Historia Vittsjö

VITTSJÖ. Även för 90 år sen skedde det några intressanta saker i vår bygd:

• Vid årets början var befolkningens antal 2 482 boende.

Så här meddelades det i pressen.

• Sparbanken hade öppet varje onsdag klockan 10 f.m – 1 e.m.

• Föreläsningsföreningen hade föreläsningar var fjortonde dag på söndagar efter gudstjänstens slut klockan 2.45. Föreläsningarna hölls i folkskolan och var verkligen välbesökta.

• Fästekvinnan fick vid 3 tiden hastigt rädda sig ut från elden i boningshuset en bit utanför samhället. Hon räddade även två av hennes barn. Tillskyndande grannar lyckades rädda en symaskin samt en byrå från det övertända huset.

• Det hölls predikan i trätältet i samhället tre dagar under en vecka.

• En husägare befriades från hälften av inkomstskatt han blivit påförd. Kommunalfullmäktige beslutade detta.

• Gödsvin köptes vid både Vittsjö och Emmaljunga station samma dag och samma tid. Dock var det två köpare!

• Allmänna Rikssjukkassan beslutade att uppbördsmöte skulle hållas sista söndagen i varje vecka!

ORETORP. Historieberättare och hembygdsforskare Hans Flyborg var flitig att förmedla de historier och händelser som inträffat i bygden. Han var född 1869 och avled i Vittsjö 1961, Under sin tid i Vittsjö fick han höra många berättelser om forna tider i orten. Han var ganska flitig skribent i bland annat Norra Skåne där han förmedlade händelserna till läsekretsen.


Tecknaren föreställer sig arbetet före höstagillet.

VITTSJÖ. Även för 85 år sedan hände intressanta saker

• Förra året, 1932 föddes det 27 barn, 19 sockenbor avled. Sju personer flyttade till socknen medan 144 flyttade ut. Trots dessa siffror ökade boendet i socknen med 40 till 2 455!

• Detta år hade tidningen Arbetet en helsida i lakansformat med enbart Emmaljunga.

• Folkets hus erbjöd sina tjänster till allmänheten.

• FOLKETS HUS och Park annonserade om lämpliga samlingslokaler samt maskinrum för biograf. En annons förkunnade att cykelåkning till arbetet blev enklare med en cykel från Emmaljunga cykelverkstad. Då var det tio företagare som erbjöd sina tjänster. Där fanns även en historik över Emmaljunga från tidens början!

• Kyrkorådet beslutade omvälja Josef Nilsson till kyrkvärd samt nyvälja Gustaf Andersson. (1933-1971). Han efterträdde sin fader Henning Andersson.

• K.M:t tillät Brita Danielsson att inneha kantors, organist- samt dirigenttjänst i Lunds stift.

VITTSJÖ. Folkmängden vid 1923 års början var 2 417 personer. En minskning med 15 under förra året.

• Gustaf B Nilsson, August Jönssons skoaffär, Öhléns skrädderi och Edit Nilssons manufaktur annonserade om sina tjänster till allmänheten 1923.

• Under 15 veckor i följd annonserade de en dag i veckan.

Anton Anderssons gravplats på kyrkogården.

• Den 24 januari avled slaktarmästare Anton Andersson, Hälsingborg. Han hade fastighet i Stora Frösboholma och donerade stora summor till dåvarande Vittsjö kommun. Ett par stiftelser bildades att ta hand om donationen.

• Vittsjö spannmålsaffär annonserade flitigt att de utförde både siktning och triering.

• Röda korskretsen arbetade febrilt med insamlande av kontanta med för uppförande av en sjukstuga. Någon varaktig sådan blev det inte. Sommarsanatoriet ersattes med sjuksköterskehemmen. Men det etablerades både fysikaliska bad och varmbadhus.

VITTSJÖ. Harry B Jönsson var nog den mest hängivne arbetaren inför valen. Han var också den mest tystlåtne. Redan under 1930 talet början fanns han troget utanför vallokalen och delade ut valsedlar till röstade befolkning. Folkpartiet var hans politiska parti och han fortsatte denna utdelning till slutet av 1970 talet. Harry B var sparsam och vid hans bortgång 1987 fanns ett kapital på 9,5 miljoner kronor. 

Harry B Jönsson utanför vallokalen 1979.

Harry B var mer eller mindre det officiella namnet på denne försynte man. Han var inte snål i ordets rätta bemärkelse men han var sparsam, ytterst sparsam. Hans fader hade skomakeri och Harry B fortsatte denna yrkesbana under sparsam belysning. Snart övergick han till försäljning av skodon. Besökare kom långväga ifrån för att köpa billiga skor hos Harry B. Omkring 1955 avyttrade han sin skobutik och fortsatte med aktier som var hans stora intresse.

VITTSJÖ. Även för 100 år sen hände det en del i vår kulturort:

• Den största och mest tragiska händelsen 1918 var det stora mossbranden i Emmaljunga. Fem lantbruksfastigheter blev lågornas rov då den omfattande elden hade en längd på en halv kilometer. Även soldater från regemente i Hässleholm deltog i arbetet med att begränsa eldens framfart. Beväpnad militär fanns på plats för att hindra plundring. (se denna sida den 22 maj 2013)

• Skissen visar brandens omfattning år 1918.

• Andra större händelser detta år: Då infördes motbok för inhandling av spritvaror.

• Motbok infördes detta år. Gamla bekantskaper upptogs och nya kom!
Jordbrukarnas UngdomsFörbund (JUF) bildades.

• Telefonstationen byggdes med Agnes Linhard som föreståndare.

 

VITTSJÖ för 105 år sedan.

