VERUM. Bilbranden vid Nillavallen i Verum som jag tidigare rapporterat om, var den ett medvetet sabotage eller en som det då sades ren olycka?

Telestationen är allvarligt skadad

Den informationen jag och flera med mig fick oss tilldelade var att bilen fattat eld under färd. När jag idag den 20 september fick besked från IP ONLY att bredbandsinkopplingen som vi blivit lovade i början av oktober har blivit framflyttad och de hoppas fibern skall kunna nyttjas under december månad. Detta på grund av att det lilla huset vid Nillavallen som de fått ta över efter telia hade blivit så skadat vid branden att detta behöver rivas. Ett tillstånd för att riva det befintliga teknikskåpet, sedan ansöka om nytt bygglov samt få leverans av det nya teknikskåpet orsakar denna försening.

Kåseri från ”Politisk Vilde” 

VITTSJÖ. Av hävd röstade jag på Centern under många år då Fälldin vad chef för landsbygdspartiet. När den spetsnäsiga Rödluvan från Småland kom in då gick kåsören ut! Sen dess har kåsören varit närmast en politisk vilde som röstade efter eget sunda förnuft. Det sägs att i ett demokratiskt samhälle får alla tycka och tänka fritt samt framföra sin åsikt men det faller inte alltid i god jordmån.

Nedskräpning på allmän plats är straffbart!

Kåsören var suppleant i Vittsjö kommunalfullmäktige och blev en gång kallad som ordinarie ledamot. En partikamrat föreslog då att pensionat Hemgården skulle inrättas som ålderdomshem eller äldreboende. Kåsören ansåg detta var högst olämpligt med trappor både ute och inne och redan då fanns tanke på bibliotek och det föreslogs. Detta föll inte i god jord varför partivännen begärde bordläggning av framställan. Detta var enda gången kåsören blev kallad då partilinjen inte följdes.

VITTSJÖ. Ola Kämpe vad född Persson men vid inträde i militär tjänst tilldelades han namnet Kämpe. Ola var den förste i Vittsjö församling som uppnådde 100 år. Han var född den 21 mars 1803 och avled den 15 oktober 1903. Sannolikt den allra förste i församlingen som uppnått denna ålder även räknat tillbaka.

Ola uppvaktades med denna kudde på 100 års dagen. Kudden finns i förvar hos ättling.

Ola Kämpe var född på ett torp i Hästhult som han byggde på 1860-talet. Ola var skicklig tillverkare av laggkärl samt duglig timmerhuggare. Ola lär också skjutit en varg med sin mynningsladdare.

Ola kämpes mynningsladdare som nu finns i förvar hos en ättling till Ola.	Det första Kjempeloppet med start i Emmaljunga 1980.

Där Ola Kämpes torp var beläget kallas i dag för Kämpelyckan, Torp nr 74 i Ernst Paulsson bestseller: ”Torp och torpare i Vittsjö socken”. Det finns bilburen farbar till torpet, delvis på privat skogsmark som ägs av Gösta Olsson, Hästhult.

Hästhult AIK arrangerade under flera år Kjempeloppet på skidor och loppet passerade givetvis Kämpelyckan. Arrangörer var Emmaljunga GIF, Hästhult AIK och Vittsjö OK. Loppet passerade 15 byar inom socknen, bl a Kraxeboda,  Skinnaretorp, Kristenstorp, Lönsholma, Hästhult, Hårsjö och Lehult.

FARSTORP. När kyrkan i Farstorp på lördagen anordnade kyrkogårdsvandring, var uppgiften om en kvinna som gick gravid i elva år det som berörde åhörarna mest. Guiden Lennart Nilsson berättade om en Sara Nilsdotter, född i Mårnarp i Norra Åkarps socken den 1 januari 1825 men som vuxen boende i farstorpsbyn Bubbarp. Där blev hon gravid men det kom aldrig något barn. Först elva år senare när Sara dog och obducerades, upptäcktes ett mumifierat foster i livmodern.

Sara Nilsdotter var vid sin bortgång den 31 mars 1868 43 år gammal. Huruvida hennes död hade något med det döda fostret att göra är inte bekant. Men nog måste hon ha lidit under alla de här åren hon bar på det döda fostret, menade Lennart Nilsson, som på föredömligt vis guidade de närvarande mellan gravarna söder om kyrkan på den gamla kyrkogården.

Här finns gravstenar över människor från början av 1800-talet fram till i dag. Titlarna på gravstenarna vittnar om vad det var för människor som levat i socknen. Eftersom Farstorp är en agrar bygd dominerar ju titlar som åbo, hemmansägare och lantbrukare. För att bli titulerad hemmansägare krävdes tidigare inte så många tunnland jord. Den markareal någon ägde eller brukade definierade om vederbörande var en stor eller liten bonde.

Nässelfjäril (Aglais urticae) är en färgstark dagfjäril som förekommer över stora delar av Palearktis.

Både fram- och bakvingarna har längs ytterkanten ett svart band som innesluter halvmånformiga blå fläckar. Vingarnas undersida har, som hos många övervintrande arter, en lövliknande kamouflageteckning, för att fjärilen lättare skall undgå att bli upptäckt när den vilar med slutna vingar. Vingbredden är 40–52 mm.

Övervintrade nässelfjärilar kan i Sverige ses på vingarna redan tidigt i mars och är ett klassiskt vårtecken. Huruvida fjärilen regelmässigt uppträder med mer än en generation i Sverige är oklart.