VERUM. Nykterhetslogen nr 1186 Vårblomman i Verum som fanns åren 1907 till 1919 var inte det första försöket att uppfostra befolkningen i Verums socken till nykterhet och ett sedesamt leverne. Redan på 1880-talet gjordes ett försök i den riktningen. Den nykterhetsloge som då gjorde tappra försök att disciplinera de vilda verumsborna hette ”Höstplantan”.

Under sommaren 1887 anordnade nykterhetslogen Höstplantan en ”Stor fest” i Verum med föredrag av skolläraren Roosvall från Hässleholm. Logen hade redan i april 1885 anordnat en goodtemplarfest som resulterade i att man fick 16 nya medlemmar, bland dem åtskilliga ”inom församlingen ansedde män”.

Kristianstadsbladet 1885	Kristianstadsbladet 1887

Folknykterheten har dock inte alltid varit satt i centrum i Verum, vilket måhända kan illustreras av en artikel från januari 1888 där det framgår att logen då hade två medlemmar. De hade beslutat att upplösa logen, men vid ett möte i Mejarp före jul - då en bokad föredragshållare uteblev - uppkom en livlig diskussion bland den församlade publiken som ledde till att logen fick sex nya medlemmar - bland dem en skollärare från byn (Johan August Berglund, sedermera känd som dr. John Berglund i Portland, USA – se sid 239-244 i boken ”Ett annat Verum”) och även några utsocknes som letat sig dit främst från det mer sedesamma Vittsjö.

Ledarhundens uppgift är att leda förbi hinder, visa på trappor och kanter med mera och vara lyhörd för förarens olika kommandon även i trängda lägen.

Den lär sig kända sträckor, men det krävs också att föraren själv är väl orienterad i sin omgivning och kan styra och kontrollera vägvalet. Både förare och hund har ansvar, vilket ger ett unikt samarbete.

Ledarhunden har lärt sig att leda sin förare genom målmedveten träning. För att passa som ledarhundsförare krävs att man är beredd att lägga ner många timmar på att träna och ta hand om sin hund.

När ledarhunden har sin sele på sig är den i arbete och det är mycket viktigt att inte störa hunden i sitt arbete genom att prata med den, klappa den eller liknande. Även när hunden inte är i arbete är det viktigt att alltid få förarens tillstånd innan man tar kontakt med hunden. När ledarhunden inte arbetar är den som vilken familjehund som helst, fast oftast med lite striktare regler kring lek då exempelvis dragkamp eller bollkastning kan göra hunden ouppmärksam i selarbetet.
Internationella ledarhundsdagen firas den sista onsdagen i april.

VERUM. Tre på gång jubilerande körer förmedlade vårens ankomst även till Verum. Åter var det Bygdelaget som inbjöd till samling i kyrkan. Dirigent för Snapphanekören, Bjärnum manskör samt Verumskören var kantor Curt Nilsson. Under konserten togs även upp kollekt till förmån för Furuboda Ungdomsgård som uppgick till 3 737 kronor.

De samsjungande manskörerna hälsade våren i Verum kyrka.

Det var Curt Nilsson som grundade denna fond 2008 till förmån för Furuboda. Det är nära inpå tio år sen han cyklade till Furuboda vid Åhus och överlämnade över 30 000 kronor till gårdens verksamhet. Sammanlagt har nu genom kantorns initiativ insamlats 233 712 kronor till Furuboda Ungdomsgård.

Spillkråka (Dryocopus martius) är en stor, nästan helsvart fågel inom familjen hackspettar.

Spillkråkan är den största av Europas hackspettar med en längd av 40 cm - 57 och ett vingspann på 67–73 cm. Vikten är 300 gram. Dräkten är nästan helt och hållet svart. Den adulta hanen har röd panna och hjässa, medan honan ända från juvenil dräkt endast är röd i nacken. Ögonen är ljusa och halsen relativt lång. Näbben är kraftig och benvit.

VERUM. Långt före öppnandet av boksläppet i Verum Bygdegård var alla parkeringsplatser belagda. Dessutom var vägrenar och andra utrymmen fyllda av mer eller mindre glänsande fordon. Inne i Bygdegården blev snabbt de 100 sittplatserna upptagna och besökare stod och väntade. Anders Paulsson välkomnade skaran av bokköpare: Verum har Nilla, Verum har tur och Verum har Mats Pettersson, sa Anders Paulsson.

Forskaren med ett av sina resultat, Årets bok.

Ingvar Larsson inledde samlingen där han uttryckte att Verum är också unikt med så många utvandrare. Han berättade även att en utvandrare från Verum hade kvar 14 släktingar i Amerika medan utvandrare återvändare till Sverige hade producerat 200 ättlingar! Mats Pettersson berättade ingående och utgående om boken ”Ett annat Verum”. Det har varit år av forskning. Flest utvandrare till Amerika under åren 1850- 1925 hade byn Brogården med 73 utvandrare. Därefter kom själva kyrkbyn i Verum med 61 utflyttade. Under denna tid var det nära 550 personer som flyttade från Verum socken till Amerika. Den allra första utvandraren kom från byn Stavshult. Det blev så stor skara som lämnade Verum att en präst höll rungande straffpredikan mot utvandringen. Några av utvandrarna tog sig tillbaka till Sverige för att hämta sin flicka som sen följde med och bildade familj i det nya landet.