VITTSJÖ. Den 11 februari är en märkesdag för Vittsjö. Denna dag 1612, för 405 år sen stod ett avgörande slag i Vittsjö. Då fick kungen Gustaf ll Adolf fly för sitt liv då danska hären överrumplade. Det dröjde till 1658 innan Skåne kom att tillhöra Svenskt territorium. På 300 års dagen efter slaget restes minnesstenen vid Skansen den 11 februari 1912. Då hyllades ”hjältekonungen” för sina insatser.

Händelsen år 1612 illustreras överskådligt i denna monter med soldater i tenn.

Det hade funnits flera uppgörelser med krig mellan Sverige och Danmark då södra landsdelen hade bytt landstillhörighet flera gånger. Danska kungen med sin här våldförde sig mot Sverige. Svenska kungen med sin här våldförde sig i Danmark. Då var nuvarande landskapsgräns mellan Skåne och Småland gräns mellan Sverige och Danmark. Den Danska kungen hade härjat i Småland (Sverige). Slaget i Vittsjö 1612 var en vedergällning från Svensk sida.
Den Svenska hären hade härjat vilt i östra Göinge och var på väg mot Sverige (Småland). Kvällen och natten var mycket kylig varför kungen beordrade övernattning i Vittsjö. Det var ju endast en dryg mil till gränsen. Större delen av den Svenska hären hade sänts i förväg till Markaryd varför endast en mindre skara av hären kom att övernatta i Vittsjö. Det berättas att denna mindre här delvis övernattade i kyrkan. 

Natten var kylig. En vakt tyckte sig ana att buskar från området vid Pickelsjön kom allt närmare! Det var den danska hären som hade tagit sig från Rommentorp mot Vittsjö kyrka där de antog att Svenska hären höll till.

Minnesstenen påminner om det blodiga slaget år 1612.

Överfallet kom överraskande och Svenska hären flydde norrut mot Svenska gränsen. Kungen och härföraren hade sannolikt inkvarterat sig i behagligare boning i någon av dåtidens gästgivaregård. Larmet gick och även kungen flydde norrut. De båda härarna drabbades samman på den plats som numera finns mellan väg 117 och järnvägen, norr om dammen Gässlingen. Kungen hade ett visst försprång fram till Dragsån. Sannolikt var den smala spången över Dragsån redan belamrad av soldater varför kungen tog sin flykt över isen. Denna brast och kungen med sin häst hamnade i vattnet. Någon direkt fara fanns inte för drunkning då vattenståndet var maximalt en meter.
Kungen med häst hamnade i vattnet men räddades av bland annat ryttaren Tomas Larsson. Kungen och resterna av hans här fortsatte flykten till svenska Markaryd.

Stort intresse visades då minnesstenen invigdes år 1912.

Under 1900 talet behövdes inte så långa och stora utredningar. Så sent som i början av december månad år 1911 beslutades att en minnessten skulle resas vid Skansen till minnet efter slaget 1612. En stenhuggare kontaktades för utformning av en minnessten. Då var det två månader till dagen då stenen skulle avtäckas! Efter flera intermezzon kom minnessten på plats den 11 februari med färdig inskription. Minnesstenen är hämtad från Bjärnum. Mer om denna högtid finns att läsa på vittsjobjarnum.nu: Stor högtid....den 11 februari 2012. 
År 1959 upptäckes massgraven där det stora slaget hade utkämpats. En minnessten om detta slag placerades framför monumentet. Närvarande vid avtäckningen var representanter från hembygdskommittén. Ända fram till 1940 talet vandrade skolklasser med sina lärare till minnesstenen för att hylla ”hjältekonungen” och hans bedrifter. Högtider hölls i kyrkan för att hylla ”hjältekungen”.

Minnesstenen kom på plats 1972.

Efter tidens gång har det med klarhet framkommit att den så kallade hjältekonungen i själva verket var en mordbrännare, förförare och skövlare av stora mått.
Flera jubileer har hållits vad minnesstenen sedan 1982 och då har inte vid något tillfälle nämnts kungens namn. Med all tydlighet har minnesstunderna präglats till minnet av de stupade soldaterna. Sedan 1977 och vart femte år med ett undantag, har minnet av de stupade soldaterna högtidlighållits på platsen. Tomas Larssons ättling i tolfte nedstigande led har varit minnestalare vid högtiderna. Även ättlingar i tionde och elfte ledet var varit närvarande vid minneshögtider.