VERUM. I slutet av 1880-talet florerade tidningsnotiser om inbrott förövade av snickaren August Nilsson från Verum. Han kallades mestadels ”Stortjufven från Verum” och hans finurliga sätt att med olika mekaniska hjälpmedel ta sig in i husen på landsbygden runt om i hela Skåne beskrevs detaljerat i notiserna.

 

Snickaren, fästningsfången och ”stortjufven från Verum” August Jönsson Gren (1859-1913) Bild t.v. från frigivningen 1895 (Riksarkivet.) Bild t.h notis i tidningen Vestkusten 4 maj 1889.

Mannen var även utrustad med skarpladdad revolver och s.k. blindlykta. (En handlykta för stearinljus, där luckorna kan stängas för att inte avslöja bäraren. Även kallad tjuvlykta.) En del av det mest värdefulla tjuvgodset - som märkligt nog bestod av ”moderniteten” porträttfotografier - påstods han ha avyttrat vid besök i Köpenhamn. Stortjufven med detta digra brottsregister hade vid inflyttningen till socknen uppvisat ett ”lånat” prästbevis.Fusket med prästbeviset uppdagades sedan kronolänsmannen i Fosie meddelade i ett brev till de styrande i Verums socken att August Nilsson från Brogården var anklagad för stöld. Samtidigt satt en helt annan August - som i stället hette Jönsson - inburad i Malmö Cellfängelse för samma brott. En tidning skrev under rubriken ”Gripen Stortjuf”: I söndags lyckades länspolisen Sandberg i Malmö gripa en tjuf som under tre månaders tid ständigt gått honom ur händerna.

Det var ett digert brottsregister som den gripne kunde uppvisa. I protokollet sägs att han av fem olika häradsrätter: ... förklarats för tjugofyra å särskilta tider och ställen begångna stölder, af hvilka tjugotvå varit förenade med inbrott och vid hvilka alla penningar och gods olofligen tillgripits till sammanräknadt värde 2.533 kr 55 öre .. Straffet blev sex års straffarbete och förlust av medborgerligt förtroende i tio år. Därtill fick den riktige ”August” för begagnande av falskt prästbevis etthundra kronors böter eller sex dagars straffarbete.

En person med namnet August Nilsson hade alltså i februari 1888 antecknats som inflyttad från Landskrona till Brogårdens by i Verums socken, men han var veterligen aldrig bosatt där. År 1910 överfördes namnet till obefintlighetsboken i Verums socken. Han hade då från februari 1888 och fram till häktningen i september samma år varit mantalsskriven på ett litet avstyckat skogsområde i ”Brogårds skog”. Skogsskiftet omfattade ungefär 7 hektar.

Samma dag som flyttnotisen infördes i församlingsboken fick han prästbevis för att resa till Danmark, vilket tyder på att han aldrig blev varaktig verumsbo. Den person som ville förbli ”okänd” hette inte alls August Nilsson utan i stället August Jönsson. Denne hade som ung kommit till Ängelholm, men var född i Östra Ljungby. Snart noterades att han ej vistats i staden utan: ... drifvit omkring både inrikes och utrikes. August hade under detta kringdrivande hunnit med inbrottsstölder över hela Skåne.

De avancerade knep som ”Stortjuven från Verum” använde blev noga avrapporterade i tidningarna: Hans ”specialitet” har varit att med en borr göra ett hål i en fönsterposter å de bondgårdar han besökt och derpå medelst en för ändamålet böjd gröfre ståltrådsten (ten av ståltråd) aflyfta hasparne till fönstret genom hvilket vägen sålunda låg honom öppen till husets inre. Inkommen har han lokaliserat sig med hjälp af en blindlykta och varit färdig att med revolvern försvara sig i händelse af upptäckt. Derpå har allt af något värde fått göra honom sällskap ut igen.

Bild från frigivningen 1905 (Riksarkivet.)

”Stortjufven från Verum” dog för egen hand den 1 maj 1913 under sitt rätta namn som då var August Jönsson Gren. Han var sedan 1905 bosatt vid fiskeläget i Svanshall i Jonstorps socken och i september 1909 hade han dömts till tre års straffarbete för ”femte resans stöld”. När han frigavs efter detta straff hade han suttit i fängelse under hälften av sitt liv.

Ungefär ett halvår efter denna frigivning fick han drygt 50 år gammal en våldsam död. Han begick självmord genom att detonera en dynamitpatron i sin egen mun när skallgångsmännen närmade sig honom.

Nyhetsnotisen om hans död lyder: Dynamitman identifierad. För någon tid sedan begick en okänd mansperson själfmord i Örkelljunga, Skåne, genom att spränga hufvudet med dynamit efter att ha begått nesligt våld mot en äldre kvinna. Mannen har nu identifierats och befunnits vara f. fästningsfången August Jönsson, mäst bekant, under namnet Gren. Jönsson-Gren har under den sista tiden varit intagen på ålderdomshemmet i Bläsinge i Jonstorp, hvarifrån han för en tid sedan spårlöst försvunnit. Det ruskiga själfmordet bildar afslutningen på ett helt lif utom samhällets råmärken. Af sina 53 år hade han tillbringat 26 inom fängelsets murar.

 

Tidningsartiklar om självmordsdramat i Örkelljunga från den 15 och 29 maj 1913

Stortjufvens digra brottsbana noterades i församlingsboken enligt följande:
Enligt utslag af Luggude häradsrätt d 7/3 1903 dömd för 3:e resan stöld. Saknar medborgl. förtroende under fem år fr d 30 oktober 1905. Dömd vid Åsbo häradsr. för fjärde resan stöld d 11 aug 1906 till straffarbete i tre år samt förlustig medb. förtroende intill dess tre år förflutit efter straffet. Frigifningsdag 15/11 1908. Dömd d 11 sept 1909 vid N. Åsbo häradsrätt för femte resans stöld till straffarbete i tre år samt förlust af medborgerl. förtroende i tre år efter utståndet straff. Utståndet straff d 14/9 1912. Död 1913 1/5.

August Jönsson var född 18/10 1859 i Hagen, Ö. Ljungby socken, av Jöns Mattisson och Assarina Rasmusdotter (enligt andra uppgifter hette modern Kristina Persdotter). Han blev moderlös 1861 och fadern noterades som krympling. Han uppfostrades på socknens bekostnad och inflyttade i Ängelholm 1874. Därefter inleddes hans långa brottsliga bana.

August Nilsson, från vilken ovan nämnde Jönsson hade lånat prästbetyget, var född den 19/12 1862 i Hilleshög, Härslövs socken, av Nils Nilsson och Bengta Svensdotter.