VITTSJÖ. Det gamla garaget för vägstyrelsens vägskrapor och snöröjning samt lastbilsgarage är borta. Den aktuella byggnaden som nu är jämnad med markplan var belägen mitt emot Skansenhemmet. Avsikten är att att området skall utvidgas som parkeringsutrymme. Platsen har även tidigare varit utnyttjas som uppställningsplats, dels för Skansenhemmets personal men även för resande med buss.

Tiden klämtar för det gamla garaget då grävmaskinen kommit på plats.

Någon gång på 1940 talet uppfördes garaget i Vägstyrelsens regi. Detta företag behövde garage för två väghyvlar. Dessa fordon kunde också ändras till snöplogar eller snöröjning. Dessutom fanns det i byggnaden utrymmen för två lastbilar. Varken längd eller bredd kan jämföras med dagens fordon! En del personal fanns på platsen som fordonsförare. Naturligtvis fanns det även ett litet utrymme som kallades kontor. Redan på den tiden ansågs det nödvändigt att det fanns en toalett på platsen! Den inrymdes på minimalt utrymme. Någon av personalen fick backa in på avträdet beroende på lekamens bredd och omfång.

VÄXJÖ. En utflykt som var planerad några veckor i förväg och alltid en lika spännande resa för oss damer som är intresserade av vävteknik, färger, form, garner och mycket annat som fanns i år att beskåda på ”Tips Hallen” i Växjö.

Visst fanns det ännu mera att se, väv-material placerade på många andra ställen runt om i stan. Många fantastiska föreläsare med intressant arbetsmaterial med många åskådare som lyssnade ivrigt. Vävdagar är ju under tre dagar så stan lever upp med buller och bång så de gäller att hinna med.

Endast några få av de bilder jag tog under min dag där visas här men oj va mycket man vill ta bilder på. Busslaster med likasinnade kom från grannlandet Norge men också från hela landet här hemma. Alla med samma mål att se och bli inspirerad av denna vävmässa och alltid nåt roligt och spännande och ta med hem till vår vävstuga eller till pågående vävkurs.

VITTSJÖ. Nära tjoget förväntansfulla resenärer samlades tidig förmiddag för att delta i kyrkutfärd. Viveca och Tord Johansson var färdledare till en av de sällsynta kyrkorna med runt torn. Det blev även besök i kyrka byggd på klosterruin. Där fanns även klostrets ganska väl bevarade örtträdgård.

Besökare vid altare och dopfunt i Hammarlunda kyrka.

Första besöket blev S:ta Annas kyrka i Hammarlunda, belägen öster om Lund. Denna kyrka uppfördes i mitten av 1100 talet. Vissa konstruktioner har likhet med domkyrkan i Lund varför antagande gjordes att samma byggherre varit aktuell vid båda kyrkorna. Planer fanns att utvidga kyrkan men bygdens befolkning hade inga medel till detta. Därför är det gamla kyrkorummet från medeltiden oförändrat. Före rundvandringen i kyrkan serverade värdparet ”andrafrukost” i församlingshemmet.

VITTSJÖ. Sivard Strand citerade bonden Paavo och hans torftiga hemman i annat land. Detta blev inledningen till hans anförande om barkbrödets surrogat till mjöl. Sopplunchen i församlingshemmet började med värdparet Eva och Sven Andreassons servering av grönsakssoppa. I gamla tider var barkbröd ett nödfoder då mjölet började sina i mjölbingen.

Sivard Strand med barkbröd som han bjöd lyssnarna på.

Sivard Strand berättade om det omfattande arbetet med många moment innan barken kunde jämföras med mjöl. Främst var det innerbark från tall som föredrogs. Den som önskade mer kryddig smak på barkmjölet kunde med fördel använda innerbark från alm. Barken skulle tas från trädet och beredas genom krossning, blötning, hackning, blötning och malning. Mindre än hälften av barkmjöl skulle blandas i andra traditionella mjöl.

Stjärtand är en fågel inom underfamiljen änder och kategoriseras som en simand. Den har en stor utbredning och häckar i de nordliga delarna av Europa, Asien och Nordamerika.

Den är en utpräglad flyttfågel och övervintrar söder om ekvatorn. Ovanligt nog för en fågel med så stor utbredning har den inga geografiskt åtskilda underarter.

Detta är en relativt stor and med lång, spetsig stjärt. Hanen har ett mycket utmärkande brunt, grått och vitt utseende, medan honan mestadels har en ljusbrun fjäderdräkt och en kortare stjärt. Hanens läte är en mjuk vissling, medan honan kvackar som en gräsand.