BJÄRNUM. För 16:e året arrangerades under Nationaldagen den Motorhistoriska Dagen vid Åke Karlssons Bilverkstad i Bjärnum. Dagen blev återigen en stor succé. Säkert bidrog även det fina vädret till att så många tog ut sina klenoder.

En ständig ström av publik i alla åldrar och besökare med fordon av alla typer och ålder tog sig till parkeringsytorna vid bilverkstaden. Det pratades bil, mc, lastbil, traktor och tillbehör till dessa på flera platser i området.
Bakom arrangemanget står Åke och Jan Karlsson tillsammans med Östen Krantz i samarbete med föreningen Nordskånes fordonsveteraner.
– Det handlar om att försöka hålla motorarvet rullande och det är varje år en överraskning vad som kommer för att ställas ut. Det finns ett mycket stort intresse för veteranfordon även i våra trakter, -det skruvas på många ställen, säger Jan Karlsson.
Till träffen kom entusiaster med fordon av alla de slag, mest personbilar, men även motorcyklar, mopeder, trehjulingar traktorer och lastbilar, med andra ord i stort sett allt, som drivs fram av en motor. I bakgrunden hördes stundtals en tändkulemotor som stod och puttrade med sitt karakteristiska ljud.

Mitt i fordonshavet fanns en välpolerad Rolls Royce. Det är onekligen något mycket speciellt med detta bilmärke.
VERUM.

Torpet i Tågarp där målarmästaren Ola Lönnblad (1833–1922) bodde fram till 1920. (Foto från 1960-talet i Björn Breidegards ägo.)
Snickeriet inom Verums socken var främst specialiserat på ek- och furukistor, lusahunnar, soffor och långsängar. Enligt Janne Tufvesson kunde en snickare tillverka fyra soffor i veckan som sedan såldes för ca 7 kronor stycket. En furukista som betalades med 1 krona och 50 öre gick att tillverka på en dag. Detta vid en tid (kring 1900) då en fabriksarbetares daglön var 1 krona och 30 öre. Det berättas att torpare som inte hade egen skog på 1880-talet kunde köpa stora träd för 75 öre stycket. Med ”Lusahunnar” menades sådana omålade förvaringslådor för klädespersedlar som unga flickor medförde mellan gårdarna då de efter konfirmationen tjänade som pigor. Den som dekorerade alla möblerna under slutet av 1800-talet var målaremästaren Ola Johannesson Lönnblad, som levde sina sista två år på Verums ålderdomshem ”Backstubo.
VITTSJÖ. Ett hundratal personer hade i det fina vädret slutit upp för att tillsammans fira Sveriges Nationaldag. Arrangör även i år var Wittsjö Hembygdsförening.

En fanborg anlände till platsen till toner från Kalkmanslaget. Årets konferencier Karin Persson, dagen till ära iklädd vacker folkdräkt, välkomnade publiken. Därefter fortsatte Kalkmanslaget med att framföra ett antal melodier.

Gästtalare var Erika Nilsson, känd för alla sina fina insatser för inte minst fotbollen och ortens damallsvenska fotbollslag.
Den första sommarmånaden har kommit med sol och värme. Detta väder lockar alla entusiaster som kör motorcykel, och fick mig att tänka på en visa av Skånska Lasse som handlar om en motorcykel.

Visan är en hel berättelse med sina sex verser och med spänning ser/ hör man framåt om hur det ska sluta.
Jämför lite med dagens musik, där jag har svårt att minnas varken melodin eller vad den handlar om. Däremot kan jag fortfarande efter 60 år komma ihåg alla verserna på Alptoppens ros! Här kommer historien och visan om Motorcykeln av Skånska Lasse.
Lyssna på Motorcykeln av skånska Lasse (Klicka)
Motorcykeln
De hände häromdan
Att jag for in te stan
Och på en järnbod gick min lugna ban.
Ja skulle köpa nåt
Men jag kom inte påt
Och handlarn sa: Jag ska väl gissa!
Han gissade uppå allt som fanns i bon
Från spik och kätting å ner te hästeskon,
Men singeliduttan å ta mä sjuttan
Han gissa rätt så ja ble uttan.
VITTSJÖ, BJÄRNUM. Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag firas den 6 juni varje år och är en helgdag i Sverige. Tidigare firades 6 juni enbart som "svenska flaggans dag" och det var först 1983 som dagen även fick status som nationaldag. Sedan 1996 är nationaldagen även en ”salutdag” och från och med 2005 är nationaldagen även en helgdag.

Nationaldagen firas dels till minne av att Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni 1523, dels till minne av att 1809 års regeringsform (som gällde fram till 1974 års regeringsform) skrevs under den 6 juni 1809.
Tisdagen den 6 juni 1893 hade Skansen avslutning av årets vårfest, och valde att högtidlighålla dagen i nationalistisk anda. I utlysningen framgår att det var minnet av att Gustav Vasa valdes till kung år 1523 samt 1809 års regeringsform, som bägge inträffade den 6 juni, men utan hänsyn till kalenderskiftet 1753 som utgjorde grunden. Firandet skedde på initiativ av Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens grundare. I Skansens årsbok för 1893 skriver Hazelius att "såsom de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6 juni, Gustafsdagen, vilken där har firats och hädanefter kommer att firas såsom svensk nationaldag". Redan året därpå (1894) nämnde Svenska Dagbladet att på Skansen den 6 juni "liksom förlidet år skall firas såsom svensk nationaldag". Det dröjde dock fram till 1983 innan dagen fick formell status som nationaldag.
Sida 6 av 1576