VITTSJÖ. Länge var det innan beslutet togs, så trots allt så blev det valborgsmässigt firande med majbål i Vittsjö.

På ny plats men vid Vittsjön i bakgrunden så börjar firandet av denna traditionella vårhälsning. Start med bygdespelarna med Boel Bengtsson, Malin och Marie på instrument och med hembygdsföreningens egen sångkör så sjungs våren in med de också traditionella sångerna som hör våren till.

Ann-Marie Ström

Tal till våren hölls av Ann-Marie Ström som pratade om vår vackra nejd och den härliga naturen som vi har runt omkring oss. Ett medryckande tal om vårens spirande tid som vi alla har framför oss. Och som hon sa, tröttnar vi på vår hembygd så finns tåget som kan ta oss ut i vida världen. Hon avslutade sitt vårtal med att läsa utantill en dikt skriven av Karin Boye "Ja visst gör det ont när knoppar brister”.

VERUM. Som vanligt var det väldigt många som tagit sig till den lilla byn för att deltaga i Valborgsfirandet. Även i år var det Verums Bygdelag som stod som arrangör.

Ett långt fackeltåg startade i skymningen vid Bygdegården för att ringla sig ner mot ängen vid Vieån nedanför kyrkan. Med sina facklor tände man det stora bålet som snabbt lyste upp kvällshimlen.

Bygdelagets representant Ingvar Larsson välkomnade publik, kör samt årets talare Karin Ralsgård. Den tillfälligt sammansatta Verumskör under ledning av Mats Lunnergård framförde därefter ett antal vackra vårvisor.

Karin Ralsgård född i bygden inledde sitt tal med att berätta om hur Nils och Svante Sonesson på sin tid bedrev sitt skogsbruk. Tider förändras och Karin menade att det är viktigt att våga prova nytt. Att inte vara rädd för att göra fel utan dra lärdom av detta för att vinna framgångar. Hon knöt an till Erik Axel Karlfeldt och hans kända diktsamling Fridolins lustgård där författaren bland annat beskriver sig själv som en blandning av odalbonde och kulturmänniska.

VITTSJÖ. På ett ganska kyligt Vittsjö Idrottspark hade drygt 500 supporters samlats för att stödja sitt hemmalag till seger. En match som kom att sluta med hemmavinst 2-1.

Inför matchen fanns viss oro i hemmalaget, detta för att fyra av Vittsjös nyckelspelare av olika anledningar ej kunde starta. Nu visade det sig att de andra spelarna växte ordentligt med uppgiften.

Hanna Ekengren gör 1-0

Redan efter knappt fyra minuter tog Vittsjö ledningen genom Hanna Ekengren som sköt ett helt otagbart skott nära Örebromålvakten Tove Enboms högra stolpe. Matchen fortsatte med viss bolldominans för Örebro som dock inte kom till ett enda skott mot mål. Det blev i stället Vittsjö som genom Nellie Persson och vackert nickmål skulle utöka sin ledning till 2-0. Med detta resultat på tavlan gick lagen till vila.

VITTSJÖ. Nu börjar våren komma igång, -vitsippor blommar som en matta, -blåsippan är så vacker.
Gulsippan är en fin sippa. Backsippans knoppar börjar att slå ut liksom falsk fläder.

Det har varit milt så den tidiga rododendron får blomma och står så fint. Gå ut och njut av vad det vackra Vittsjö har att bjuda på.

Jag hoppas bilderna talar för sig själv.

Fler bilder på min hemsida vigg5.se

Valborgsmässoafton, sista april eller vardagligt valborg, är en årlig högtid som firas på flera platser i Europa.

Traditionen grundar sig på den förkristna högtid som länge firats i Tyskland, men som senare har kommit att uppkallas efter kulten runt den heliga Valborg. Skräp efter vårstädning av skog och mark eldas då upp.

Sedan 1400-talet firas dagen till minne av det tyska helgonet Sankta Walpurgis. Valborgskulten, som uppstod efter hennes död år 779, kom i hög grad att handla om skydd mot häxor och onda andar.

Genom denna omständighet förbands hennes namn med de förkristna germanska vårfesterna. Särskilt trodde man att häxorna på Valborgsmässonatten mellan den 30 april och den 1 maj red på kvastar eller getabockar till de gamla offerplatserna, i synnerhet till Blocksberg och där drev ofog i djävulens sällskap. För att oskadliggöra spökeriet, förde man oväsen genom rop, skott och horn och tände eldar på höjderna. Sådan blev nämligen den kristna tidens förklaring av dessa förkristna vårseder.