Gert Svensson
Våren är tidig
- Uppgifter
- Skriven av Gert Svensson. Foto Gert Svensson
VITTSJÖ. På min fotorunda i Vittsjö hittade jag dessa vackra vårblommor Vitsippa (Anemone nemorosa) är en flerårig ört. Vitsippan tillhör familjen ranunkelväxter. I Sverige är vitsippa allmän i Götaland och Svealand, men mindre allmän till sällsynt norr om Hälsingland. Längst i norr saknas den helt. Vitsippa har använts i omslag mot reumatiska besvär, ledsmärtor och frossa, ofta med hudirritation som följd. Inom folkmedicinen har vitsippan även använts mot fräknar. Förgiftningar hos människa såväl som hos djur är mycket sällsynta främst på grund av vitsippans beska smak. Vid hudkontakt kan huden börja rodna och blåsor bildas. Att äta vitsippa ger till en början en brännande känsla i mun och svalg.
Koltrasten Sveriges Nationalfågel
- Uppgifter
- Skriven av Gert Svensson. Foto Gert Svensson
Koltrast (Turdus merula) är en fågel som tillhör familjen trastar. Koltrasten är tack vare sin närhet till människor allmänt bekant.
Hanen känns igen på sin kolsvarta kropp, gula näbb och gula ögonring. Han har en högljudd, melodisk sång.
Koltrasten är välkänd i svenska miljöer och 1962 blev den i en omröstning i Dagens Nyheter utsedd till Sveriges Nationalfågel av läsarna. Vid en ny omröstning 2015, initierad av Sveriges ornitologiska förening , utsågs koltrasten åter till Sveriges nationalfågel.
Nilgås
- Uppgifter
- Skriven av Gert Svensson. Foto Gert Svensson
Nilgås (Alopochen aegyptiaca) är en afrikansk andfågel och enda nu levande arten inom släktet Alopochen. Den vuxna nilgåsen är omisskännlig med sin kraftfulla och brokiga teckning. Könen är lika men hanen är vanligtvis något större än honan.
Arten mäter 63–73 centimeter och har ett vingspann på 134–154 centimeter. Den är något större än gravanden med brunröd ovansida, beigegrå undersida och en brunröd, mörk fläck på buken. Huvudet är ljust med en brun ögonmask. Det förekommer ganska stora individuella skillnader i tonen på fjäderdräkten och vissa är gråare och andra mera varmt bruna.
Trädkrypare
- Uppgifter
- Skriven av Gert Svensson. Foto Gert Svensson
Trädkrypare (Certhia familiaris) är en fågelart inom familjen trädkrypare (Certhiidae).
Den liknar andra arter inom familjen, med böjd näbb, mönstrad brun ovansida, vitaktig undersida och långa styva stjärtpennor som den använder för kunna balansera upprätt på trädstammar och grenar.
Trädkryparen häckar från ett års ålder. Boet byggs i sprickor i träd eller bakom barkstycken. Boet har en bas av kvistar, tallbarr, gräs eller bark, och är fodrat med finare material såsom fjädrar, ull, mossa, lav eller spindelnät.
Grönsiska
- Uppgifter
- Skriven av Gert Svensson. Foto Gert Svensson
Grönsiska (Spinus spinus) är en fågel i familjen finkar. Grönsiskan är en liten fink som mäter 12–13 cm, har ett vingspann på 20–23 cm och en vikt på ungefär 12 gram.
Den har en kort, konisk och spetsig liten näbb. Stjärten är kort och kluven. Den adulta hanen är grön på ryggen och bröstet med gulgrön vingovansida med kraftiga svarta partier. Buken och undergrumpen är grågrön med svart vattring.
Grönsiskan har god förmåga att klänga, exempelvis i tunna trädgrenar. Boet byggs i mindre träd. När grönsiskorna häckar lever de parvis.