  • Vid 1913 års början fanns det i Vittsjö 156 prenumeranter på Norra Skåne.
  • Den femte vägföreningen som bildades hade sträckning från Hultatorp till Frösboholma. En längd på 4 km med 21 delägare.
  • Anton Perssons diverseaffär sålde det mesta från porslin till takpapp samt nya konserver.
  • En andelsförening bildades för distribution av elektrisk ström till samhället. Det dröjde dock närmare två år innan strömmen kom till Vittsjö.

Ledningsstolpe för elström från 1930 talet.

  • De lärlingar som fick anställning på snickarskolan kunde få ett bidrag med en krona per arbetsdag.
  • Auktionen skulle pågå i två dagar vid en konkursauktion i Stora Frösboholma.
  • Musikkåren spelade och underhöll vid hembygdsfesten på Skansen. Entré 35 öre för vuxna och 15 öre för barn. Behållningen skulle tillfalla sjuksköterskefonden. 500 besökare kom till festen.

VITTSJÖ. Det stora skolhusåret i Vittsjö var år 1908. Då uppfördes fyra skolhus i församlingen. Det var i Hultatorp, Emmaljunga, Gundrastorp och Hårsjö skolor. Församlingen begärde i början av 1908 hos k m:t att få låna 22 000 kronor med en amorteringstid på 40 år. Detta beviljades.

Planeringen för de fyra nya skolorna började på våren 1907. I Hultatorp skänktes tomt samt 600 kronor till uppförande av skola. Även i Gundrastorp skänktes tomt till skolhus medan tomt i Emmaljunga fick inköpas.

VITTSJÖ. I ett auktionsrop ingick en almanacka från 1864. På den tiden fanns utrymme för lokala och personliga anteckningar som kunde vara av socialt intresse. Bibelförklaringar kulminerade vid årsskifte. En fläkt av historiens vingslag blev noterad den 1 februari. Då utbröt kriget emellan Tyskland och Danmark.

Almanach för Skottåret 1864 Januarius, Thors månad:
Januari 6. Aftonbön i Hyngarp.
Januari 9. Aftonbön hos En Svenssons, Hyngarp.

Det fungerade bra med aftonbön utan altarsten

Februarius, Göje månad.
Februari 1, Kriget börjas i dag mellan Tyskland och Danmark.
Februari 13. Skarp storm med regn.

Martius, Wår månad.
Mars 3. Skallgång denna dag, sköts 2 räf, 3 harar.
Mars 5. Per Torkelsson, Furutorp, död denna dag.
Mars 13. Per Torkelsson, Furutorp begrafning denna dag.
Mars 16. Ola Jons Dotter, Hyngarp död denna dag.
Mars 18.Riksdagsmannen Håkan Nilsson, Björstorp, död.
Mars 20. En Ola Jons D, Hyngarp begrafning.
Mars 28. Kristen Svensson, Lehult, död.
Mars 30. Håkan Nilssons begrafningsdag.

VITTSJÖ. Stora förändringar skedde vid Höjalen 1942- 1945. Då torrlades sjödränkt mark och 15 hektar odlingsbar mark blev resultatet. Det var ägaren till Höjalens gård, byggmästare Gustav Kvist som hade stora planer. Invallningen av området kan i dag ses som betesmark där det tidigare varit sjö. Invallningen samt pumphuset är fullt synliga från vägen Korsahåla mot Höjalen.

Bilden visar pumphuset till vänster sam fördämningen med Höjalasjön

Innan invallningen började var det sjö intill vägen. Vid extremt högvatten fanns även vatten på vägbanan. På den plats där de tre villorna är uppförda var vattentäkt. Gustav Kvist var stor älskare av travhästar och ett stuteri bildades på Höjalen. På den tiden var det en ganska vanlig syn på vägarna då travhästarna med sulky tränades för lopp på bana. Ett antal travhästar behövde foder och därför kom tanken att anlägga åkermark på sjöbotten.

VITTSJÖ. Nyheterna var inte så omfattande för 110 år sen. Då spreds nyheter oftast från mun till öra! Ett utdrag från detta års händelser följer:

• Vid årets början 1908 var befolkningen 2 185 personer, en ökning med 22.

• De första dagarna detta år registrerades 22- 25 grader kallt.

• Till vikarie vid ambulerande skolorna i Lönsholma- Björstorp valdes Gerda Hanson från Billeberga.

• Biblioteket omfattade 300 verk och detta år fanns 225 låntagare fördelade på 51 personer. Biblioteket erhöll ett statsanslag på 46 kronor.

• Ett körlag bildades i NV delen av socknen. 20 åboar ingick i laget som levererade grädde till mejeriet.

• Kyrkorådet beslutade uppta ett lån på 22 000 för uppförande av fyra skolhus.

• Bättre nykter, helst gift dräng fick anställning på Oretorp herrgård.

VITTSJÖ. Julstormen förra året, 1902 var orsak till att många ångdrivna sågverk etablerades.

Ola Kämpe

Det hade tydligen löst sig med lantbrevbärare till Verum. Post hämtades i Vittsjö till Verum måndag, onsdag, fredag och lördag klockan 12.45.

Då föddes 45 barn med 41 sockenbor avled. Församlingens genom tiderna äldst boende, Ola Persson Kämpe avled 100 år, sju månader och 25 dagar gammal. Ola Persson Kämpe blev över 100 år gammal. Gravplatsen sköts av släktingar.

Badhuset som gav sig i väg österut under en storm har återfunnits. Stationsområdet i Emmaljunga utvecklades då både torvskolan och timmerupplag utvecklade rörelsen. Vad som saknades var ett hotell med matservering. Arbetare i området fick åka till Markaryd för kost och logi.

