TYKARP, IGNABERGA. När höstmörkret sänker sig över markerna kring Tykarpsgrottan dyker diverse varelser upp längs smala slingrande vägar och i marschallernas sken får besökarna stifta bekantskap med allt från sagoväsen som ”vildvittror” ….

…till människor som en gång levt och verkat på platsen. Årets Mörkervandring med HeTS (Hessleholms Teatersällskap) är i år förlagd till en ny plats där personer som haft anknytning till trakten får berätta sin historia. Guide är även i år Olavi Olsson som vägleder publiken.

Vad en ”trollknuta” är för något och vilka hemskheter en sådan kunde föra med sig får vi veta i början av vandringen, likaså vad ”skärsla” betyder. Folk var mycket vidskepliga förr i tiden och trodde blint på häxkonster och onda makter.

Nere i kalkgruvan arbetade både kvinnor och män under svåra förhållanden och det förekom en hel del olyckor som ibland kunde kräva någons liv. Gruvan i Tykarp var dock relativt förskonad från ras och det ansåg man vara ”Gruvfruns” förtjänst.

Hon vakade övergruvarbetarna och det gällde att hålla sig väl med henne om man vill överleva där nere i underjorden.

VERUM. Här sitter på huk en verklig centralfigur i Verum Torvald Torstensson (1900–1976). Han bodde intill Björveruds affär och mellan detta hus och hans hus fanns byns samlingsplats med ”angöring” för gula och blå bussar. Sedermera fanns även ett fryshus och vintertid den ”allmänna” och uppklädda julgranen.

Husets tak och skorsten skymtar på denna gamla bild från åsidan mellan handlaren T. G. Olofssons bostadshus (senare Björveruds och nu Bobackas) och hans uthus. Torvald brukade berätta att han var exerciskamrat med Vilhelm Moberg på Kronobergs Regemente I 11 i Växjö. Bilden av honom här ovan är från ca 1925. Exercisen gjorde han redan 1921.

Författaren Wilhelm Moberg läser löpsedlar om kriget. Bilder från Smålands museum

Om författarens inryckning i det militära har detta sagts: Efter tre års beviljade uppskov fullgjorde Moberg maj till oktober 1921 värnplikten vid I 11 i Växjö. Han nyttjade tiden till en serie satiriska humoresker som gjorde succé i Växjöbladet under rubriken ”I vapenrock och linnebyxor”, innan de trycktes separat i två upplagor.

Man med stor tur krockade med tåg.
Svenska Dagbladet

Mc-föraren hade tur - fick svåra skador.
Barometern

På grund av sjukdom blir det inget av torsdagens planerade trivselträff med betraktelser om döden i Jonstorps missionshus.
Hälsingborgs Dagblad

Kenny Bräck orkar själv tala om den svåra olyckan i Texas som för tre veckor sedan så när tagit hans liv. Han minns ingenting från olyckan.
Metro

Hockeyproffset berättar allt om olyckan: ”Jag kommer inte ihåg någonting. ”
Expressen

Då var motivet till knivmordet oklart. Polisen har hittat ett vapen som kan ha samband med mordet, men vad för slags vapen det är vill man inte avslöja.
Aftonbladet

Han vill inte heller säga på vilket sätt som kvinnan har mördats eller hur hon mår.
TT

Frågan om en ishall i Motala har länge stötts och blötts. Nu är det en annan het potatis på tapeten i curlinghallen. Vara eller inte vara.
Motala Tidning

Nu vädrar branschen en ny kossa att krama spenarna på
Damernas Värld

VITTSJÖ. Hemvändardag. Ett vackert ord. Så härligt att ha någon plats att vända tillbaka till där minnen och upplevelser alltid kommer att finnas kvar.

Många barn, unga och äldre samlades i kyrkan klockan 11.00 till gudstjänsten. Vi hälsades välkomna och fick information om kommande veckas händelser i Vittsjö kyrka. Stefan Dahlström dagens präst och församlingen inledde med psalmsång.

Hembygdsföreningens sångkör under ledning av Boel Bengtsson bjöd på sång och musik.

Bland annat ”En härlig dag” och ”Vittsjövalsen” med solosång av Arne Person som också skrivit texten.

I dagens predikan var temat frälsning. Ett av de viktigaste budskapen. Sångkören fortsatte med mer sång och musik och gudstjänsten avslutades med att Mats Lunnergård spelade psalm 905 på orgeln och församlingen sjöng.
Stefan avslutade med att bjuda in till Församlingshemmet och äggakaka.

VITTSJÖ, BJÄRNUM. Du har säkert redan noterat att det var dags att ställa tillbaka klockan en timme.

Den svenska normaltiden infördes den 1 januari 1879, vilket gav alla orter i landet samma tid, då kallad borgerlig tid.

Före detta år var skillnaden mellan Strömstad och Haparanda 45 minuter och mellan Stockholm och Göteborg 24 minuter.

Normaltiden från 1879 använde en meridian 12 tidsminuter, alltså 3°, väster om meridianen genom Stockholms gamla observatorium på Observatoriekullen nära Odenplan (som alltså ligger på 18°3'17" Ö), vilket innebar att Sveriges tidsmeridian då låg 15°3'17" öster om Greenwich.

År 1900 ändrades tidsmeridianen till exakt 15° öster om Greenwich och den så kallade Medeleuropeiska tiden infördes. Detta är den tidsmeridian som alltjämt används i Sverige.

När skall man flytta fram respektive ställa tillbaka. En enkel regel är att flytta mot årets midsommar. Nu har vi denna högtid bakom oss, alltså flyttas timvisaren en timme bakåt (mot midsommar).