VITTSJÖ. Tycker du som jag, kära läsare, att tiden går ovanligt fort numera. Känns som om det var igår som vi kunde avnjuta sopplunchen i september men nu var det redan dags för oktobers.
Denna gången serverades det en smakrik gulaschsoppa med nybakat gott bröd till, samt kaffe med en liten kaka till. Innan vi kunde ta oss an förplägnaden höll Sven Röstin en kort bön. Han talade om att detta var hans första, men inte sista, sopplunch i Vittsjö.

Alla lät sig väl smaka och efter att borden dukats av var det dags för månadens berättare Karin Persson att ta till orda.
Hon har många strängar på sin lyra och en utav dom är biodling och det var om detta hon skulle berätta idag. Att hon är både kunnig och intresserad av detta det framgick tydligt för det var med en stor inlevelse vi fick ta del av hennes kunskaper i ämnet.
Hon började med att berätta lite om sig själv, bor sedan tre år tillbaka i Vittsjö efter att ha varit bosatt i Hamneda i ca 50 år. Är barnfödd i Hallaryd och som nygift var hon bosatt i Kraxeboda tillsammans med maken Per Inge. Han hade då två bisamhällen och det var på den vägen som Karin kom med in i verksamheten. Karin berättade att det var han som tog hand om det mesta med stor hjälp av Karin. Men när Per Inge dog så uppstod frågan, att ha kvar eller sälja av bisamhällena.
Karin valde att ha dom kvar, gick kurser och läste på för att lära sig mer. Vid flytten till Vittsjö togs två samhällen med och två skulle till Kraxeboda, men nu har hon sju samhällen totalt.