VITTSJÖ. Den första telefonen kom till Vittsjö 1890 och hade då anknytning Bjärnum 14. Den första telefonstationen och telefonväxeln kom till Vittsjö 1908. Den verkliga telefonstationen kom 1918, för 100 år sen. Efter automatiseringen behövdes varken telefonister eller växel. Utvecklingen fortsätter och snart behövs varken kablar eller fiber? Troligen blir det luftförbindelser från mast till mast?

Telefonstationen som var uppförd 1918. Obs mitt på bilden suddiga telefonstolpen med många trådlinjer till stationen.

Den första telefonen i Vittsjö hade anknytning till telefonstationen i Bjärnum. Orsaken var att det behövdes teleförbindelse mellan järnvägsstationerna i Vittsjö och Bjärnum då tågen började pusta fram. Det är oklart om det var en telefonförbindelse eller telegrafförbindelse? Bjärnum hade tydligen redan en telefonväxel då järnvägsstation fick anknytning Bjärnum 14.

VITTSJÖ. År 1893 var närmsta dagliga tidning Cristianstadsbladet. Där fanns liksom senare artiklar och notiser som berörde Vittsjö. Alltså aktuellt även för 125 år sen!

Även då rasade svår scarlakansepedemi. Väntsalen samt alla järnvägsvagnar skulle dagligen genomgå desinfektion. Då passerade två tågsätt i vardera riktningen, på morgonen samt på eftermiddagen. Då kostade en enkelresa till Hessleholm i klass 3 under 50 öre. Efter hand ökade priserna med något öre.

Poststationen i Verum riskerade indragning då ingen sökande fanns till denna lantbrevbärarlinje till Vittsjö. Eld utbröt i tidigare Kronobostället i Vejshult. Husen brann upp och även ett område skog skadades.

Under starkt åskväder slog blixten ner i ett hus tillhörande G A Persson. Blixten tog samma väg ut som in! Endast skorstenen ramponerades. Senare på sommaren slog blixten mer i Qvidala. Blixten följde det halmtäckta taket uppifrån och ner. Blixten dödade några nötkreatur utan att antända.

Lätt fordon! Flera år innan det blev tvång på körkort för lättviktare (knarr) behövdes en form av registrering. Intyget hade ingen rubrik utan endast uppgift på ägaren samt fordonet. Min fader hade ett sådant intyg på DKV lättviktare utfärdat av landsfiskalen i Vittsjö, Sigfrid Fluur 1937.

Fordonsbevis för lättviktare.

Intyget skulle medföras under färd. Det behövdes alltså inget körkort utan endast uppgift på fordonet. Det var ingen cykel med hjälpmotor utan tillverkad som lättviktare. Fabrikatet var Diamant med DKV motor. Fordonet var försett med pedaler liksom en cykel. Dessa var avsedda för start samt som hjälp vid starkt motlut. Det fanns handreglage för lämpligt luftintag till motorn. En liten spak på styret reglerade motorvarv och hastigheten. Strax intill den minimala bensintanken fanns växelspaken till den treväxlade växellådan.

 

BJÖRSTORP. Folkskolan i Björstorp, öster om Emmaljunga uppfördes som socknens första fasta skolhus 1877. Undervisningar vid denna skola upphörde 1965. Mångårig lärare vid denna skola var Arnold Fahlén (* 1902 † 1991). Den gamla skolan i Björstorp är nu privatbostad.

Han var ledande då idrottsföreningen bildades och han hade flera gymnastikuppvisningar där skolans elever deltog. Då undervisningen upphörde var den gamla skolan en hemvärnsgård för ortens hemvärn. Senare bildades en fastighetsförening som blev ägare. Numera är skolan privatbostad.

VITTSJÖ. Lika länge som bollen varit rund, nästa lika längre har det spelats med detta klot. Dueller utkämpades mellan familjer. Mellan byarna och mellan samhällen. Utvecklingen har fortsatt i allt större sammanhang med landskap mot landskap. Nu kämpas det land mot land. Nästa steg i denna globaliseringen blir kanske världsdel mot världsdel. Tämligen osannolikt är att Antarktis skulle ställa upp med ett lag som möter Ryssland? Enda tänkbara möjligheten är att Antarktis köper in spelare? Sådant är ju gångbart i dag!

 Bilden visar den aktuella laguppställningen 1951. 

Året var 1951 i lokalrevyernas tid. Då spelades revyer i skilda sammanhang och aktörerna var oftast sminkade. Ofta till oigenkännlighet.

Då passade också ett lag herrar på att sminka ut sig. Snart föll tanken på att möta ortens damlag i en fotbollsmatch.
Damerna (flickorna) i motståndarlaget hade piffat upp sig med all sin glans, sportigt klädda med nästan förförisk glans. Gubbarna hade sminkat ut sig för att verka avskräckande vid eventuellt närmande. Den aktuella bilden är från 1951 men liknande matcher hade även spelats under två år tidigare.

"Kulturorten". Besökarna på Julottan i slutet av 1930 talet hade väntat sig kyrkokörens medverkan. Så blev det inte. Kyrkokören hade tidigare år medverkat i Julens sånger på Julafton samt deltagit med sång under Julottan men så blev det inte detta år.
Dåvarande kantorn hade skriftligt begärt att få sjunga solo på Julottan. Detta avslogs från kyrkorådets sida som beslutade om kyrkokörens medverkan. Kyrkokören hade i god tid övat in psalmerna till Julottan under biträdande organist ledning. Ordinarie kantor skulle på Julottan tjänstgöra i Bjärnum men ej i Vittsjö. Där skulle biträdande organist tjänstgöra.
Då kantorn fick avslag på sin ansökan att sjunga solo kände hon sig förhindrad att leda kyrkokören på Julottan. Biträdande organisten var villig att leda kyrkokören på Julottan men denna begäran avslogs. Ordinarie kantor förklarade att om kyrkokören skulle sjunga på en gudstjänst fordras en sakkunnig ledning!!
En för tillfället sammansatt barnkör ”fick lov” att från koret sjunga När Juldagsmorgon glimmar. Hos kyrkokören var besvikelsen stor då de ej fick sjunga på Julottan.

