VITTSJÖ/BJÄRNUM. Medan vi njuter av det fantastiska vår- och försommarvädret så finns det vissa som inte bara ser positivt på värmen och solen. Just nu är det mycket stor risk för gräs- och skogsbränder i hela vårt område. Räddningstjänster och länsstyrelser varnar för den ökade brandrisken och ber oss alla att respektera eldningsförbud och att följa de regler som gäller vid grillning med mera.

I takt med att det nya årsgräset växer fram så minsker per automatik risken för just gräsbränder. Får vi lite regn och om värmen fortsätter ett tag till så kommer snart risken för gräsbränder att snart återgå till normal nivå.

• Påskhelgen är inne med dess röda dagar. Klämdagarna har utnyttjats av de som vill ha lite långledigt.

• På torsdag är det åter sopplunch i församlingshemmet med början kl 11.50. Eva & Sven svarar för mathållningen medan Lasse Kvist fortsätter sitt spännande kåseri.

• År 1889 diskuterades frågan om ett skolhus i Vittsjö. Det fanns motståndare till detta då vägen dit ansågs bli upptrampad!

Hessleholms Tidning var föregångare till Hässleholms Dagblad.

• Hessleholms Tidning meddelade 1894 att tidningen hade 57 prenumeranter i Vittsjö socken.

• Skånes Annonsblad hade 18 samt Skånska Dagbladet 15 prenumeranter.

VITTSJÖ. Idag, på påskaftonen, var jag och besökte Wittsjö Golfklubb. Under de senaste 30 åren har jag varit en ytterst periodisk golfare, 1-3 års spelande följt av 2-5 års uppehåll. Nu börjar det kännas som om det är dags att åter ta upp denna form av primitivt jordbruk (som belackarna säger) igen.

Övningsranchen, där kan du slå iväg hur många övningsbollar du vill utan att behöva plocka upp dem efter dig. Det är bara att 'köpa' nya i automaten, slå iväg dem, så samlar klubben ihop dem igen, prata om återvinning!

Banans första hål, från utslaget till hålet är det strax under 300 meter. Flaggan/hålet syns som en liten vit fläck strax före stenmuren längst bort. Det är en skönhetsupplevelse att spela en golfrunda!

“Tidningskalle”
1966 flyttade jag med familj till Mölnlycke. Vår villa låg relativt högt så det var inga problem att se vårt tidningsbuds hus 200 meter bort. “Tidningskalle” hette egentligen Kalle Svensson, han var lite av ett original.

Vi fick Göteborgs-Posten genom honom runt fyratiden på morgonen. Nu hör till historien, ett tag försvann vår tidning och Kalle bedyrade sin oskuld. Men det visade sig att en av våra grannars döttrar hade en friare som stannade över ibland. Och för att göra bussfärden till Göteborg lite roligare lade han beslag på vår tidning vid promenaden till bussen.

Först vill jag nämna att detta är mina helt egna tankar och söker ni vetenskapligt underlag med mera så har ni hamnat fel. Jag är född 1952 och under min uppväxttid var långfredagen verkligen en lååång dag! Helt plötsligt skulle alla vara uppklädda och stillsamma, att leka med någon kompis var inte att tänka på, att leka överhuvudtaget var inte heller någon realitet! Utbudet på radion, och senare på tv'n, hörde till det mörka och mollstämda. Inget 'Kapten Bäckdahls skafferi med de lite läskiga Humle och Dumle fick sändas under en långfredag...