Historia Vittsjö

VITTSJÖ. Denna text är hämtad ur Norra Skåne där den var införd 3/4 1962. Tidningsurklippet är från moster Agdas urklippsalbum. Detta urklipp handlar om Henning Andersson Hårsjö.

Henning Andersson med sin cykel

85 år fyller i morgon en av Vittsjöbygdens mera kända män, förre lantbrukaren och handlaren Henning Andersson, Hårsjö, Vittsjö. Han är född i Lehult där fadern ägde ett mindre lantbruk. Tidigt fick han börja hjälpa till och bidraga till sitt uppehälle. Vid 13 års ålder kom han i tjänst i Hyngarp hos sin farbror Jon Kristiansson. Där stannade han i fyra års tid för en lön av 60 kr. om året. Sen flyttade han till en lantbrukare i Slättaröd i Norra Åkarps socken, där han arbetade några år och arbetade därefter vid kalkbruket under ett och ett halvt års tid.

Konstväverska Agnes Brodd levde tämligen anonymt men hennes konstverk är desto mer kända. Hon började sin konstnärliga ådra i Magnarp Verum där mattor, bonader och gobelänger blev hennes specialområde. Även sedan hon flyttade till Vittsjö ville hon leva anonymt men efter påtryckningar kom det upp en konstnärlig skylt vid gamla posten i Vittsjö som visade vägen till ateljén.

 

 

 

 

 

 

 

 

Konstväverska Agnes Brodd vid en vävstol i sin ateljé vid Strandvägen. Bilden togs strax före hennes bortgång 1978.

VITTSJÖ. BP och Clas på BP är inrotad benämning och kommer nog att leva kvar trots att både BP och Clas är borta. Bensinmacken är borta sedan 2009 och den verksamhet som bedrivs där i dag är Danska krögarna med Rondellgrillen.

Anrika BP bensinstation jämnades med marken 2009.

I dag finns ingen bensin att tillgå i Vittsjö utan det är Emmaljunga eller Bjärnum som är närmast för inköp av de kostsamma dropparna.

MJÖLKBORDET! Ett mjölkbord med mjölkkannor är ett mjölkbord. Ett mjölkbord utan mjölkkannor är också ett mjölkbord. I dag finns knappast ett regelrätt mjölkbord kvar på landsbygden. På vissa platser var det flera lantbrukare som slagit sig samman om ett gemensamt mjölkbord. I väntan på mjölkbilen dryftades allehanda saker bönderna emellan!

Modernare variant av mjölkbord med en mjölkkanna, knappast någon väntan på mjölkbilen.
Däremot har det under senare tid uppstått ett och annat ”falskt” mjölkbord, ofta med en eller ett par mjölkkannor som minner om den gamla goda tiden.

VITTSJÖ. Se vilka välartade och lydiga samhällsmedborgare som fostrades i Hårsjö skola 1928! Lärare för denna klass och många fler under årens lopp var Agda Svensson. Som nyexaminerad folkskollärare kom hon till sin första plats 1924 och stannade kvar på denna skola på landsbygden till 1941 då hon på egen begäran fick tjänst i centralorten Vittsjö.

Skolelever från 1928 samlade vid skolan i Hårsjö som uppfördes 1908.
Agda Svensson fick vara med om flera skoljubileer i sin gamla skola. Vid en av träffarna var Agda Svenson 87 år medan den äldsta eleven var 78 år! Agda Svensson hade en sällsynt god humor och många historier finns om denna legendariska lärarinna.

VITTSJÖ. Det blir inga pengar till bibliotek. Detta beslutade Sockenstämman vid sammanträde år 1867 då det ansågs skadligt att läsa! Tidigare hade Folkbildningsvännerna startat ett privat bibliotek med Skolmästare Christen Andersson som initiativtagare.

Bibliotek Hemgården är numera kulturcentrum.

Föreningen kom dock i ekonomiska svårigheter med sina 200 band. Dessa skrifter behandlade religion, geografi, historia och naturvetenskap. Sockenstämman ansåg dessa verk hade skadlig inverkan på individen varför stämman beslutade avstå från erbjudandet att överta biblioteket.

Minnet behöver kanske friskas upp om det bara är 30 år tillbaka. Många känner säkert till de nedan aktuella händelserna men det kan kanske vara intressant att minnas tillbaka!

