Rörhöna är en fågel som tillhör familjen rallar.

I Sverige förekommer den talrikast från Skåne till Uppland och vidare i mindre antal till Dalarna och norrut utmed Östersjökusten.

Rörhönan lever vid vassrika stränder av sjöar, åar, dammar och i våtmarker. Den lever av en mängd olika växtmaterial och mindre vattenlevande djur. De födosöker i närheten av vatten eller i vattnet, ibland tippar den kroppen framåt och snappar, eller betar efter växtmaterial under vattnet.

Rörhönan bygger ett korgformat bo som den placerar direkt på marken i tät vegetation. Den första kullen, som läggs på vårkanten består vanligtvis av 8 ägg men kan variera från 6–10 stycken.
När den lägger en andra kull består den ofta av 5-8, eller färre, ägg. Äggen är grågula med mörkare mindre fläckar. Samma bo kan återanvändas av olika honor.

BJÄRNUM. Mats Svensson, kyrkoherde i Bjärnums pastorat, håller även kroppen i stabil och god ordning.

Han spelar bland annat tennis, har tävlat i orientering, är en flitig cyklist, golfar, löptränar och så vidare. Under både 2022 och 2023 var han bland de främsta i Farstorps byalags så kallade kulturcykling. Där fick kyrkoherde Svensson pris både i fjol och i år.

Kyrkoherde Mats Svensson och kyrkvaktmästare Martin Larsson utanför Farstorpa kyrka strax före loppet

Nu i höst deltog Mats Svensson i det ovanliga Kyrkloppet, med start i Farstorp och målgång i Hästveda. Det blev en tuff upplaga den här gången, i det anrika loppet. Det regnade och blåste och var allmänt jobbigt. 23 personer ställde upp i busvädret.

VERUM. Hovmarskalken Nils Barck och hans hustru Maria Sophie Beck-Friis kom till Skeinge säteri omkring år 1830 och levde där fram till slutet av 1850-talet då de flyttade till Möllegården i Visseltofta. Han omkom vid passage av en bro i Knäredstrakten 1856.

Här ses grevens demolerade vilstol i nutida skick.

Här ses stolen som en ordentlig sittplats på ett foto från 1950-talet.

Greve Barck bad att få skjuta vargen
Nils Barck (1789–1856) var en entusiastisk jägare, men misslyckades med sina vidlyftiga affärer med bl. a. sockertillverkning i Malmö. Han gick i konkurs på 1840-talet.

Grevens jaktäventyr i Göinge omtalades i denna artikel i tidningen Arbetet 1977-05-05: Det var ett stort uppbåd som jagade vargarna och bland skyttarna fanns en greve Barck på Skeinge. En varg ringades in på Björkeberga ägor. […] Många jägare fanns på platsen men greve Barck bad att få skjuta vargen. Ingen invände och vargen sköts av greven. Varghuvudet sattes upp ovanför dörren på Jägersborg. Den här jakten skedde någon gång mellan 1850 och 1856, det sistnämnda året gick greve Barck ur tiden. Ola Nilsson (sedermera korgmakare i Länekärr) hade också berättat att 1829 var ett svårt vargår i bygden. Då rev vargarna en kviga och en kalv medan många kor kom hemspringande med revor och avbitna svansar […] med förenade krafter lyckades vi till sist skrämma bort vargen. Han visade dock tänderna mot oss och de glimmade i månskenet.

VITTSJÖ. Nästan 100% av vittsjöborna har ju flera till ett otal gånger färdats längs Hårsjövägen från kyrkbacken ner mot Bäckabro.

Många har då, eller i samband besök i bibliotek, vårdcentral, skola eller medborgarhus, sett den halvannan meter stora ”svulst” eller vril på vårdträdsboken som står på gräsplanen invid korsningen Hårsjövägen/ Andvägen mellan vårdcentralen och medborgarhuset.

Det mesta av vrilen är bokens vedfibrer. Boken har på så sätt gått till motattack mot en infektion av en svamp för länge sedan. Svampen är SYDLIG PLATTICKA. Den parasiterar på lövträd som bok, lind, hästkastanj, alm och ek. Det är en i Sverige – än så länge – sällsynt svamp, som 2015 bara var funnen på ca 10 lokaler i hela landet. Den sydliga platticka är inte rapporterad från Hässleholms kommun tidigare. Det första fyndet i Sverige var 1965 på Tromtö i Blekinge. Numera finns betydligt fler kända lokaler för sydlig platticka. Men ändå, än så länge är svampen så pass sällsynt att den är rödlistad som sårbar. Dessutom bok och andra lövträd verkar kunna klara angrepp från sydlig platticka betydligt bättre än alm och ask som angrips av andra svampar.

MARKARYD. Markarydsbördige Bertil Sandström, Osby, känd från TV och radio såväl nationellt som lokalt, besökte i söndags för åttonde gången Markaryds Föreläsningsförening i Gula Huset inför ett 40-tal besökare. Han berättade om "När Lennart Hyland regerade Sverige" och presenterade också ett antal originalinspelningar.

Sandström inledde med att Lennart Hyland var född i Tranås år 1919 och började sin yrkesbana som journalist på Barometern i Kalmar. År 1945 anställdes han vid Radiotjänst och tog snart över Sven Jerrings roll som sportreporter och blev mäkta populär med sin snabbpratande röst i att referera. När han refererade ishockey, var han ibland före pucken. Det berättas att Roland Stoltz sa till honom vid rinken: "Prata inte så fort! Vi hinner inte med."