Bjärnum. Det hörde mer till vanligheten än till undantagen, att det fanns många munnar att mätta i de Göingska småbrukarehemmen i gången tid. Där en liten familj kunnat uppnå en dräglig försörjning, blev det, när barnaskaran växte, många gånger svårt att ge alla tillräckligt av dagligt bröd. Kunde jordens avkastning inte ökas, fick man fundera på andra utvägar. Det blev för småbrukaren att göra, vad hans gelikar i generationer före honom gjort: tillsammans med jordbruket ägna sig åt något hantverk.

I Norra Åkarp och omgivande socknar var det väl knappast någon småbonde, som inte samtidigt var yrkesman av något slag, som hade med träarbete att göra. Per Månsson – farfader till Eric Persson, som sedan 1923 är chef för Bjärnums Slöjdfabrik – var född i Gubbarp, Verum 1839. Längre fram bosatte han sig i Killeberg. Som hemslöjd bedrev han tillverkning av laggkärl – på folkmål nämndes en sådan yrkesman ”karamagare” Med tiden blev han också träskomakare, men sin färdighet däri tillämpade han mest till husbehov. Den egna familjen – han hade fyra barn – och närstående försåg han med detta slags fotbeklädnad. Han var vid sin död 83 år gammal.

En av Per Månssons söner var Sven Persson, född 1865 i Farabjär. Han blev grundaren av Bjärnums Slöjdfabrik. Ända sedan ungdomen hade han sysslat med träarbete av flerahanda slag. Under en följd av år var han bosatt i Killeberg och arbetade då upp en rätt omfattande tillverkning av lieskaft.

Grundaren Sven Persson

VITTSJÖ. Vittsjö är inte enbart en kulturell ort utan även en litterär ort. Det är få orter som har så stor utgåva av skrifter som Vittsjö socken är begåvad med. Det finns 180 registrerade verk där författaren kommer från Vittsjö eller verket handlar om Vittsjö. Dessutom kan det finnas andra litterära verk som kommit i skymundan eller som utgetts i mycket begränsad upplaga. Tyvärr finns det litteratur som ”är gömt i madrassen” där ägaren behåller ”fyndet” för sig själv.

Ernst Paulssons och Hilding Månssons verk som berättar om bygden.

Mmmm flingorna som dalade ner så vackert i förra veckan, försvann med blixtens hastighet för nån dag, tråkigt tycker jag. Förr visst blir det ljusare inne och även utomhus, inomhus är planeringen redan på gång. Veckorna har krympt rejält, nu är det dags att kolla de ljusslingor som fungerade när de stoppades tillbaka i kartongen. Men på nåt vis har något hänt i förrådet alltid är det nån lampa som inte fungerar.

Dags att torka av mina snöglober det har blivit några fler under året som gått, lyfter upp en och vrider igång och låter mig underhållas med en jullåt som jag minns med glädje. Kanhända att vi behöver plocka fram lite saker som påminner oss att ett år redan har gått. För snart är det jul igen.

Strömstare (Cinclus cinclus) är en fågel i familjen strömstarar. Den är den enda tättingen i Europa som både kan simma och dyka. I Sverige häckar den i större delar av landet men med en högre koncentration i norra halvan av landet, medan den på vintern påträffas spridd över hela landet, ibland ända ute i kustbandet.

Strömstaren blir cirka 15–18 centimeter lång, med ett vingspann på 26–30 centimeter. Näbben är rak och starkt hoptryckt i sidled. Vingarna är korta och kupiga, stjärten kort, i spetsen tvär. Vuxna fåglar ser tjocka och kortbenta ut på grund av den voluminösa fjäderdräkten. Flykten är snabb och rak utan bågar eller glid och med mycket snabba vingslag.

HULTATORP. Den gamla skolsalen i Hultatorp skola fylldes efter hand då de 35 besökarna tog plats. Anledningen var att ortens syförening bjöd in till den 102:a syföreningsauktionen. Lennart Arvidsson var auktionshållare och han förespråkade om det inte borde kallas missionsauktion. Den gamla syföreningen har minskat efter hand och består i princip av endast en medlem!

Auktionsutropare vid missionsauktionen var Lennart Arvidsson.