Då var folkmängden den 1 januari 2 840 boende

Då återupptogs seden med att sjunga ”Maj i byn”

Då bildades hembygdsföreningens sånggrupp

Då nedrevs fastigheten Wennbergs samt Pihls blomsterhandel

Då upphörde Pihls blomsterhandel

Då tillbyggdes NG madrasser i Emmaljunga

Då utkom Swedners bok ”Tankeflykts fördröjning”

VITTSJÖ. De gamla protokollböckerna ger inte bara en bild av lärarnas villkor utan belyser också hela församlingens villkor. Dagboksanteckningarna nedan har lästs och återges av en lärare som hette N Olsson som nertecknade följande år 1873.

Ett protokoll från 1852 talar om att läraren i den ambulerande skolan i Björstorp skall sändas till seminariet i Lund för utbildning. Det gällde Christen Andersson som då varit lärare i 14 år utan behörighet. Han var då 26 år gammal och började sin lärargärning då han var 12 år. Han hade då gått ”i skola” hos sin far och farfar som båda varit lärare. Christen Andersson klarade av sin lärarexamen efter endast 4,5 månaders studier!

Visserligen är 40 år inte så lång tid om längre tidsperspektiv räknas men kanske kan det vara nyttigt att friska upp minnet:

Då fälldes den stora julgranen vid Bäckabro efter 51 års ”upplysning”

Granen fotograferad norrifrån troligen i slutet av 40-talet

 

 

 

 

Då var folkmängden den 1 januari 2 494 personer

Då restaurerades Uggletorpsstugan efter brand

Då avtackades Alrik Johannesson som lantbrevbärare

 

Signaturen ”Balder” alias Hans Flyborg var ganska flitig i historiska sammanhang och förmedlade sina kunskaper i pressen. Balder var född 1869 och kom till Vittsjö på 1920-talet. Han avled 1961. År 1941 skaldade han följande om ”fruntimmersveckan” 19- 24 juli.

För Fredrik vi gladligt och tacksamt oss buga,
han snäll kom med skurar i fruntimrens uga,
fast en väderleksprofet
sagt, den skulle bli het.
Tänk, va tockna profeter kan ljuga.

Men Sara fick vitsord, som visst var rätt fula
för skvätta ho ville ej ringaste smula
vi hoppas uppå
att den dagen få stå
lite varstans i Vittsjö och skula.

VITTSJÖ.
Då var folkmängden den 1 januari 2 417 personer
Då byggdes Emmaljunga småskola
Då kom ytterligare en kyrkklocka till kyrkan.

Denna kyrkklocka kom på plats i kyrktornet 1922


BJÄRNUM. Manskören Orion bildades av medlemmar ur NTO/IOGT- avdelningen i Bjärnum. Föreningarna bildades i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet.

Bilden är exponerad omkring 1910 och medlemmarna i kören är kanske okända för dagens människor. Namnet Orion förklaras med ljusstarka stjärnor. Sannolikt var Oriongruppen även ljudstarka.
Men en förklaring kring de aktuella personerna kan kanske skingra eventuella tvivel.

  • Den 1 januari var befolkningens antal i församlingen 2 725.
  • Då byggde Gunnar Månsson i Hyngarp ett eget vindkraftverk
  • Då utfördes vägrätning i Snärshult
  • Då var det några dagar mer än - 30° kallt
  • Arrangerades midsommarfirande för barn på Marknadsplatsen
  • Bildades Broderskapsgruppen
  • Bildades PRO pensionärsförening
  • Blev Vittsjö storkommun för Verum och Visseltofta
  • Byggdes ”svart” skyddsrum i Ubbalt
  • Ombyggdes Spångbron i Havraljunga (Björstorpsvägen)
  • Invigdes idrottsplatsen
  • Konstruerade Hugo Persson en byggnadshiss
  • Medaljerades Håkan Hallberg för odlargärning
  • Medaljerades kommunalmännen Carl Schalin, Arvid Karlsson, Jacob Lindhé och Sjunne Svensson
  • Byggdes ny vägsträckning över Åladammsbäcken i Lönsholma
  • Ombyggdes väg 117 mellan Vittsjö och Emmaljunga
  • Tillbyggdes en smörjhall vid BP i Emmaljunga
  • Inträffades trafikolycka i Brunshult med dödlig utgång
  • Byggdes omklädningspaviljong vid Pickelsjön
  • Överlät Gösta Waldau sin radiobutik till Luxus AB
  • Kommunalkontoret hölls öppet vardagar kl 10- 13, samt torsd kl 17-18
  • Norra Skåne kostade 33 kronor för helårsprenumeration
  • Brandkåren firade sin 50 åriga tillvaro.

