VERUM. Emanuel Kristensson (1882–1976) bodde i ett torp nära gränsen mellan byarna Brogården och Tågarp. Det låg intill vägen mot Farstorp. Målarmästaren blev under sin livstid känd under namnet Emanuel Rosén.

Såhär ter sig Emanuel Roséns bostadshus och måleriverkstad nuförtiden.

Hans farbröder och syskon var mestadels bekanta i socknen som Hejepågarna. Hans två bröder Heje-Viktor och Heje-Josef bodde bägge i byn Tågarp.

Emanuel gick i lära hos den rutinerade målarmästaren Nils Jönsson (1852–1913) i Hästveda och omkring år 1900 antog han efternamnet Rosén. Han gifte sig 1906 med Klara Olivia Nilsdotter (1883–1963), som var född i Göteryd i Småland. Hennes far var hornarbetaren Nils Peter Johannesson.

Emanuel Rosén var, som jag minns det från min uppväxt, en flitigt anlitad dekorationsmålare som utsmyckade kistor, skåp och möbler av olika slag.

VITTSJÖ. Tanken var att vi denna onsdagskväll skulle parkera vid Bäckabro, men då där var fullt så fick vi bege oss till stationen istället och parkera där.

Rustade med både stolar och filtar kom det folk från alla håll för att lyssna på kvällens dragplåster Mats Lunnergård och Sam Larsson, en årligen återkommande musikkväll

Sam inledde med att sjunga Vilken underbar värld

Det är Kristna Samrådsgruppen som anordnade denna musikkväll och Lars Pettersson, präst från Örkelljunga hälsade oss alla hjärtligt välkomna till denna afton.

Mats och Sam fortsatte därefter med Kom in i Guds solsken och Där stod en blomma, där vi i publiken fick sjunga med i refrängerna.
Tillsammans sjöng Sam och Mats Som en sommaräng och Tron är för mig en sommaräng följt av en allsång skriven av Mats Paulsson – Visa vid vindens ängar. En sång av äldre modell Säg mig lilla fågel där mellan almens blad, sjöngs av Sam.

Svält.

Efter mitt skriveri i vintras om småfåglars eventuella fetma på grund av viss övermatning har det rakt motsatta nu kunnat konstateras.

Här matar vi för brinnande livet fåglarna saknar insekter av alla slag. De äter allt precis som i vintras och de behöver även mycket vatten då torrfodret gör dem oerhört törstiga.

VITTSJÖ.

1972

Kommunal renhållning infördes i centralorten samt närliggande byar på landsbygden.

Campingplatsen vid Skansen invigdes officiellt.

Gåsadammen öppnade för sommarens aktiviteter med tisdagsunderhållning samt religiösa samlingar på torsdagskvällar.

Annonsbladet har åtta sidor med text och annonser.

Ett speciellt annonsblad för Vittsjö utgavs.

Sommaraktiviteterna startade med promenader, cykling och simning m m.

Friluftsgudstjänst hölls i Tidemanstorp. Dessa samlingar startade 1967.

Friluftsgudstjänst hölls även i Mörkhult. Dessa samlingar började på 1950-talet.

Inom tre minuter slog blixten ner 3 gången vid Ramnsjövägen. En person skadades lindrigt.

Totalt förbud mot kräftfiske gällande i två år. Kräftbeståndet behövde växa till sig!

HANÖBUKTEN. Visst stämmer det gamla talesättet. Att med kamera, stativ och naturligtvis kompisen Vicky (Boxer) kliva ur sängen strax efter klockan 03 gör man inte varje dag.

Men det skulle visa sig att denna tidiga morgon kom att bli helt magisk. Då vi vandrade ner mot havet låg fortfarande mörkret över omgivningen, men borta i öster fanns en svag förnimmelse om att en ny dag snart skulle födas. Att uppleva hur solen sakta reser sig över horisonten, det magiska ljuset som hela tiden förändras bör alla någon gång uppleva. För Vicky o mej är det absolut inte första gången vi är så här morgonpigga. Det jag nu genom erfarenhet noterat är att varje soluppgång är helt unik, kan inte jämföras med tidigare fototillfällen. Molnen, vinden och fågellivet är helt olika för varje morgon.