Gert Svensson
Buskskvätta
- Detaljer
- Skriven av Gert Svensson. Foto Gert Svensson
Buskskvätta (Saxicola rubetra) är en fågel som tillhör familjen flugsnappare.
Buskskvättan har, som namnet antyder, helt andra tillhåll än stenskvättan. Buskskvättan förekommer framför allt där marken är sank, till exempel på strandängar. Den har ett karaktäristiskt sätt att sitta på en lodrät kvist, högt uppe i en buske eller på toppen av en hög kvist, med fötterna på mycket olika höjd, men ändå med kroppen upprätt. Den är livlig och har sprittande rörelser.
Sångsvan
- Detaljer
- Skriven av Gert Svensson. Foto Gert Svensson
Sångsvan (Cygnus cygnus) är en mycket stor vit andfågel. Den häckar i mindre vatten på tundra, på myrar och mossar och i mindre sjöar ofta långt upp i norr. Den har dock under de senaste decennierna återtagit den utbredning i Skandinavien som den hade förra seklet, det vill säga att den idag häckar ända ner till Skåne.
Den finns till och med som häckfågel så långt söderut som på några få platser i Polen. Boet är ofta oerhört stort, speciellt på höjden, och det består av växtdelar som mest tas från sjöbotten. Den normala häckningstiden är i maj och juni men det förekommer att den börjar redan i mitten av april.
Knipan
- Detaljer
- Skriven av Gert Svensson. Foto Gert Svensson
Knipa (Bucephala clangula) är en andfågel som tillhör underfamiljen Merginae.
Hanen i praktdräkt har en svartvit dräkt och ett skimrande grönsvart huvud med en stor vit fläck mellan näbben och ögat. Under sommaren anlägger hanen en eklipsdräkt då den liknar honan, men har mörkare brunt huvud, och ofta med delar av praktdräkten på vingarna.
Den häckar vid floder, sjöar och våtmarker. Vintertid förekommer den vid isfria floder, sjöar och utmed kusten i alltifrån par till större flockar. Häckningen inleds tidig vår med att hanarna spelar. Samtidigt som han ger ifrån sig ett knirrande ljud gungar han ner och slänger huvudet bakåt över ryggen.
Visst är våren på gång i bygden….
- Detaljer
- Skriven av Gert Svensson. Foto Gert Svensson
VITTSJÖ. I Vittsjö är våren på gång. Hoppet finns, solen lyser, o det blir varmare, och en del blommor har redan börjat blomma.
Blåsippan eller ”blåviringen", finns i södra och mellersta Skandinavien och i södra Finland. Den växer på torr skogsmark, mest i lövskogar och i granblandskogar.
På dessa växtplatser visar sig inga blommor så tidigt på våren som blåsippan. Blåsippan är fridlyst i hela Sverige men på olika sätt. Man får inte plocka blåsippor i Hallands, Skåne, Stockholms, Västerbottens och delar av Västra Götalands län.
Snöklockan
- Detaljer
- Skriven av Gert Svensson. Foto Gert Svensson
VITTSJÖ. Snöklocka (Leucojum vernum), även kallad Klosterlilja, är en amparyllisvätart som beskrevs av Carl von Linné. Snöklockan blir 15—20 hög och luktar gott.
Den vita blomman har 6 kalkblad, alla lika långa.Den bäst kända växtlokalen i Sverige för Snöklockan (Klosterliljan) är vid Vadstena kloster.
Växten tros ha förts dit av munkar under medeltiden och har sedan förvildats från den gamla munkträdgården. Idag har den blivit något av en turistattraktion då den varje vår blommar i tusental likt ett stort vitt hav under fruktträden.