 

Vittsjö. Här kommer ytterligare några kort som är sända mellan min morfar och mormor under den tiden de var "ringförlovade".
Dessa fyra kort kommer från en kortserie med förälskade par i olika träddungar. Alla är sända från morfar Gottfrid till Nanny och alla under ett och samma år 1904.

Kortet är sänt via järnväg PKP 174 29-4 1904. På sträckan Bjärnum – Vittsjö. PKP står för Postkupé.

LEHULT. Johan Bengtsson i Lehult var en verkligt god berättare som hade förmåga att på ett lugnt och fängslande sätt berätta om bygden.

När han kom igång med sitt berättande glömde han både tid och rum. Vid en bussresa norrut gjordes fikauppehåll vid Vättern. Efter ett par kilometers färd var det någon som upptäckte att Johan och hans kamrat saknades i bussen. Det blev återresa till fikaplatsen och där på en stenhäll satt Johan och hans kamrat i allsköns ro och berättade av hjärtans lust

Dessa kort är ur den samling som jag fick i arv efter min morbror och moster Einar och Agda Mårtensson. Korten är skrivna av min morfar och mormor under den tid då de var ”festefolk” alltså när de var ringförlovade.
Vissa av korten är skrivna i en enkel kod, andra är det inte. Men även om det inte står utskrivet hur mycket de känner och älskar varandra så kan man utläsa det i mängden av kort som sänts.
Här följer några av de kort som är i samlingen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kortet är adresserat till Fröken Nanny Nilsson Ubbalt, Wittsjö. Sänt från Bjernum den 21-12 1902

VITTSJÖ. I dag behöver ingen människa förbli hungrig, om det bortses från uteliggare som mer eller mindre själva har valt sin situation. Situationen var annorlunda för 145 år sedan, 1867- 1868 då den stora hungersnöden drabbade inte enbart Göinge utan i stort sett hela landet. Värst drabbat var dock Norrland. År 1903 sändes nödhjälp från Vittsjö till Norrland.

År 1867 anses som det stora missväxtåret och detta inverkade givetvis även på år 1868. Under år 1867 föll det inte en enda dropp regn i Sverige från april månad till augusti månad. Skåne var väl inte så hårt drabbat som Norrland där det uppskattades att 1 000 människor svalt ihjäl.

VITTSJÖ. Efter högtiden vid Gustav II Adolfssstenen med högtidlighållandet av de stupade vid slaget år 1612 fortsatte högtiden i kyrkan.

I koret paraderade tidigare FN-soldater med Danska och Svenska fanorna samt FN-fanan. På plats i kyrkans främre del fanns också sextetten av Hemvärnets musikkår från Kristianstad. Då minnesstenen resten för 100 år sedan var det också högtidsstund i kyrkan under medverkan av Trängens musikkår.

Det har förr i tiden talats om både vargavinter och vargatider. Dessa uttryck är inte aktuella i dagens tidevarv. Troligen kommer ordet vargavinter från den tid då det huserade vargar i Göingetrakten. Vid extrem kyla kom vargflocken allt närmare hus och husdjur för att söka stilla hungern i sina vilda magar. Vargatider sammanfaller med vargavinter.

Många rönnbär - Vargavinter?

VITTSJÖ. Den 11 februari i år är det 400 år sedan den omdiskuterade kung Gustav II Adolf höll på att drunkna i Vittsjö. I det fall kungen inte hade räddats hade vi kanske varit Danska undersåtar i dag? På 400 årsdagen blir det en stor minneshögtid med tre avdelningar i Vittsjö. Inte för att hedra kungen utan för att hedra minnet av de omkring 220 soldater som miste livet i drabbningen.

Minnesstenen 1959 över fallna soldater 1612.