Vittsjö. Med anledning av kyrkokörens jubileum bör inte Curt ”Curre” Nilsson glömmas bort. Redan 1964 var han rubrikernas man tillsammans med tvillingbrodern Kaj. Det var då bröderna med bävan? blev kallade till polisstationen i Bjärnum. Upprinnelsen till denna kallelse skedde strax för julhelgen 1964 då drygt 20 åriga bröderna lyssnade på vad radion hade att meddela.

Kantor Curt Nilsson som blev kallad till polisen.

Helt plötsligt kom efterlysningen att en mördare hade rymt från Danmark och var troligen på väg mot Småland. Lika plötsligt upptäckte bröderna en okänd vandrare på den oftast ödsliga vägen. DÄR ÄR HAN! mumlade bröderna till varandra. Petmojen kom fram och nummer slogs till polisen i Bjärnum. (Tack och lov var det innan 114 14 kom). Polisassistent Yngve Thörnqvist svarade och bröderna redogjorde för sina iakttagelser. Thörnqvist startade sin ”asfaltbubbla” (VW) och gav sig i väg mot Verum.

VITTSJÖ. Två mejerier har funnits i Vittsjö. Nu finns inget av dem kvar. Redan 1905 stod det första mejeriet klart, ett gräddmejeri. Förslaget att bygga ett mejeri vållade en del och långa förhandlingar. Tiderna ändrades och ett nytt mejeri byggdes 1931, bredvid det gamla mejeriet. Resterna av det gamla mejeriet finns kvar i dag men på annan plats!

På 1960 talet hade denna mjölkbil omkring 210 mjölkkannor på förlängda flaket.

Det fanns konkurrens redan från starten. Gräddmejeri fanns i Värsjö och detta företag betalade fem öre mer för grädden än vad Vittsjö ansåg sig kunna bistå med. Ryktet spred sig tydligen ganska snabbt. Tomten till mejeriet i Värsjö avstyckades 1905 och möjligen kunde driften vid detta mejeri kommit i gång 1905 eller 1906? Det fanns etablerat mejeri i Värsjö och det planerades för ett mejeri i Vittsjö. I interimstyrelsen för mejeri i Vittsjö fanns en ledamot som var bosatt i Värsjö by! Han hade fyra kilometer till mejeriet i Värsjö men 14 kilometer till mejeriet i Vittsjö. Orsaken var kanske den att denne person var född och uppväxt i Vittsjö socken.

VITTSJÖ. På kyrkogården i Vittsjö, väster om huvudingången finns en gravsten med texten Bengt Nilsson Donator. Gravstenen är i och för sig ganska anonym men bakom namnet Bengt Nilsson skulle kunna tilläggas ”Bengt Trägen”. Det var Bengt Trägen som donerade 3 000 kronor för inköp av ny och första kyrkorgeln till Vittsjö kyrka. Bengt Trägen var född 1832 och avled 1909.


Donator Bengt Nilssons gravsten. ”klädsel med mossa ingick inte i donationen”.

Bengt Trägen var född i Brunshult tillsammans med brodern Troed. Det var stor skillnad på de båda bröderna. Troed som var äldst var i dagligt talesätt ganska frikostig, intill slösaktig medan Bengt var raka motsatsen. Bengt hade några drängplatser och sparade vart enda öre medan Troed som var ägare till det lilla torpet högg efter hand ner all skogen men saknade intresse för återväxten.


Vandrarskrå. Det är faktiskt mindre än 40 år sen den allra siste regelrätte luffare kom till en bondgård och begärde mat och logi. Visserligen har det funnits personer senare som kallats luffare. Tanken går då till ”Luffar Sten” Sten Persson som avled 2008, 101 år gammal. Han var de senare årtionden ingen luffare utan mer en propert klädd vandringsman med cykel.

Sten Persson med sin cykel som nu finns i Hönsalottas Luffarmuseum i Boda

Dåtidens luffare var många gånger de som blivit utstötta från samhället eller brottslingar som rymt. Ordet luffare kommer ursprungligen för en person som fört ett kringvandrande liv, eller också en vagabond som förde ett omkringvandrande liv! De allra flesta av dåtidens luffare var i grund och botten ganska snälla och tillmötesgående. Den luffare som visade aldrig så lite aggressivitet kunde inte räkna med varken mat eller logi.

I början av 1950 talet var det inte så aktuellt med damfotboll som det är i dag. Då var det uteslutande män och yngre manliga deltagare. Det är osäkert vilken division detta lag tillhörde.

År 1952 låg ett lag i div III på delad första plats vid seriens början. Bilden visar pojklaget från 1952 med sina spelare samt ledare.

Stående från vänster: lagledare Einar Sundberg, Sven Ottosson, Ingvar Sjöstrand, Lennart (Nenne) Nilsson, Karl-Erik Ernstson, Bertil Göransson och Arne Eklöv. Knästående från vänster: Lennart Nilsson, Nils-Göte Andersson, Alf Svensson, Lars-Rune Swärdén och Tore Jacobsson.

• Denna serie som pågått under året får anses som avslutad för denna gång. Det har varit vart femte år som händelser har relaterats. Eventuellt fortsättning nästa år under samma tema.

• Befolkningens antal vid 1957 års början var 2 617 personer. En minskning från förra året med 43.

• Då erbjöds en helårs prenumeration på Norra Skåne för 43 kronor.

• Bror A Nilssons herrekipering erbjöd 3 % kassarabatt för hela året.

