VITTSJÖ. Hembygdsföreningen startade upp sitt vårprogram 30 mars genom att eleverna i Vittsjö skola fick se och uppleva Uggletorpstugan. Det blev mycket tankar hos barnen när de fick uppleva hur kanske deras morfars farmors mors liv kunde te sig.

I strålande solsken kom årskurs efter årskurs tågande uppför åsen där Uggletorpsstugan ligger.

Karin Persson, Arne Persson, John Sturesson, Birgitta Lilja, Inge Johannesson och Seija Liisa Persson (ej på bild) visade eleverna tillrätta i Uggletorpstugan.

Två dagar senare, den 1 april startade Hittaut 2022 kring Vittsjö. Projektet syftar till att ge motion för såväl hjärna som hjärta och andra muskler. Med hjälp av en karta gäller det att till fots eller på cykel söka upp olika platser i Vittsjös omgivningar. På varje plats har antingen en L-profil i aluminium, eller en plastbricka satts ut. Den mörkrosa hittaut- loggan syns för det mesta på långt håll.

Jag skäms.
Jag skäms över mitt egna kön, över män som med stor elakhet plågar sina kvinnliga partner.

Detta sadistiska och i många fall direkt mördande sätt, föddes nog redan i världens begynnelse, men man behöver bara gå till början av trettonhundra talets England.
Där regerade Henrik den VIII han var gift åtskilliga gånger och lät halshugga sina kvinnor efter hand som han tröttnade på dem. Ingen ifrågasatte om han led av någon psykisk ohälsa.

I dagens händelser går tankarna till de fullkomligt idiotiska hedersmord, som till nästan hundra procent drabbar unga flickor och kvinnor som råkat förälska sig i män utanför folkrasen.

Jag skäms även över de män som genom ett djurs beteende driver sin partner till självmord, en kvinna som säkert tidigare givit honom ett gott liv med barn och en fin familj.

Är det kanske en rädsla för att kvinnorna med sin inneboende klokhet ska bli oss överlägsna i allt?

Krokussläktet (Crocus) är ett släkte i familjen irisväxter. Släktet har cirka 80 arter.

Mest känd är saffranskrokus (C. sativus), men även vårkrokus (C. vernus) som är en mycket vanlig trädgårdsväxt i Sverige.

De är fleråriga örter med underjordisk stamknöl som är omgiven av ett skal av torra slidrester. Detta skal kan vara varierande uppbyggt och är ett viktigt sätt att skilja arterna åt. Stjälken är kort och vanligen ogrenad, omgiven av rörlika bladslidor vid basen. Total höjd 7…10 cm. Bladen är alla basala, smala och gräslika, vanligen med en ljus mittnerv. Hyllebladen är sammanväxta vid basen till ett långt rör. Hyllebladens antal är sex, och de är violetta, vita eller gula, ofta med mörkare strimmor på utsidan.

Boktips!


Berättelsen om världens mest gåtfulla fisk 
av
 Patrik Svensson

I dag, när det väl anses en smula opassande att äta ål, kan man ju i stället sluka denna (mycket goda) bok om ål – om man inte redan har gjort det.

Eller sluka och sluka, förresten – man kan lika gärna avnjuta den lugnt och i mindre portioner för den är indelad i arton mycket läsvänliga kapitel.

Det som serveras är en välkomponerad anrättning bestående av såväl fakta som kuriosa om och kring den märkliga ålen.

I det aptitretande första kapitlet får man sålunda en intressant redogörelse för hur den gamle greken Aristoteles trodde att ålen fortplantade sig – och i det sista serveras man en vacker och smått gripande – men antagligen inte helt sanningsenlig – historia om ett ögonblick som stod stilla.

Däremellan varvas avsnitten på ett sådant sätt att mer ”lärda” och ”bildande” inslag hela tiden varvas med mer personliga vardagsbetraktelser.