 

VITTSJÖ/BRUNNSHULT. Sjunne Svensson var allra mest bekant som kristidens ordförande där han satt i gamla kommunalrummet (församlingshemmet) och delade ut ransoneringskort under krigstiden 1939- 1945. Han var mest igenkänd med sin cigarr i munnen! Sjunne Svensson var född i Brunshult 1889 i en syskonskara på sex. Sjunne Svenssons födelsehem ägs i dag av Sjunnes brorsonson Berne Svensson.
Han började sin arbetsbana på fädernegården som snart såldes till brodern Anton medan Sjunne köpte en villa i Vittsjö och flyttade dit. I Vittsjö startade han affärsrörelse inom skogsnäringen. Han ägde då större delen av skogsbeståndet i sin fädernegård och när denna del avyttrades köpte han en skogsfastighet i Lönsboda samt skogsfastigheter i Osby.
Snart nog kom han in i den kommunala verksamheten. Han var ledamot i kommunalfullmäktige samt ordförande i kommunalnämnden 1936- 1951. Vidare var han ledamot i kyrkofullmäktige och kyrkoråd med flera andra förtroendeuppdrag.

 

VITTSJÖ.

1692 fanns bro över Dragsån (Gustav Adolfsbro)

Bilden visar "nya" Gustav Adolfsbron, brofäste till den gamla finns längre österut

1702 fanns kornhus i kyrkogårdsmuren vid Flyvägen
1722 kom ryttaren Lars Brunberg åter till Gundrastorp efter 18 år i Sibirisk fångenskap
1722 var juni månad mycket kall
1772 byggdes nykyrkan
1812 uppfördes Kopparslagargården
1832 laga skifte i Gundrastorp
1832 var Nils Mårtensson lärare i Vittsjö
1852 dateras äldsta gravstenen på kyrkogården.
1852 tog Christen Andersson folkskollärarexamen i Lund
1862 skänktes ljuskrona till kyrkan
1862 upphörde postanstalten i Vittsjö (1855)

VITTSJÖ. Dagligen händer det saker och ting som inte får så stor spridning beroende på svag bevakning av aktuella händelser. Det hände kanske inte så stora händelser för 110 år sedan, alltså 1901 men en del hade dåtidens avisa att förtälja.

Detta år, alltså 1901 föddes det 61 barn i församlingen fast folkmängden vid årets början var endast 2 204 personer. 28 personer avled och 14 äktenskap ingicks. Det var särdeles högt födelsetal men på den tiden var det stora barnrika familjer men så fanns det ingen tillgång på varken elljus eller teve! Då var det även utsatt datum då förra årets kronoutskylder (skatt) skulle betalas. Det var den 21 januari som denna avgift skulle erläggas klockan 1 e.m. i kommunalstugan. Betalades inte skatten denna dag kunde böter bli påföljden.

Inför årets närmande mot slutet kan det kanske vara intressant att se tillbaka några år. Ett axplock av vad som hände i Vittsjö för 60 år sedan, alltså 1951:
Folkmängden var då 2 750 personer.
För uppvärmningen sålde Lantmannaaffären Brunkolsbriketter, Torvbriketter, Hushållskol och Koks.
Rikligt snöfall förstörde omkring 15 000 kubikmeter ungskog.
John Åke Nilsson anställdes som kommunalkamrer.
Luxus startade sin verksamhet.
Badpaviljong byggdes vid Pickelsjön.

 

VITTSJÖ. Det allra första medborgarhuset i Vittsjö skulle kanske kunna kallas allaktivitetshus i stället för att detta namn misspryder det riktiga medborgarhuset som invigdes 1969. Det som blev medborgarhus var JUF-stugan vid Pickelsjön som 1904 invigdes som skyttepaviljong för ortens skytteförening som bildades 1901.

JUF-stugan som den gestaltade sig före brandkårens övningsobjekt 1961

Skjutbanans anläggning var inte det allra bästa då bebyggelse började i Västanskogen och strandkanten var skyttarnas kulfång. Skjutbanan flyttade till Gundrastorp 1933 för att slutligen 1945 få sitt nuvarande läge vid Lehult.

VITTSJÖ. Amner Kristiansson var född i byn Boalt i västra delen av Vittsjö socken. Han var döpt till Amner Frans Charles och var född 1879. Han avled efter en trafikolycka i Värsjö 1954, nyligen fyllda 75 år. Hans yrke var byggnadssnickare och hans bobby var bokbinderi.
Trots han var byggnadssnickare hade han minimal omsorg om sitt eget boende. Han lät sitt föräldrahem allt mer förfalla och lagade taket nödtorftigt då det började droppa in i rummet vid regnväder.


