Lucianatten en farlig natt
Lucia är en högtid som firas den 13 december. Samtidigt firas namnet på högtidens huvudperson, Lucia. I Sverige markerar luciadagen tillsammans med advent inledningen på julfirandet.
Lucia är en av våra få högtider i de skandinavisk protestantiska länderna som är namngivet efter ett helgon: Sankta Lucia, skyddshelgonet för Syrakusa som dog på 300-talet. Namnet på ljushögtiden är en senare företeelse än själva firandet.
Enligt folktron var den 13 december en farlig natt eftersom man trodde att övernaturliga makter var i rörelse då. Man trodde även att djuren kunde tala under lucianatten. Alla julförberedelser skulle vara klara till luciadagen och det firade man med att äta och dricka lite extra. Även husdjuren fick extra foder. Under 1300-talet, då Europa hade den julianska kalenderräkningen, inföll luciadagen samtidigt som vintersolståndet på norra halvklotet.
Luciafirande och besläktade traditioner har genomgått en utveckling genom århundradena. På Sicilien, där helgonet Sankta Lucia föddes, finns en luciatradition där barnen lämnar över mat till helgonet samt till en "flygande åsna" som hjälper Lucia att ge presenter. Om barnen råkar se henne, kommer hon enligt sägnen att kasta aska i deras ögon, så att de tillfälligt blir blinda.