Längst ner i högra hörnet på denna häradsekonomiska karta från 1832 låg vid Helgeåns ”kurva” fram till 1950-talet en backstuga som beboddes av Verumsfödde torparen Lars Persson (1844–1927) som kallades Heje-Lars.

Där bodde han med sin hustru Ingar Turesdotter (1851–1930), som var född i Norra Sandby. Där bodde även medlemmar av den stora familjen. Makarna hade sju barn och i början av 1900-talet bodde där utöver makarnas fem barn även hustruns bror boskapshandlaren Fredrik Turesson och ett barnbarn. Hustrun Ingar var känd i bygden för att arbeta med att reparera och sota de stora bakugnarna i böndernas gårdar.

Makarna Lars Persson och Ingar Turesdotter med tre av döttrarna, Olivia står bakom modern.

I samband med att Brittedals elbolag skulle etablera sitt kraftverk vid Hästberga gjorde några tidningar besök i det område som skulle översvämmas och ett de torp som påverkades av byggandet var familjens backstuga. I några skånska tidningar kunde man läsa berättelser om livet i backstugan:

Grönsiska (Spinus spinus) är en fågel i familjen finkar.

Grönsiskan är en liten fink som mäter 12–13 cm, har ett vingspann på 20–23 cm och en vikt på ungefär 12 gram. Den har en kort, konisk och spetsig liten näbb. Stjärten är kort och kluven.

Den adulta (vuxna) hanen är grön på ryggen och bröstet med gulgrön vingovansida med kraftiga svarta partier. Buken och undergrumpen är grågrön med svart vattring. Grönsiskan har god förmåga att klänga, exempelvis i tunna trädgrenar.

VITTSJÖ. Den senaste värmen har satt ordentlig fart på grönskan. Under kommande helg utlovas sol vilket naturligtvis sätter ännu mer fart på färgerna i bygden.

Har du möjlighet så passa på att ta en promenad, det är som vackrast just nu, då färgerna är så underbart ljusgröna. Snabbt övergår dessa färger till den mer mörkgröna färgen.

Nedan några bilder tagna under torsdagen:

Björken har kommit långt

Smålänningen Eskil är en glad och pratsam varelse och det var därför det kändes lite jobbigt att på skogshuggningen i Norland bo tillsammans med tystlåtne Hugo från Norrbotten. En lördagskväll hade Eskil beslutat få norrlänningen att lossa på tungbandet, så han hade köpt hem två flaskor brännvin och de två groggade. Eskil pratade oavbrutet. - Nu mår jag så bra så jag skulle kunna köpa hela värden! Det då Hugo upplät sin stämma: - Jag säljer inte !

En dam kom in i en djuraffär för att köpa en vattenskål till sin hund. Biträdet visade flera skålar och frågade : Ska det vara en med påskrift ”För hunden” ? - Det spelar ingen roll. Min man dricker inte vatten och hunden kan inte läsa.

Det ringde hos chefen för flygflottiljen och en ilsken damröst anklagade : Jo jag läste just i tidningen om era flygövningar och risken för ljudbangar, som kan orsaka skador. Så nu kräver jag att få ersättning för ett spräckt perspektivfönster! - Men snälla frun, svarade flottilchefen. Övningen äger rum först nästa vecka. - Jaså …jaha … Då ber jag att få återkomma då!

En restauranggäst åsåg en överförfriskad bordsgranne förgäves sökte träffa en köttbulle på talriken med gaffeln. När detta pågått en stund gick gästen fram till den överförfriskade, spetsade lätt en köttbulle på gaffeln och sa: - Så här enkelt är det ! - Den överförfriskade : - Ja Ja, När jag har tröttar ut den ..

Man serverar kalkon på ett skånskt pensionat . En av gästerna luktar misstänkt på sin portion. Värdinnan utbrister förnärmad. -Tror ni kalkonen är skämd ? - Nej då, jag funderar bara på om den hade trampat i något!

En prenumerant skrev till en tidning och bad om råd : Jag är allergisk mot kaninkött. Jag får utslag när jag äter det. Min svärmor säger att det är höns hon ger mig, men jag tror det är kanin, för att hon tycker inte om att jag bor i hennes hus. Finns det något säkert sätt att skilja på höns och kanin? Tidningen svarade : Be om vingarna.

En man stod längst ute på kanten av taket och hotade med att hoppa. Den tillkallade polisen ropade: - Snälla du, tänk på din fru. - Jag har ingen fru. - Tänk på köttbullar med gräddsås. - Det tycker jag inte om. - Tänk på att det är fotboll på TV i kväll. - Jag tittar bara på Djurgården. — Djurgården? -jaså, ja då är det väl bäst att hoppa.

FAGERÅS/ GISLAVED. Tack vare en artikel i tidningen Land för så där cirka 15 år sedan blev vi lite nyfikna vad detta kunde vara för något, så tillsammans med ett annat par gjorde vi ett besök där då.

Att vi gärna ville komma hit igen, det var vi överens om, men att det skulle ta 15 år, ja det hade vi ju inte räknat med. Hur som helst, annandag påsk blev det så äntligen av.

Det första man det när man kör in på en av parkeringsplatserna är den magnifika entrén , kantad med påskliljor

Den magnifika entrén

Strax därefter finns det en liten röd bod där man betalar sin entréavgift, 70 kronor per person.
Anläggningen drivs nu av Mona, dotter till upphovsmannen Arne, och hennes make Lars.

När väl entrén är betald, går man längs de stigar som är utmärkta med vita pinnar. Man kan med fördel ha med sig sin egen picknickkorg för där finns platser att sitta vid på olika ställen längs stigarna.