VITTSJÖ, VERUM. Vi var elva personer som samlades på kyrkbacken i Verum klockan nio söndag 8 maj i ett underbart vårväder, ja det kändes nästan som sommar.

Prästen Stefan Dahlström höll en liten andakt över några ord i Psaltaren 23, ”Herren är min herde” och vi sjöng psalm 181.

Sedan startade vandringen mot Vittsjö. Vi var några som fuskade lite för att slippa den branta backen i Kärleksdalen, men vi kom med uppmuntrande ord till de andra som strävade uppför.

Kvinnorna tog täten uppför backen

Sen kom gubbarna, hej o hå

Ivrigt påhejade av oss andra

Arne Gunnarsson stod sin vana trogen och väntade på att se oss susa förbi

Ibland på jämna vägar

Ibland över stock och sten

Vid tiotiden började det suga i kaffetarmen så vi gjorde en kort paus för att tillgodo se det. I det fina vädret var det fler som vandrade utmed Skåneleden och vi mötte många cyklister som, en del tror vi, var på jakt efter Trimorienteringens kontroller.

Vid Malmsjöns grillplats stannade vi och åt medhavd lunch. Där var fler vandrare som lämnade platsen när vi kom. Såg vi farliga ut tro? Solveig Rosén läste ”Dagens tanke” som kyrkoherde Olle Carlsson har skrivit: ”Just idag står jag för mina misstag. Det sägs att människor beundrar oss för våra prestationer men älskar oss för våra brister. När en människa står upp för sitt liv och säger som det är väcker det inte förakt eller avsky. Tvärtom väcker det respekt och bryter vår bubbla av skam – uppriktighet läker oss själva och våra relationer.”

Nattvard i vitsippebacken

Sedan fortsatte vi vandringen genom grönskande skogar och fält och stannade vid Gundrastorps kvarn där vi firade nattvard. Vår sång blandades med livlig och kvittrande fågelsång. En ljuvlig plats att vara på. Att fira nattvard ute i vacker natur är verkligen att möta Gud i hans skapelse. Tänk att han skapat allt så vackert för oss. Tänk att han skapat oss och älskar oss!

Stefan tog återigen upp Psalmen 23, ”Herren är min herde”. En psalm som jag själv ofta återkommer till.

Efter Gundrastorps kvarn fortsatte vi följa leden genom bokskogen mot Getahålan. Bokskog under våren är något alldeles speciellt. Ljusgrön och skir.
Vid halvtvåtiden var vandringen slut och vi kom till Vittsjö kyrka.