• Doktor Rickard hade mottagning vardagar klockan 09.30 – 11.30 utom lördagar.

Förbud mot söndagskörning upphävdes.

VITTSJÖ. Egon Nilsson, ”Egon mitt i byn”, var den verklige bygdekännaren. Han kallade sig i bästa fall för amatörforskare. Han var långt ifrån att kalla sig forskare och absolut inte på vetenskaplig grund. Det Egon dokumenterade var fakta. Det var inga gissningar och det Egon skrev ner skulle vara rätt och riktigt.


Egon hade stort intresse för kyrkor, helst då det inte var gudstjänst!

Han intresserade sig för interiören och bokförde alla de närmare 300 kyrkor som han besökt.
Genom hembygdsrörelsen blev jag mer bekant med Egon. Många gånger fanns jag i hans villa mitt i byn. Där kunde han berätta det ena och det andra som var intressant. Misstaget gjordes att det Egon berättade skrev jag inte ner. En och annan berättelse nertecknades med det kunde blivit mycket mer. En uppmaning: Skriv alltid ner det du har hört!

**** Det hände en del händelser 1952. Fortsättning följer 1957. Sen är det nära inpå nutid!

• Vid 1952 års början var befolkningens antal 2 738. En minskning med 12 under förra året.

• Bilden Lars Svensson i Lehult omvaldes till ordförande inom SLU.

• Två fall av mul- och klövsjuka konstaterades i skilda byar. Två kor och två svin drabbades på ena gården medan sju nötkreatur drabbande på andra gården.

• Föreläsningsföreningen beslutade om sex föreläsningar under årets tre första månader.

• Detta år kostade en årsprenumeration på Norra Skåne 33 kronor. Annonserna kostade 31 öre per millimeter.

• Åtskilliga ungdomar i alla åldrar samlades på de vidlyftiga dammarna i Boalt. Skridskor av olika årgång användes liksom sparkstöttning.

Vittsjö. Det var i bland bättre förr. Det var mindre stressigt, mer gemytligt och rogivande. Grinden vid byavägen har sett sina bästa dar men låsen på stolpen till höger fungerade för 70 år sen. Det var ett lås med enkelt smide utan några invecklade konstruktioner.

Två familjer ute på cykeltur på den gamla byvägen väster om Vittsjö.

En vanlig söndagseftermiddag i slutet av 1940 talet då ett par familjer ger sig ut på en cykeltur längs byavägen. Kanske var cyklisterna på väg till en bekant eller släkting som bodde längre in i skogen. Kanske var bostaden en backstuga eller kanske någon bodde på ett undantag.

**** Det hände en en del händelser 1947. Fortsättning följer vart femte år några gånger framöver!

• År !947 vaknade upp tillsammans med 2 774 boende. Folkmängden ökade förra året med 45 boende.

• Sjunne Björklund sålde hårdpressat klöverhö.

• Norra Skåne kostade 18 kronor per år i prenumeration.

• Barnpensionatet Lillgården fick fortsatt förtroende att driva verksamheten vidare. Barnhemmet Djursäter fick däremot endast två års respit. Sen skulle enligt gällande lagparagrafer verksamheten upphöra.

• Carl Andreasson valdes till ny ordförande i kommunalfullmäktige efter Arvid Carlsson.

Carl Andreasson var uppskattad som talesman för bygden.

Vittsjö. Nederbörden uteblev. Besökarna vid kyrkogårdsvandringen kom liksom en och annan solglimt. Cirka 80 gravplatser besöktes under ledning av Bengt-Arne Jönsson. Detta var årets andra vandring och nästa besök med information planeras till den 19 augusti 2017.

Några av deltagarna lyssnar till den information Bengt-Arne Jönsson delger.

**** Det hände en en del händelser 1942. Fortsättning följer vart femte år några gånger framöver! 

• Vid 1942 års början var folkmängden i Vitsjö församling 2 725, en ökning förra året med 32 personer.

• Kristidsnämnden delade ut inköpskort på flera platser i socknen. Det var ransoneringstider då vissa varor endast fick inköpas i begränsad mängd. Det gällde bland annat mjölprodukter och risgryn.

• Ljus i skyltfönster och elektrisk ljusreklam fick endast användas klockan 08- 18. Det var Statens Bränslekommissions som beslutade.

Platsen för det störtade flygplanet utmärktes med denna markering för några år sen.

• Ett flygplan som utövade navigationsflygning råkade i spinn. Signalister fick order att hoppa och han landade oskadad. Piloten följde med den störtade planet och omkom. Flygplanet störtade vid Hårsjö vid vägen mot Kvidala. Platsen kan visas!

 

Vittsjö. I söndags genomförde Wittsjö Hembygdsförening årets första Känn Din Bygd-utfärd. Resmål var Lönsholma by och hela 43 personer hade mött upp och trivdes i den härliga försommargrönskan. Kunnig lokalguide och färdledare var Bengt Bengtsson, som även delade med sig minnen och episoder från sin egen uppväxt i byn. Också Gunhild Lindhe och Thord Karlsson hjälpte till med guidningen.

 Färdledare Bengt Bengtsson berättat om Lönsholmas Hålegård.

 

VITTSJÖ. Signaturen ”Balder” alias Hans Flyborg berättade i flera artiklar från 1930-1940 talet om övernaturliga händelser i Vittsjö. Flyborg kom till Vittsjö på 1920 talet samt avled 1961. Hans uppteckningar finns bevarade till eftervärlden.

