En återblick på hur missväxt, sjukdomar och fattigdom har drabbat vår bygd
VERUM. Denna artikel ingår i serien av valda glimtar baserade på underlaget till den bok om emigrationen från Verums socken åren 1850-1925 som bygdelaget ämnar utge i början av 2018.
När julens och mellandagarnas ledigheter nu har kommit ska det i våra trakter – liksom på andra håll i vårt avlånga land – bytas julgåvor och frossas i ett överflöd av mat och dryck. Det kan då vara på sin plats att även erinra om hur armod, svält och död genom årens lopp har hemsökt våra karga bygder.
![]() |
![]() |
Rödsotskatastrofen på 1780-talet är utan jämförelse den svåraste perioden i Verums sockens historia. Döden hemsökte vart och vartannat hem och några släkter utplånades helt och hållet av rödsoten – en sjukdom som nu kallas dysenteri. I släptåget följde armod och fattigdom. Katastrofen blev ännu värre genom att sjukdomsperioden sammanföll med missväxtåren 1882-1885. Patriotiska sällskapet ordade med att rågbröd blev utdelat till de svältande och sädeskorn skänktes till de sex mest nödlidande bönderna i socknarna Vittsjö, Visseltofta, Farstorp, Hästveda, Verums, och Fagerhults socknar.