HOVDALA. Den sjätte och för året den sista ”Berättaraftonen” genomfördes på onsdagskvällen med Birgitta Lowén som gäst.

Birgitta Lowén är stand-up komiker, skådespelerska, kultur- producent, mormor och farmor. Förra året fick Birgitta Hässleholms Kulturpris. Temat för kvällen var att prata om åldern.

Vid stora borggåden på Hovdala fanns minst 200 personer placerade med coronasäkert avstånd i medhavda stolar. Klockan i tornet klämtade sju slag då Birgitta presenterade sig själv och Malin Fredriksson (Malin är musiklärare från Vinslöv och med i kvartetten Mixess). Programmet inleddes med den vackra visan ”I tveksamhetens tid” av Arthur Lee, -i texten finns bland annat ”-får jag luta min panna” som blev inledning till kvällens tema.

LANDÖN. Att stiga upp tidigt en morgon kan belönas med underbara upplevelser. Fågellivet som kommer igång, ljudet från vågorna, solen som sakta bryter horisonten och skapar en ny dag.

Nu i augusti är det inte så väldigt tidigt man behöver gå upp. Då jag i förväg rekat lämpliga fotoplatser och redan finns på orten räcker det att gå upp strax före fyra. Har du tur, som hustrun hunden o jag hade denna morgon så bjuds det på ett magiskt skådespel som startar då det första ljuset bryter horisonten. Sedan dröjer det ungefär trekvart på sig innan även solen sticker upp därborta i öster.
Under denna tid skiftar hela tiden ljuset, allt går ganska fort så det är bra att ha en plan för hur man vill fotografera.

Gravand (Tadorna tadorna) är en andfåglar som tillhör släktet gravänder.

Gravanden är en brokig, gåslik and med en kroppslängd på 55–65 centimeter. Den har lång hals, långa ben och långa, spetsiga vingar, kraftig kropp och stor, tydligt uppåtböjd näbb. Fågeln är till största delen vit med grönt huvud, röd näbb och hasselnötsbrun gördel på framsidan. Skuldror och vingpennor är svarta. Könen är lika varandra, men hanen är något större och har under parningstiden en svullen röd knopp mellan ögonen.

VITTSJÖ. ”Här kommer jag inte att bli långvarig”, sade nyutexaminerade folkskolläraren Agda Svensson, f Eriksson år 1924. Hon passerade stora mossar då hon cyklade till Hårsjö. Hon var van vid stora bokskogar i Vanås. I Hårsjö nu nerlagda skola stannade Agda dock kvar till 1941 då hon erhöll tjänst i Vittsjö centralskola. (Se gärna tidigare artikel Arvid Svensson…)

Agda Svensson som var lärare i Hårsjö och Vittsjö

Valet att bli folkskollärare var inte helt klart för Agda. Närmast låg yrket som arkitekt men Agda blev avrådd av sin fader: ”Det är inget som ett fruntimmer kan försörja sig på”. Tanken på gymnastiklärare föll och Agda sökte in på seminariet i Landskrona 1921. Efter fyra års studier blev hon utexaminerad som folkskollärare 1924 och sökte omgående tjänsten i Hårsjö och fick tjänsten först som vikarie sen med fast anställning 1925. Skolsalens utrustning: en jordglob, en elektricitetsmaskin, spritkök och några magneter. Dessutom fanns ett antal kartor och planscher. Agda skulle städa skolsalen samt elda i den höga kaminen. Detta ingick i anställningsvillkoren med en månadslön på 180 kronor. Agda hade ansvaret för två examen. Småskolan började i april månad med sommarlov och examen i oktober månad. Då började folkskolan med examen i april månad. Läsåret omfattade 39 veckor.

BLEKINGE. Färden gick via Hästveda, Näsum till Pukavik sen blev det transportsträcka på E 22: an till Ronneby där resan Blekinge 2 började.

Solnergång,

I Ronneby låg vi på en fin ställplats nere i hamnen alldeles utmed havet o svalkade oss i värmen. Som sällskap hade vi ett antal svanar. Där fick vi även se en livräddningsövning där en kvinna simmade ut i havet och skulle föreställa nödställd. Det kom tre brandmän varav en med våtdräkt, han med våtdräkt fick en lina fäst på ryggen och simmade sen ut till den ”nödställda” sen drog de andra två mannen med våtdräkt o den nödställda till land.