KULLABYGDEN. Mätta och belåtna sitter vi åter på bussen, på vägen mot Södåkra finns Sveriges största äppelodling, ja den är större än den i Kivik.

Men nu var det inte dit vi skulle utan till Fjälastorps skola. En skola som var i bruk från 1890 till 1940 då den lades ner. I huset fanns en lärarbostad och skolsal, barn gick 1:a och 2:a klass där och 1927 blev det en tillbyggnad då fler och fler barn kom till skolan.

När det blev tal om rivning till förmån för golfbana med parkering därtill tog hembygdsföreningen tag i det hela och efter många om och men är nu skolan klassad som byggnadsminne sedan år 2000.

Sedan 2003 bjuder man in alla 3:dje klassarna i Höganäs kommun att under en dag få gå i tidsenlig skola från 1931. I god tid får klasserna veta hur dom ska vara klädda, ha med egen matsäck – något så modernt som plastpåsar eller burkar får inte förekomma, allt ska vara så tidsenligt det bara kan.
Barnen kommer till skolan och tas emot av sin fröken, får namnlappar om halsen, ställer sig i en ring, läser en ramsa, snurrar ett varv och så kommer man till 1931.

En vresig far klockan sex på söndagsmorgonen : - Varför väcker ni mig så här tidigt ? - Mamma säger att vi inte får leka när du sover !

Pelles mamma ringde och berättade att han hade fått någon barnsjukdom, påssjuka eller scharlakansfeber. Budskapet gick vidare i en förvånad skara kamrater :” Pelle kan inte komma. Han ligger i sängen för han har fått påslakan !”

Om du har fyra kaniner och får två till, sade läraren till Sven. Hur många har du då? - 26 stycken . - Du förstår dig inte mycket på matte, du Sven, sa läraren . - Nej, och magistern kan ingenting om kaniner!

Lärarinnan till lille Lars: - Kan du något bevingat ord ? - Kråkfan.

Efter att ha rättat klassens uppsatser säger läraren : -Din uppsats var bra, Tore. Men den är ord för ord likadan som Jonas, vad ska man säga om detta? - Att Jonas också var bra.

Två smågrabbar med var sett metspö. Jag kunde inte komma förrän nu, min lillebror fick kroken i näsan, och det blev ett väldigt liv på farsan, för det var hans krok.

Det hade varit en svår explosion i en av massafabrikerna och det blev domstolssak av det hela. Domaren spände ögonen i en jobbare som inkallats att vittna och sa: -Berätta nu hur händelsen gick till. Men kom ihåg, inga långrandiga historier, utan rakt på sak! Jobbaren samlade sig några sekunder och sa han — Ångpannan tom. Ingenjören full. Pang.

Vittsjö Gatukök. Sedan några dagar tillbaka finns åter ett gatukök i kulturorten Vittsjö. Den anrika järnvägsstationen med tillnamnet Raka Spåret är åter bemannat med personal. Ett gatukök skall bjuda gästerna på ett rikt urval. De som nu har ansvaret för denna service är André och Julie Blomqvist och som kommer att få god hjälp av ”gamle” kocken Charles Blomqvist som är välkänd för både god service och god mat på tidigare Munskänken i Vittsjö. Det är bäddat för samma förhållanden på Raka spåret.

André och Julie framför gamla järnvägsstationen, nu Raka Spåret.

År 2009 började förberedelserna att öppna service i gamla stationshuset och namnet Raka Spåret etablerades. Järnvägsvagnar kom på plats som serveringslokaler 1998 men denna serviceinrättning avvecklades 2002 och sex ägare övertog serveringen. Sedan dess har det varit flera ägare till serveringen med allehanda rätter på menyn. Upphovet till årliga Spelmansstämman skedde just på Råka Spåret 1997.

Gatuköket ligger bra till då det är enda gatuköket mellan Hässleholm och Markaryd där det snabbt serveras lagad mat, hamburgare med äkta svenskt nötkött, eller varm korv med bröd och mos. ­

Påfågelöga (Inachis io) är en fjärilsart; den enda i släktet Inachis.

Påfågelögat har ett vingspann på 55–65 mm och dessa kännetecknas av tydliga blå ögonfläckar mot en rödbrun bakgrundsfärg. Äggen som är gröna och ovala läggs huvudsak på nässelblad och kläcks på cirka en vecka. Larven är vitprickigt svart, och växer under en knapp månad innan den förpuppas. Påfågelögat ligger i en gulgrön till brun puppa i cirka två veckor.

VITTSJÖ. Åke Ernstsson (1905-1989) var känd både som brandchef och Gåsadammens räddare. Åke var född i Lehult där hans fader hade häståkeri. Tidigt började han som kusk i åkeriet. Redan som 14-åring ingick han i brandkårens styrka och som brandchef hade han detta uppdrag under 28 år och vid hans avgång erhöll han Brandkårens förtjänsttecken i guld.

Åke Ernstsson med högtidshjälm och brandyxa.

Då Åke var 14 år ingick han i brandkårens styrka som vattenkörare. Då tyfonen monterad 1932, ljöd vid brand skyndade Åke med hästar till Bäckabro där vattentunnorna var nerkörda i Vittsjön. Tunnorna kördes med hästarna till brandplatsen där brandmännen fanns på plats med handdriven brandspruta från1912 samt med lastbil ombyggd till brandbil 1932. Ny ”riktig” brandbil inköptes1937 med plats för nio brandmän.

I Åkes blickfång från bostaden fanns Gåadammens träsk, Åke tyckte att detta träsk borde förskönas och bildade ”Gåsadammens vänner”. Åke försökte få kommunen intresserad men fick inget bifall. Dock lovade kommunens styresmän att tillskjuta lika mycket som en insamling kunde ge. Rundvandringen hos intresserade gav en liten slant och det blev 7 000 kronor.