Döden slog till med väldig kraft i Verums församling hösten 1918
VERUM. För etthundra år sedan fördunklades livet i många familjer i våra bygder. En av de socknar som drabbades särskilt hårt av den pandemi som gick under namnet ”Spanska sjukan” var Verum, som är min egen födelseförsamling.
Den största med Spanska sjukan jämförbara farsot som veterligen drabbat Verums socken - möjligen bortsett från digerdöden på 1300-talet - är en rötfeberepidemi 1785, då sammanlagt 34 dödsoffer skall ha skördats under året. Enbart i den lilla byn Hästberga dog fem personer.
Tidningen Norra Skåne lämnade hösten 1918 dagliga rapporter om antalet nya sjukdomsfall.
I november för fem år sedan erinrade tidningen Norra Skåne sina läsare om de många liv som dödens lieman skördade i Verums församling 1918. Notisen från den 4 november 2013 hade denna formulering: Det var 95 år sedan som den spanska sjukan svepte in som ett dödsmoln över Sverige. Tusentals själars lågor släcktes och trakterna kring Verum var långt ifrån förskonade. En av de drabbade familjerna var mjölnare Oskar Bengtssons från Mölleröd som tillsammans med sin maka Alma hade nio barn.
Från och med augusti månad 1918 avrapporteras sjukdomens härjningar i tidningen Norra Skåne varje dag under rubriken ”Spanska sjukan”. Fram till den 6 augusti hade 33 sjukdomsfall konstaterats i Kristianstads län: 7 i Kristianstad, 6 i Åhus, 8 i Rinkaby, 4 i Villands Vånga, 5 i Klippan, 2 i Simrishamn och ett fall i Norra Åsum.
Den 8 augusti meddelar tidningen att ett tiotal personer har insjuknat i Hässleholm och den 10 augusti rapporteras ett 20-tal fall i Sösdala och i Vinslöv tre fall. Redan den 13 augusti meddelas att två sjukdomsfall har upptäckts bland Skånska trängkårens värnpliktiga. Längre fram i augusti rapporteras att sjukdomen är på retur i Hässleholm med undantag av Skånska trängkåren där 47 värnpliktiga var ”angripna” den 28 augusti.