Gert Svensson
Rödhake (Erithacus rubecula)
- Uppgifter
- Skriven av Gert Svensson. Foto Gert Svensson
VITTSJÖ. Rödhaken är en liten, knubbig tätting, omkring 12,5–14 centimeter lång, med stort huvud och kort stjärt. Den har orangerött bröst och ansikte inramat med grå till brun ovansida och vitaktig buk.
Könens fjäderdräkter är lika. På grund av rödhakens orädda närhet till människan och sitt väna utseende har den fått många positiva omskrivningar i folktro, sagor och legender. Ofta beskrivs den som lyckobringande, beskyddande och omhändertagande.
Getrams
- Uppgifter
- Skriven av Gert Svensson. Foto Gert Svensson
VITTSJÖ. Getrams, Polygonatum odoratum (Mill., Druce), är en mångformig ört i familjen sparrisväxter (Asparagaceae)
Getrams är en flerårig ört. Blommorna är vita med långsmala klockor som hänger ned från stammen, ofta i par, särskilt nedtill på stammen. Längd upp till 2 cm.
Vinbergssnäcka
- Uppgifter
- Skriven av Gert Svensson. Foto Gert Svensson
Vinbergssnäcka (Helix pomatia) är ett blötdjur i klassen snäckor. Den har ett spiralvridet skal som hos en fullvuxen snäcka har en diameter på 3,8-5 centimeter och fyra eller fem spiralvarv. Skalet är brunaktigt till grågulaktigt i färgen.
Namnet anspelar på snäckans ursprungliga miljö i de mellaneuropeiska "vinbergen".
Vinbergssnäckan kan odlas för att ätas. Dess ursprungliga utbredningsområde är centrala och sydöstra Europa, men den har med människan senare spridits även utanför detta. Till de nordligare delarna av Europa har den troligen införts från sydligare trakter som en delikatess. Den serveras vanligen under beteckningen sniglar.
Påfågelöga
- Uppgifter
- Skriven av Gert Svensson. Foto Gert Svensson
Påfågelöga (Inachis io) är en fjärilsart den enda i släktet Inachis. Den förekommer i stora delar av Europa och Asien.
Påfågelögat har ett vingspann på 55-65 mm och dessa kännetecknas av tydliga blå ögonfläckar mot en rödbrun bakgrundsfärg. Äggen som är gröna och ovala läggs huvudsakligen på nässelblad och kläcks på cirka en vecka. Larven är vitprickigt svart, och växer under en knapp månad innan den förpuppas. Påfågelögat ligger i en gulgrön till brun puppa i cirka två veckor.
Det vuxna påfågelögat söker sig företrädesvis till röda och blå blommor– särskilt ängsvädd, hampflockel och olika arter av tistelsläktena Carduus och Cirsium. Fjärilen kan förflytta sig långa sträckor för att finna sina favoritblommor.
Kattuggla
- Uppgifter
- Skriven av Gert Svensson. Foto Gert Svensson
Kattuggla (Strix aluco) är en kompakt, medelstor uggla som tillhör familjen ugglor och är vanlig i skogar.
Kattugglan jagar huvudsakligen gnagare, vanligen genom att slå sitt byte vilket sväljs helt. I stadsbiotoper utgör fåglar en större del av dess föda. Synen och hörseln är anpassad till dess nattliga jakt. Den tysta flykten är likaså en anpassning till fågelns jaktsätt. Fastän kattugglan ofta hävdas ha exceptionellt mörkerseende, är dess näthinna inte mer känslig än en människas, men öronens placering ger kattugglan utmärkt hörsel. Kattuggla kan fånga mindre ugglor, men kan själv falla offer för exempelvis berguv och duvhök. Rävar utgör ett vanligt hot gentemot nyligen flygfärdiga (flygga) juveniler.
