Skrifter i Kungliga Biblioteket av ”Nils Gummes Erik” från Hästberga
VERUM. Den 18 maj 1861 fick hustrun Bengta Andersdotter på ”Gummesagården” i Hästberga en son som i dopet tilldelades namnet Erik. Denna person är troligen ensam, av alla som är födda i Verums socken, om att vara representerad med sju tryckta skrifter i Kungliga Bibliotekets boksamlingar. Skrifterna finner man i katalogen ”Libris” med namnet ”Wennerberg, Erik (1861–1938) – författare”.
Om det 24-sidiga häftet Svenska afslöjanden (här längst till vänster) skriver en anmälare i Öresundsposten 1906-03-27: … boken, som är i sin sammanställning ett jämmerligt fuskverk, består af en i nära nog rå form framställd kritik af postverk, underdomstolar, domare, kronofogdar och länsmän m. m. En annan något mer välvillig recensent skriver: Den är visserligen ett fuskverk. Men då författaren troligen första gången tagit sig för att skriva något, kunde det ej bli ett mästerverk.
Familjen och de sju barnen på ”Gummesagården” i Hästberga
Fadern hette Nils Gummesson och makarna hade sedan de ingått äktenskap 1853 fått barnen Nils 1854, Ingar 1856 och August 1858. Efter Erik föddes Per 1863, Hanna 1866 och slutligen dottern Bilda 1873. Två av sönerna, Erik och August antog efternamnet Wennerberg och sonen Per antog namnet Ekberg. Brodern August Wennerberg blev skollärare i Vittsjö socken 1881. Hans verksamhet där fick dock ett hastigt slut. Han lämnade sin tjänst där redan i december 1886. Skälet till att Wennerberg hastigt lämnade Vittsjö står att finna i den tidens nyhetsorgan på ömse sidor Atlanten.
I svenskamerikanska ”Gamla och nya hemlandet” kunde man den 1 januari 1887 läsa notisen: LUND. Förfalskning af seminariebetyg. Folkskoleläraren August Wennerberg i Vittsjö, Skåne, sökte förenade klockare, organist- och folkskolelärarebefattningen i Fjelkestad. Han erhöll första förslagsrummet och vid valet fick han platsen. Det upptäcktes sedan att han förfalskat sina seminariebetyg, hvilka han i några ämnen höjt från "godkänd" till "icke utan beröm godkänd." […] W. har nu gjort sig osynlig. Det antages att han rest till Amerika från hustru och barn. Redan några år efter rymningen hade Wennerberg etablerat sig som en uppskattad lärare i Minnesotas svenskbygder, vilket framgår av denna tidningsnotis. Skaffaren skrev den 3/2 1892: Årsstämman i Stillwater, Utdrag ur protokollet, fördt öfver förhandlingarne vid den sv. ev. luth. församlingens i Stillwater, Minn., årsstämma måndagen den 4:de jan. 1892. […] Till stadigvarande skollärare, organist, sångledare och föreståndare för söndagsskolan valdes hr August Wennerberg och eger han rätt att om han så önskar, anställa en af kyrkorådet godkänd vikarie för dagskolan. Hr W:s lön bestämdes till $600 om året jemte kollekt påskdagen. Mer om denne emigrant från Verum finns att läsa i artikeln ”August Wennerberg (1856–1926) från Hästberga blev specerihandlare i Stillwater” på Portalen ViBj.
Då fadern Nils Gummesson hade avlidit 1905 saknades kännedom om var tre av sönerna befann sig. I bouppteckningen, som helt saknade tillgångar, uppges att August, Per och Erik ”vistas på okänd ort”. Anledningen till att den sistnämnde Erik inte vistades på någon känd ort kan sökas i hans oregelbundna livsföring sedan faderns gård i Hästberga sålts på exekutiv auktion.
Erik Nilsson Wennerberg arbetade som snickare och bodde i Malmö och Helsingborg 1894–1897 och återkom 1897 till födelsesocknen. Efter att ha råkat i konflikt med grannarna i Hästberga om olika saker utvecklades han till en utpräglad ”rättshaverist”. Erik Wennerberg uppträdde några gånger som föredragshållare om rättsskipning och tidningsskandaler och levde ett kringflackande och bohemiskt liv fram till sin död på ålderdomshemmet i Verum den 25 april 1938.
