Valborgsmässoafton
Valborgsmässoafton, sista april eller vardagligt valborg, är en årlig högtid som firas på flera platser i Europa.
Traditionen grundar sig på den förkristna högtid som länge firats i Tyskland, men som senare har kommit att uppkallas efter kulten runt den heliga Valborg. Skräp efter vårstädning av skog och mark eldas då upp.
Sedan 1400-talet firas dagen till minne av det tyska helgonet Sankta Walpurgis. Valborgskulten, som uppstod efter hennes död år 779, kom i hög grad att handla om skydd mot häxor och onda andar.
Genom denna omständighet förbands hennes namn med de förkristna germanska vårfesterna. Särskilt trodde man att häxorna på Valborgsmässonatten mellan den 30 april och den 1 maj red på kvastar eller getabockar till de gamla offerplatserna, i synnerhet till Blocksberg och där drev ofog i djävulens sällskap. För att oskadliggöra spökeriet, förde man oväsen genom rop, skott och horn och tände eldar på höjderna. Sådan blev nämligen den kristna tidens förklaring av dessa förkristna vårseder.