VITTSJÖ. Föreställningen i Vittsjö på söndagen var ur flera synpunkter inte sig riktigt lik. Först var det lokalen. Vi var inte i teatersalongen utan i Fritidsgårdens lokal på bottenvåningen.

”Skatten i Skogen” spelades från ett väl inrett stort skåp. Lasse Åkerlund som var berättare hade med effekter av ljus och rörelse av invånarna i skogen byggt upp hela sagan.

Att vi var på bottenvåningen i huset berodde på att skåpet var för stort för att få upp till teaterlokalen.

VITTSJÖ. Första PRO pensionärs mötet för i år är i Vittsjö och som vanligt är platsen församlingshemmet och mötet som sådant lockar nästan 50 pensionärer. Ordförande Sivard Strand hälsade alla välkomna och en ny medlem fick en hjärtlig varm applåd. Kul med nya medlemmar. En liten stänkare då att tänka på ett bra bemötande är en bra grund att stå på, men det kan ju också innebära att man är tyst när någon annan talar. Det trodde jag att vi i vår ålder var uppväxta med, sitter väl i ryggraden?

Dagordnings listan lästes och lite information om vad som står på agendan är ju också bra o ha koll på, allt godkändes och punkt för punkt gick igenom. Lite nytt framkom ju: där bland annat årsmöte för PRO Skåne, verksamhetskonferens, pro-vetarna, EU-konf, samorganisationen som behöver ha flera händer/huvud samt inlämnad aktivitets rapport.

VERUM. På en kommunalstämma den 19 november 1871 svarade de då församlade sockenborna enhälligt ”Ja!” på frågan om det skulle vara ändamålsenligt att inom församlingen bilda en bank.

Tidningsnotis från december 1893 om den räddade banken efter det allvarliga bedrägeriet.

Efter några månaders överläggningar beslutades under det följande året att ”Verums sockens sparbank” skulle börja sin verksamhet och den 2 oktober 1872 bokfördes en grundfond uppgående till 975 riksdaler riksmynt.

Den första direktionen bestod av Lars Andersson i Mölleröd, Per Svensson i Brogården, Svante Jönsson i Maglaröd, Ola Persson i Hovgården, Håkan Olsson i Maltseröd och Anders Nilsson i Bolberöd.

Verums egen ”sockensparbank” ägde därefter – trots det dramatiska, men ej fullföljda nedläggningsbeslutet 1893 – fortsatt bestånd som självständig bank ända fram till 1977 då banken tillsammans med många andra sockenbanker bildade Sparbanken Göinge. Denna bank var därefter verksam fram till 1984 och är numera en del av Sparbanken Skåne.

• Även Emmaljunga finns med i tabellen för idrottslig prestation. Visserligen finns Allsvenska damerna i toppklass men Emmaljunga innebandyklubb finns på fjärde plats bland åtta andra motspelare. Även Emmaljunga kan!

• Det är förvånande att en anställd med befattning hos ”Värpatorparen” vågade skriva sanningen om sin uppfattning. Den sanning som många vet men få vågar uttrycka sig. Absolut inte i tryckt form.

• Uppenbar risk finns att servicekontoret kommer att upphöra. Visa din uppskattning med denna service. Du kan säkert få den hjälp eller upplysning du behöver. Gör besök!

Blir det 50 eller 60 år som veteranmedlem?

• MHF kallar till årsstämma i EFS stugan på onsdag den 23. Sannolikt blir det utdelning av både Veteranmärke samt semlor!

BJÄRNUM. Karl Nilsson, född 1892 i ett lantbrukarhem i Slättaröd, gjorde sina tidigaste lärospån i snickaryrket på E. M. Sundgrens första verkstad, belägen strax söder om torget.

Där gjordes byggnadssnickerier, men Nilsson kom snart underfund med att det var möbelsnickare han ville bli. Efter ett år hos sin förste läromästare flyttade han därför till Bröderna Troedssons fabrik och fick där under några år sin utbildning till möbelsnickare.

Därifrån kom han 1915 till Hallendorfs Möbelfabrik, som vid den tiden hade 25 anställda.

1918 överenskom Karl Nilsson och hans kollega Martin Nilsson att starta eget företag. Kompanjonskapet blev Nilsson & Co, och tillsammans byggde de den fabrik, där företaget inrymdes.

Något år senare utträdde Karl Nilsson ur Nilsson & Co och han och Aug. Karlsson grundade då Nya Möbelfabriken. Det var under en vid tillfället mycket gynnsam konjunktur för möbelindustrin. Tillverkningen i den nya fabriken blev sovrumsmöbler, och arbetsstyrkan var 12 man.