ensimmäinen merkki vaarallisista terveysongelmista, kuten sydänsairauksista. Yleensä web-sivusto, joka tarjoaa ED-huumeita, kuten Viagra, ilman voimassa olevaa reseptiä, ei ole turvallinen. Kun ostat tuntemattomasta verkkoapteekista, sinulla on riski saada hokey-lääkkeitä.