VERUM. Den 1 oktober 1799 ingick kaptenen vid Kronobergs regemente Woldemar Wilhelm Wrangel von Brehmer från Skeinge i Verums socken äktenskap med sin kusin friherrinnan Wilhelmina Beck-Friis. Eftersom bruden var född på Bosjökloster ägde bröllopet rum där. Hennes far Corfitz Beck-Friis och brudgummens mor Barbara Wittrup Beck-Friis var syskon.

Wilhelmina hade då hunnit bli 24 år gammal och sägs ha varit livligt omsvärmad inom den krets av skånska ädlingar där hon rörde sig som ung. Friherrinnan Wilhelmina Wrangel von Brehmer som blev änka 1829 hade inköpt en fastighet vid Ramlösa i Helsingborgs utkanter där hon bodde på äldre dagar. Efter hennes död där våren 1859 skrev en tidning: Friherrinnan Wrangel von Brehmer, i sin ungdom en af Swerges skönaste fruntimmer, har wid 84 års ålder nyligen aflidit i Skåne och testamenterat 16,1665 rdr åt riddarhuset till stipendier. Tidningen Folket Röst hade dessutom i sin notis om dödsfallet sagt att friherrinnan i sin ungdom tillika var Sveriges ”mest fördomsfria fruntimmer”. Man undrar vad hon haft för sig?

Miniatyr av Johan Erik Bolinder (1768–1808) Nationalmuseum

Ur Öresundsposten den 27 april 1859 Nationalmuseum 

Friherrinnan födde sitt första barn på Skeinge gård klockan åtta om aftonen den 26 november år 1800. Den nyfödde sonen fick ”för swaghet skull genast nöddop af Provincial Doctoren Carl Saur”. Barnets namn var: Corfits Wilhelm. I dopnotisen skrev prästen: Detta barnet dog af okänd sjukdom Kl: 10. om aftonen samma dag som det war födt, allenast 2 timmar gammalt.

Makarnas andra barn, Carl Gustaf Wrangel von Brehmer, föddes på Bosjökloster den 17 februari 1803. Sonen döptes redan dagen därpå och gudmor var änkan fru överstelöjtnantskan friherrinnan Wrangel von Brehmer född Barbara Wittrup Beck-Friis. Som faddrar noterades: generalinnan grevinnan Beck-Friis född Stiernblad, fru friherrinnan Ramel född Beck-Friis, fru friherrinnan Hederstjerna född Maria Sofia Wrangel, överstelöjtnanten och riddaren Axel Josua Stjernblad, hovmarskalken Corfitz Ludvig Beck-Friis och majoren och riddaren G. Erland Hederstjerna.

Den sköna friherrinnans mor Barbara Wittrup Beck-Friis, hade blivit änka redan 1786 och bodde på Möllegården i Visseltofta fram till sin död 1810. Talet, som hölls av kyrkoherden Jöns Peter Schrevelius (1762–1829), trycktes hos F.F. Cedergréen i Kristianstad. Dessa 32 sidor, som nu finns på Kungliga Biblioteket och i Riksarkivet, kunde också köpas för 8 skillingar.

Barnets far Voldemar Vilhelm Wrangel von Brehmer avslutade sin militära karriär som överstelöjtnant 1811 och utnämndes 1815 till hovmarskalk. I ”Svenska adelns ättartaflor” står om honom: Han inköpte 1812 Hyby i likanämnd socken, Malmöhus län, till vilken egendom fideikommissrätten överflyttades från Skeinge, som han försålde. Trots detta var makarna Wrangel von Brehmer fram till omkring 1820 mestadels bosatta på Skeinge gård i Verums socken.

Snart efter att det enda av makarnas barn som nådde vuxen ålder föddes 1803 inflyttade till Verums socken två jämnåriga kvinnor som hade till uppgift att stödja den nyblivna modern i hushållet på Skeinge. Det var den förlovade demoisellen Helena Stenhoff, född i Karlshamn 1774 och fru inspektorskan Maria Stoltz född Palmgren i Trelleborg 1771. Dessa noteras vara inflyttade till ”högwählborna herrskapet Wrangel von Brehmer på Scheinge”. Maria Palmgren hade redan 22 år gammal varit kammarpiga hos ätten Beck-Friis på Börringekloster.

Demoisellen Stenhoffs förlovning med Pehr Efraim Lundberg bröts genom hans dödsfall. Hennes andra förlovning med komministern Magnus Ekdahl i Visseltofta resulterade i trolovningsbarnet Pehr Axel och blev en dramatisk historia, vilket jag kan berätta om en annan gång.

Maria Palmgren omhuldades livet ut av friherrinnan Wilhelmina Wrangel von Brehmer, född Beck-Friis. Maria flyttade från Verum till Hyby gård 1835 där hon var skriven fram till sin död 1855 vid 84 års ålder.

Carl Gustaf Wrangel von Brehmer (1803–1872), son till ett av Sveriges skönaste och mest fördomsfria fruntimmer.