En av hans artiklar återges här: År 1943 berättade Balder om tidigare generationers övertro på spöken och andra vidunderligheter. Då berättade Balder om sägner efter slaget vid Vittsjö 1612. Flera personer hade då berättat att de vid flera tillfällen sett krigare från slaget. Det hade varit krigare som kommit vandrande på vägen invid Gustav Adolfsbron och där massgraven senare upptäcktes. Mestadels har det varit vid skymningsdags då dessa varelser uppenbarade sig. En kvinna berättade att hon på Julafton omkring 1890 hade sett fyra krigare komma från Skansen och passera vägen där de försvann som dimfigurer. En man kom cyklande vid Skansen och mötte då en forvagn av ålderdomligt skick, förspänd av fyra hästar. Den cyklande mannen blev inte förskräckt av detta utan cyklade rakt igenom det han såg. Då han passerat det han såg vände han sig om och då var allt borta.

 

• Befolkningens antal vid 1937 års början var 2 603, en minskning med 17 under förra året.

• Länsstyrelsen beviljade rättighet att utskänka vin hos Hotellet, Solhem och Vittsjö vilohem.

• JUF ordnade fest i Idrottsgården med gymnastikuppvisning och teater.

• Frälsningsarmén bjöd på sång och musik i Emmaljunga Folkets hus.

• Den berömde trollerikonstnären Hector El Neco gav föreställning i biografsalongen.

• Kommunalfullmäktige beslutade att den nya folkskolan skulle uppföras med två våningar samt friliggande gymnastiksal. Sannolikt blev det annat beslut vid senare tillfälle. Under sommaren ändrades beslutet att skolan med gymnastiksal skulle uppföras i tre våningar.

• Brottarklubben åkte till Sibbhult för en tävling. Resultatet blev 6- 1 till Sibbhults favör.

Vägvisning till skolan i Snärshult!

 

VITTSJÖ. Det hände några saker även för 85 år sen! Fortsättning följer vart femte år framåt.

• Befolkningens antal vid 1932 års början var 2 442, en minskning med 3 under förra året.

• JUF, Jordbrukarnas Ungdoms Förbund bildades. Ordförande blev Magnus Björklund, Hårsjö.

Ungdomskonsulent Magnus Björklund blev första ordföranden i JUF.

• Föreläsningen bokade in fyra föreläsningar under vårterminen. Detta var före TV:s intåg då det kunde komma upp emot 100 personer till föredragen.

• Arbetslösas förening bildades då arbetslösheten fortfarande var hög. Kommunalfullmäktige diskuterade om bidrag skulle lämnas till de arbetslösa. I stället valdes en kommunal kommitté att utreda. Denna kommitté fick 1 000 kronor i bidrag för att utreda ärendet!

• Genom konkurs var flera fastigheter till salu genom exekutiva auktioner. Ägare var Hofdala fideikommiss.

 

EMMALJUNGA. ”Bålet” i Bröna är den gängse benämningen på platsen för ett lönnmord. ”Bålet” är visserligen beläget inom Björstorp råmärken, öster om Emmaljunga men har i alla tider benämnts Bröna. Anledningen är troligen att Åke i Bröna mördades på denna plats. Platsen har under lång tid markerats med kvistar och grenar.

Skylten visar sannolika platsen där Åke i Bröna mördades.

Åke i Bröna var svensksinnad och Snapphanarna hade följaktligen ett ont öga till Åke. Han var dessutom ägare till nästan hela Bröna by. Snapphanarna försökte värva Åke och hans fem söner till sina band. Åke vägrade anslutning till Snapphanarna och ansågs därför som fredlös.

 

VITTSJÖ. På den tiden, 1955 för drygt 60 år sen kostade bensinen omkring 70 öre per liter. Då var det liksom bara att tanka utan att tänka på kostnaden. Med indexreglering skulle bensinen i dag kosta 9 kronor och 58 öre . Då på den tiden och ett tiotal år framåt var det på modet att arrangera bilorienteringar. I dag är det fjärran ifrån att arrangera sådana tävlingar av flera orsaker.

Orienterare från Vittsjö 1955 samlade i Vinslöv. Vid en nattorientering deltog följande personer: Från vänster Ebbe Persson, Evert Andersson, Allan Hallström, Torsten Johansson, Gunnar Olofsson, Gunnar Schalin, Oscar A Johansson samt Lars Johansson.

Ebbe Persson körde motorcykel med Allan Hallström som kartläsare. Gunnar Olofsson körde bil med Gunnar Schalin som kartläsare. Oscar A Johansson körde bil med Evert Andersson som kartläsare. Oscars grabbar Torsten och Lars medföljde som passagerare. (se bild).

 

VITTSJÖ. Krösnasmen var född i Hästhult 1848 och avled år 1916. Krösnasmen var ett så kallat tillnamn på Nils Nilsson. Nils Nilsson, Krösnasmen var bosatt på Brönjet, strax intill Tomas Markes egendom i Brönjet som är beläget i byn Hästhult. Namnet Nils Nilsson har fortlevt i släkten då minst fem generationer har döpt sin förstfödde till Nils!

Nils Nilsson, Krösnasmen avled 1916.

För Göingar och sydsmålänningar är troligen namnet krösen ganska klart. Det är dialektala uttrycket för lingon. Detta dialektala uttryck är svårt att finna men är tämligen utbrett. Astrid Lindgren nämner krösen och dessutom finns nu Krösatågen på räls. Uppgift från säker källa berättar att kröson kommer från Småländska klase, alltså många kröson i en klase! Smen är däremot lättare att uttyda. Smeden hanterar järn och bearbetar detta efter behov.

 

VITTSJÖ. Dessa fyra folkdansare från Vittsjö folkdanslag hade varit på turné och semester i Norge. På väg hem tog de färden via Härnösand där de blev fotograferade.

