Knölsvan

Knölsvan (Cygnus olor) är en stor andfågel, inom släktet Cygnus. Knölsvanen är en kraftfull flygare men då knölsvanen normalt inte är en flyttfågel flyger de tämligen sällan. Vid start och på låg höjd hörs ett tydligt vinande från vingarna.

Knölsvanen kan ta sig fram på vattenytan flera hundra meter i hög hastighet genom att använda vingarna som segel och håller då vingarna som i sin aggressiva ställning.

Knölsvanen bygger ett stort bo av vass som placeras på vassbäddar, på bankar i grunda sjöar eller direkt på land och främst då på öar. De häckar även längre ut i skärgården på kala skär och holmar. Samma par häckar på samma plats år efter år och båda föräldrarna hjälps åt att ta hand om äggen och senare ungarna.

I maj och juni lägger knölsvanen 5-9 grågröna ägg som ofta har ganska djupa fåror i skalet. Äggen ruvas i cirka 34-38 dygn, och därefter lämnar ungarna boet efter bara några dygn. Flygfärdiga blir de först efter cirka 120 dygn.

Svanarna håller mycket hårt på sina revir och kan till och med attackera människor om man kommer för nära. Vissa knölsvanar övervintrar så länge det finns öppna vattenytor. Svanen landar alltid på en vattenyta där den använder sina utbredda simfötter som vattenskidor tills farten reducerats så mycket att den sjunker ner i vattnet.

När knölsvanen känner sig hotad, eller ska hävda sitt revir, lyfter den vingarna och sänker huvudet. Ibland väser den också. Svanar är de fågelarter som har flest fjädrar av alla fåglar. Knölsvanen är Östergötlands landskapsdjur och Danmarks nationalfågel.

Knölsvanen är fotograferad på Magle Våtmark.

Fler bilder på min hemsida vigg5.se

Top