VITTSJÖ. Ingegerd och Rolf Nilsson delar här med sig sina upplevelser vid en resa till Brasilien i Mars 2015. Del 2

Onsdag. Idag har vi följt med på en resa med guide till en liten stad, som heter Petropolis. Den ligger 7 mil från Rio, och har c:a 200 000 innevånare. Guiden pratade omväxlande på portugisiska, franska och engelska. Vi började med ett besök i en chokladbutik. Där bröt jag mitt nyårslöfte! Vi besökte Kejserliga museet. Kanske inte så intressant för oss, men vi kunde konstatera att mycket hade kommit över havet, från Portugal. Många tavlor och andra guldförgyllda saker. Brasilien var ju under många år en koloni under Portugal.

Vi åt sedan lunchbuffé på ett mycket trevligt ställe. Vi betalade 36 real, och fick äta så mycket vi orkade. Det fanns massor att välja på, sallad, frukt, potatis, minst 5 olika sorters kött, räkor och mycket annat. Vidare besökte vi Kristallpalatset, en fin paviljong där man hade baler förr.

Petropolis ligger uppe i bergen, så vi åkte på vindlande, skogiga vägar över berget. Det kändes, som om vi åkte i en lövsal, med alla tropiska växter. Ibland skymtade vi genom träden hur högt vi var!! Kom tillbaka till hotellet vid 20-tiden, och var då ordentligt trötta. Behöver nog ta en vilodag. I Petropolis var det c:a 23 grader svalt och skönt. I Rio hade vi för det mest upp emot 34 grader. Brasilien var det enda land i Sydamerika, som stred mot nazisterna i Italien under 2:a Världskriget. Finns faktiskt en del tysktalande i Brasilien.

Torsdag. Var på beachen mest hela dagen. Höga vågor, några tanter drog ut mig i vattnet, så då blev det badat!! Tyvärr kan vi ju inte bada tillsammans, eftersom vi inte vill lämna våra saker.

På kvällen var vi på fotboll. Det var två lokala lag, som spelade mot varandra på stora arenan Marakanästadion. Den rymmer ju 185 000 men denna kväll var det bara 7000. Tidigare hade det varit en match PSG-Brasilien. Vår mycket charmiga hotellvärd talade med illa dold skadeglädje om att Zlatan hade fått rött kort. De flesta av publiken höll på laget, som hette Flamengo. Jublet var stort när de vann 2-1. Här såg vi verkligen vad fotbollen betyder för Brasilianarna. De stod upp, stampade i golvet, ibland la dem sig ner, slet sitt hår och skrek, så det slog lock för öronen. En otrolig upplevelse! Kan tänka mig hur det är när ”de stora” spelar. Åkte hem med minibuss, och som vanligt gick det undan.

Torsdag. Har varit i centrum av Rio i dag också. Folk, bilar, bussar överallt. Det finns många mysiga kafeer här, med utsökta bakverk. Kanske därför midjemåtten är lite större här? Det finns 25 historiska kyrkor i centrala Rio.

Fredag. Känt oss lite sega idag. Ont i hals och huvud. Så vi har vilat oss idag och läst våra böcker. Vill inte vara sjuka här. Vi vill inte missa något i denna mångkulturella och fascinerande stad!

Söndag. Idag mår vi bra igen. Tillbringar en stor del av dagen på beachen. Mycket underhållning i form av helikoptrar och flygplan. Lite fredlig demonstration mot deras president. En del vill ha bort henne. Tror att det har något med olja att göra.
Åt en helt underbar måltid på kvällen vid strandpromenaden. Havsräkor, ris och vin. Glass och frukt efter. De serverar väldigt stora portioner här, men det är helt accepterat, att man beställer en portion och delar två på denna. Sätter fram tallrik och bestick till två. Väldigt bra tyckte vi!

Måndag. Resans absoluta huvudpunkt. Kristus statyn.

Iväg med lokal buss, sedan åkte vi kuggtåg resten av vägen. Visste inte att det fanns så många olika sorters träd. Som en djungel, där vi åkte fram (700 m upp) och sedan kom vi fram. Det var något stort. Själva Kristus statyn är 40 m hög och 28 m mellan de utsträckta händerna. Han står där och omfamnar alla. Onda som goda, fattiga som rika, gamla som barn. Förstår att Rioborna är stolta över sin staty som tillkom i början av 1930-talet.
Själv upplever jag det som mycket mäktigt. Känns som om Kristus omfamnar alla människor i hela världen!
På kvällen ser man statyn upplyst på kullen vakande över Rio. Utsikten uppe ifrån är helt fantastisk. Rio nedanför inbäddad i grönska. Så vackert att det tog andan ur mig. Kommer alltid att minnas detta.

Brasilien är ett stort land. Bor c:a 185 milj. människor här. Huvudstad är Brazil. Har tidigare varit Rio. Folket upplever vi som vänliga och trevliga, nästan lite blyga. Kan kanske bero på bristande språkkunskaper? Här finns några slumområden, s.k. favelas. De uppstod när folk flyttade från landet in till staden. Så är det ju i många andra storstäder. Folk får inte arbete, och då följer fattigdom i dess spår. Men Rioborna tar ändå hand om de fattiga, ser dem som Guds gåva till människorna.

Tisdag. Tillbringat ännu en dag i Botaniska trädgården. Måste vara en skön oas för alla människor i staden. Har fotograferat mycket idag. Egentligen hade vi tänkt att förflytta oss mer, byta hotell och kanske stad, men vi tyckte så bra om hotellet, och fann dessutom att Rio var tillräckligt för oss.

Onsdag. Tillbringar nästan hela dagen vid stranden med varsin bok.

Torsdag. Hemfärd. Sitter i foajén och väntar på taxin, som ska köra oss ut till flygplatsen. Känns lite vemodigt att lämna det, som faktiskt varit vårt ”hem” i 14 dagar. Vi kommer nog aldrig hit igen. Men vi har många fina minnen härifrån. Kyrkor, Kristus statyn, Botaniska trädgården, fotbollsmatchen och vi tycker att vi ”gamlingar” har klarat det ganska bra. Lite mera språkkunskaper hade varit bra.
Den lilla ”frukosttösen”-lite blyg, den äldre myndige farbrorn, och framför allt min favorit med sitt härliga leende och vår lilla städerska, med” huckle”. Alltid snyggt och prydligt på rummet.

Det ska bli skönt att komma hem också, men det blir nog en lång resa. Vi flyger nattetid denna gång.
Och hem kom vi, vår hund Sally blev överlycklig, och det kändes bra på alla sätt.

Borta bra, men hemma bäst!