På bilden finns Linnea Larsson, Vittsjö och Maj- Britt Strandberg, Bjärnum. Bilden är exponerad omkring 1950. (Klicka för större bildstorlek)

Tveksamhet råder vilka de andra två flickorna har för identitet. Du kan kanske identifiera dem? Hör i så fall av dig till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

 

VITTSJÖ. Det hände några saker även för 90 år sen! Fortsättning följer vart femte år framåt.

• Folkmängden i församlingen var vid 1927 års början 2 481 personer.

• Bjärnum musikkår spelade upp till dans i Emmaljunga Folkets hus.

• Förmalning av säd vid Hårsjö kvarn kostade 1 öre per kilo. Dessutom uppköptes sågstockar till gällande dagspris.

• ”Bildsköne Bengtsson” häktades i Ängelholm. Även där nekade han till anklagelser om stöld och inbrott. Han transporterades till Askersund för ytterligare förhör. Han nekade till allt tills han blivit överbevisad! Ett par månader senare erkände den bildsköne alla de 33 brott han åtalades för. Han dömdes senare för fjärde fängelseresan till straffarbete i 5 år och 2 månader. Bildsköne Bengtsson var född i Vittsjö samt uppvuxen i Hinneryd. Han hade södra Sverige som sitt ”arbetsfält”!

• Ungdomskretsen hade försenad fest för de äldre i församlingen. Komminister Fredlund höll i festen och kantor Elsa Andersson ledde körsången. De båda blev senare äkta par! Några veckor senare blev Fredlund vald till kyrkoherde i Jonstorp Farhult församlingar.

 

VITTSJÖ. 1969 började ett antal motionärer och hembygdsfolk en 53 kilometer lång vandring. Avsikten var att hembygdsfolk skulle lära känna den riktiga gränsen för Vittsjö kommun. Det blev delvis strapatsrika vandringar men också besök vid många kulturella platser. Färdledare var Evert Andersson som rekognoserat etapp efter etapp för att finna den riktiga gränsdragningen. Efter tre år och nio etapper var vandrarna framme vid ”startplatsen”.

Skuruhall där många gränsvandringar har startat.

Av tradition har tidigare gränsvandringar startat vid Skuruhall, norr om Emmaljunga. Redan år 1050 finns namnet Skuruhall nämnt som en gränsmarkering. Det var först 1553 som Skuruhall blev officiellt gränsmärke mellan Skåne Småland (Sverige Danmark). Dessutom sammanstrålade fem byar på just denna plats. Legendariske Harold Persson har haft Skuruhall som utgångspunkt bland annat vid 25 årig gränsvandring från kust till kust, Kalmarsund- Kattegatt. Vandringen runt Vittsjö sockengräns började vid Lilla Vittsjö 1969. Sakkunniga informatörer där var Egon Nilsson och Magnus Delsmark. Honnabron vid Honnabacken passerade liksom resterna av en vattenkvarn passerades där en kvarnsten markerade platsen. Efter passerande av Altarstenen mötte en buss i Ubbalt för transport till startplatsen.

 

VITTSJÖ. Som tvålpojke började han 1937 hos en frisör i Vinslöv. Han kom till Vittsjö som frisör år 1951. Han, det är frisörmästare Sven-Åke Ekeberg som hade frisörsalong i Vittsjö från 1948 till 1988. Den klippande och rakande gärningen började 1948 i ”Bodelssons” hus till 1951 då Ekeberg byggde en hyreslägenhet. Där fortsatte han sitt yrke till 1988. Ekeberg var utöver sitt idrottsliga intresse också engagerad som politiker.

Mångsysslare frisör Sven-Åke Ekeberg.

Sven-Åke Ekebergs fader var officer och det blev bostäder i Göteborg och Boden samt slutligen i Vinslöv. Där började Ekeberg sin bana som frisör. I Vinslöv träffade han också sin blivande hustru, Ingeborg. Hon följde sin makes yrke och blev damfrisör i samma fastighet. Sedan Ingeborg avyttrat sin rörelse var hon även herrfrisör i samma lokal som sin make!

 

VITTSJÖ. *** Det hände några saker även för 95 år sen! Fortsättning följer vart femte år framåt.

◦ Vid år 1922 års början var befolkningens antal 2 417. En minskning med 32. Inflyttade var 109 medan utflyttade från församlingen var 151.

◦ Nödhjälpsarbeten fortsatte då arbetslösheten var stor i socknen.

En cykel av märket Argus med svart ram, röda fälgar och stänkskärmar bortkom vid besök i samhället.

◦ Tandläkare Siri Lindstedt hade praktik från den 27 februari till den 14 mars i villa Sjöglimt.

◦ Ensamjungfru erhöll plats i liten familj med tillgång av elektriskt ljus samt vattenledning.

Jacob Lindhe i Boalt blev ordförande i dåvarande Bondeförbundet.

◦ Bondeförbundets medlemmar kallades till årsmöte efter gudstjänstens slut i kyrkan. Antalet ledamöter i styrelsen blev 14 stycken intresserade.

 

En gång i tiden fanns det service till nästan allt i nuvarande kulturort! En del av denna dåtida service har av skilda orsaker försvunnit. Det finns nu uppskattad livsmedelshall, blomsteraffär och det finns näringsställe i byn. Det är av synnerligen stor vikt att dessa förmåner utnyttjas. Tyvärr finns det konsumenter som åker till andra platser för inköp av dagens förbrukning. Det kostar att köra bil men denna utgift glöms lätt bort. Fotocentrum upphörde 1999 och urmakeriet i samma byggnad upphörde 1975. Den gamla urmakarklockan finns ännu på plats. Fast visarna har stått stilla i många år visar klockan absolut rätt tid två gånger per dygn!

Erik Wahlqvist har stängt dörren till urmakeriet.