Annons 1900-11-17
Annons 1903-01-05
Denne särpräglade person har lämnat sina manuskript och anteckningar till ett enskilt arkiv som förvaras i Hässleholms kommunarkiv. (Erik Nilsson Wennerberg 1921–1938). Hans första två i Malmö tryckta skrifter utgavs 1905 och har titlarna: Svensk-norsk politik, riksdagsmannaval och röfvarebanden i Göingebygden. Malmö, 1905 och Norska frågan och svenska afslöjanden. Malmö, Skånetryckeriet, 1905, 4 s. I Kungliga Bibliotekets register ”Libris” finner man dessutom följande fem titlar med Erik Wennerberg som författare: Beståndet. Malmö, Skånetryckeriet, 1906, 16 s. Svenska afslöjanden. Malmö, Skånetryckeriet, 1906, 24 s. Är ni rätt uppskattad? Malmö, Jansson, 1909, 13 s. Hyresgästföreningar. (Pris 35 öre.) Göteborg, Bergendahl, 1910, 26 (2) s. och Människornas tillkomst i begynnelsen. Stockholm: Hedberg & Björklund, 1920, 19 s.
Utöver dessa sju skrifter lät Erik Wennerberg även trycka följande fyra alster (som saknas i Libris): Oförsvarligt eller hvem vill afslöja? Landskrona 1906, 32 s. Till Riksdagen! Malmö, Malmö Tryckeri & pappersbolag, 1914, 1 s. ”Bättre klarhet i saken” Eksjö, Ekwall & Eks Boktryckeri, 1914, 5 s. och Poem. Lund, Skånska Centraltryckeriet, 1917, 4 s.
Epilog över ett sorgligt livsöde.
Erik Wenneberg överfördes till ”Obefintlighetsboken” för Verums församling i december 1906, dvs ett och ett halvt år efter faderns död i juni 1905. Fadern Nils Gummesson hade då sedan slutet av 1903 varit inneboende hos en av döttrarna, som var gift i Osby. Han avled där 1905, vid 87 års ålder.
Det finns endast glimtvis spår som tyder på var Erik fram till omkring 1930 haft sin bostad, men i Verums församlingsbok för åren 1931–1949 finns noteringarna: Vistades i Gustafsberg vid nyår 1929, i Nybro och Kalmar 1931 och i Västervik 1938. Sist på denna rad har prästen skrivit: Prästbevis för intagning å sinnessjukhus 1938. I den sista tidningsnotisen om Erik Wennerberg från november 1928 (Svenska Dagbladet) har rubriken ”Den sinnessjuke borde icke ha dömts”. Tidningen skriver att Göta hovrätt visserligen förklarat honom skyldig till falskt åtal, men: …då Wennerberg, enligt utlåtande från medicinalstyrelsen, lidit av sinnessjukdom, borde han icke fällas till ansvar, varför hovrätten ogillade talan.
Wennerberg, Erik (1861–1938) - författare.
Antal träffar i Libris: 7.
Svensk-norsk politik, riksdagsmannaval och röfvarebanden i Göingebygden. Malmö, 1905
Norska frågan och svenska afslöjanden. Malmö, Skånetryckeriet, 1905, 4 s.
Beståndet. Malmö, Skånetryckeriet, 1906, 16 s
Oförsvarligt eller hvem vill afslöja? Landskrona 1906, 32 s. (Ej i Libris)
Svenska afslöjanden. Malmö, Skånetryckeriet, 1906, 24 s
Är ni rätt uppskattad? Malmö, Jansson, 1909, 13 s.
Hyresgästföreningar. (Pris 35 öre.) Göteborg, Bergendahl, 1910, 26 (2) s.
Till Riksdagen! Malmö, Malmö Tryckeri & pappersbolag, 1914, 1 s. (Ej i Libris)
”Bättre klarhet i saken” Eksjö, Ekwall & Eks Boktryckeri, 1914, 5 s. (Ej i Libris)
Poem. Lund, Skånska Centraltryckeriet, 1917, 4 s. (Ej i Libris)
Människornas tillkomst i begynnelsen. Stockholm: Hedberg & Björklund, 1920, 19 s