Urmakeriet i Vittsjö började redan år 1900 då Olander Wahlqvist öppnade urmakeri i Vittsjö. Olander Wahlqvist började som urmakare redan 1888 då han var bosatt i Hästhult. Troligen hade han ingen läromästare då Olander var något av tusenkonstnär. Han förde noggrann dagbok vad han uträttat, vad tid det tog samt hans arvode. Den 14 juni 1888 reparerade han ett ur till det enastående priset av tio öre!

 

VITTSJÖ. Det hände några saker även för 100 år sen! Fortsättning följer vart femte år framåt.

• Befolkningens antal i församlingen var vid 1917 års början 2 205. En minskning med tio, det flyttade ut 104 personer under 1916.

• Lokalavdelning av Göinge småbrukare bildades med 50 medlemmar Ordförande blev Jacob Lindhe, Boalt.

• Alla näringsidkare var skyldiga att lämna in förteckning på varor inför brödregleringen. Ransoneringskort för inköp av brödprodukter och socker delades ut på fem platser i kommunen. Någon utdelning av smörkort förekom inte

• I Snärshult bildades en svinavelsförening. Prima galt hade inköpts från England.

Taket på kyrkan har stora ytor och behövdes då läggas om med ekspån.

• Anbud begärdes in för tak till kyrkan. 18 600 ekspån behövdes med en längd på 13½ tum, 3 tums bredd samt ¾ tum i ena ändan och ⅛ tum i andra ändan.

 

Vittsjö. Skriftställare Ernst Paulsson i Bökholm skrev inte bara böcker. Han var intresserad och skrev ner historier och sägner som berättats i Vittsjö. Han hade hört talas om troll som bodde i bergen samt tomtar och vättar som kunde hålla till lite varstans. Några av dessa sägner presenteras:

I Trollabackarna kunde ortens befolkning då och då höra ljuvlig musik och sång. Det var när trollen firade sina glädjefester. Det kunde också vara när släktingar eller andra troll kom på besök. Det kunde även vara fest utan någon större anledning.

 Ernst Paulsson var en verklig forskare utan vetenskaplig bakgrund.

 

VITTSJÖ. Den 11 februari är en märkesdag för Vittsjö. Denna dag 1612, för 405 år sen stod ett avgörande slag i Vittsjö. Då fick kungen Gustaf ll Adolf fly för sitt liv då danska hären överrumplade. Det dröjde till 1658 innan Skåne kom att tillhöra Svenskt territorium. På 300 års dagen efter slaget restes minnesstenen vid Skansen den 11 februari 1912. Då hyllades ”hjältekonungen” för sina insatser.

Händelsen år 1612 illustreras överskådligt i denna monter med soldater i tenn.

Det hade funnits flera uppgörelser med krig mellan Sverige och Danmark då södra landsdelen hade bytt landstillhörighet flera gånger. Danska kungen med sin här våldförde sig mot Sverige. Svenska kungen med sin här våldförde sig i Danmark. Då var nuvarande landskapsgräns mellan Skåne och Småland gräns mellan Sverige och Danmark. Den Danska kungen hade härjat i Småland (Sverige). Slaget i Vittsjö 1612 var en vedergällning från Svensk sida.

 

Ingrid Olofsson berättar om sin första anställning som piga.

I början av 1952 och drygt 15 år ung började jag ett arbete som piga på en bondgård i Halland.

Alla på en bondgård förekommande göromål kunde ingå i arbetet. I en ladugård var det förmannens sak att ta hand om gårdens djur. En dräng fanns också på gården. Familjen bestod av en gammal farfar, man, hustru och två pojkar, fem och tre år gamla. En tredje pojke föddes under den tid jag vistades där. Att delta i allt inomhusarbete under en duktig bondmoras ledning blev mycket lärorikt. 

 

VITTSJÖ. Minnet sviker ofta, allt för ofta! Då är det, även denna gång bra att någon har antecknat vilka personerna är på bilden. Dessa ungdomar på bilden var födda 1923-1925 och hade Sigfrid Tyrberg som lärare i Vittsjö skola 1935- 1936. Då var undervisningen i gamla folkskolan, mittemot kyrkan. Skolan fanns i södra delen av fastigheten medan familjen Tyrberg hade sin bostad i norra delen. Platsen där skolan var belägen är numera parkeringsplats för kyrkans besökare. Skolan revs ner 1983.

Bilden är troligen exponerad utanför gamla folkskolan.

 

Vittsjö *** Det hände några saker även för 105 år sen! Fortsättning följer vart femte år framåt.

* Folkmängden var vid 1912 års början 2 190 personer.

* Nya kyrkogården invigdes under januari månad av pastor August Nilsson. Markaryd sångförening sjöng. Omedelbart efter invigningen skedde gravsättning av soldat Björklund.

* Den 11 februari var det en stor händelse. Då invigdes ”Gustaf Adolfsstenen” på 300 års dagen efter slaget i Vittsjö. Utförligare reportage om invigningen kommer den 11 februari på denna sida.

Bilden från invigningen av minnesstenen.

 

VITTSJÖ. Det var på den tiden då en ensam hästskjuts hade hela vägen för sig. Inte några brummande bilar och inga avgaser från bensin. Det var å den gamla goda tiden. Lugnt och fridfullt med en tom och öde Marknadsplats mitt i bilden.

Den ensamma hästskjutsen på väg mot centrum.

Vad transporten gäller är svårt att avgöra men det behövdes tydligen två man för att hålla det transporterade föremålet på plats. Det kan vara något snickeriarbete som transporteras. Eller något annat?

incest porn, real incest, incest videos, incest sex porn,porn movies,free porn,free porn movies,sex,porno,free sex,tube porn,tube,videos,full porn,xxx,pussy
Free Porn, hd sex

Porn Watch, Hd Porn,Free Porn,Free Sex Videos

Free Porn

hd sex

watch the best quality sex site.