Med tiden fick Amners bostad förfalla allt mer. En tid efter hans bortgång såg det ut på detta sätt. Nu är det renoverat.

Följande text har vi fått från Ingemar Nilsson. Notisen var publicerad i någon dagstidning så tidigt som 1950. Kanske var det Norra Skåne som "var på bettet" men visst kan det gå så här för nutidens jägare också.

”SKADSKÖT ÄLG SISTA JAKTDAGEN
På älgjaktens sista dag på lördagen inträffade i Vittsjötrakten en beklämmande händelse. Några älgjägare hade fått upp en älg och gav den 3-4 skott. Älgen stöp, men av av jägarna menade, att det var bäst att ge den ännu ett skott, innan man gick fram och stack den.
Kamraterna ansåg detta onödigt, men då jägarna, som ingalunda är några amatörer, nalkades djuret, vände detta sig om och sprang till skogs, innan någon av jägarna kom sig för att skjuta.
Då det redan börjat skymma, var spaningar efter älgen förgäves, men i dag på morgonen återupptogs sökandet. Om det skadeskjutna djuret påträffas, tillfaller emellertid värdet kronan, eftersom jakttiden är slut.”

De flesta av oss har väl klenoden körkort som en av våra dyrgripar. En och annan blir av med klenoden längre eller kortare tid men de flesta får tillbaka färdbeviset. En liten historik om körkortets historia:
1661 fordrades det bevis för färd med vagn inom visst område i Stockholm. Det fanns även en lag som förbjöd våldsamt ridande. Straffet för brott mot bestämmelsen gav 40 daler silvermynt.
Den som var under 15 år straffades med ris vid Rådhusgången.

BJÄRNUM, HEMMESTRÖ. Hans Flyborg (sign Balder) var en flitig skribent i ortens tidning för drygt 70 år sedan. Han berättade gärna om gamla händelser, kloka gubbar och kloka gummor! I en av hans många berättelser talar han om att de kloka kunde göra stora underverk med enkla medel. De så kallade kloka kallas i dag för politiker men det är sällan de ens kan uträtta små under med stora belopp!

Så skrev Balder och det må sägas att han på något sätt kunde se framtiden! Det var bättre förr!

Balder berättar om en klok gubbe i Hemmeströ, Bjärnum där han saxat berättelsen från en tidning på 1930-talet där redogörelse lämnas från en händelse som inträffat 1869. En gammal man hade tjänst hos patron Oldenburg på Oretorp och skulle åka med till Hässleholm för att hämta en ångmaskin som skulle till Oretorp för att driva ett sågverk. Hela ångmaskinen var nermonterat i lådor och vägde totalt nära 4,5 ton. En låda föll under lastningen ner på det stora svänghjulet som låg på marken. Den gamla mannen kom inte undan snabbt nog utan hans pekfinger klämdes mellan lådan och svänghjulet. Fingret trasades sönder, fingerblomman och nageln slets bort. Läkaren i Hässleholm var på tjänsteresa och kunde inte hjälpa. Mannen började misströsta och trodde knappast han skulle få återse sin hembygd. En bekant hjälpte mannen till apoteket där den skadade fingern förbands nödtorftigt.

Sjusovardagen den 27 juli har troligen sitt ursprung cirka 200 f k då sju kristna ynglingar förföljdes med lyckades gömma sig i en grotta. De föll i sömn och sov i 200 år. altDå de kom till butiken för att handla visade det sig at deras mynt var ogiltiga då de var 200 år gamla! Händelsen skall ha inträffat i Efesos och dagen blev därmed en katolsk helgondag.

I Norden fanns Sjusovardagen redan på 1600-talet men oklart när dagen fick sitt namn i Sverige Namnet Sjusovardagen togs ur almanackan efter 1901 då Marta kom in i stället.

Bondepraktikan har en hel del att förtälja om denna mytomspunna dag. Den mjukare linjen talar om att du fick sova ut rejält denna dag utan några påföljder. En annan tydning av namnet kan vara Sju Sovares dag Fortfarande har Finland namnet Sjusovaredagen i almanackan. Där har till och med bildats en organisation under namnet Sömnförbundet!

Lars Svensson i Lehult, Vittsjö var född 1928 och avled 2009. Lars Svensson var oerhört kunnig i det mesta men han tänkte sig noga för innan han uttalade några väl valda ord.
Lars Svensson var född på den gård i Lehult som han så småningom övertog vid sin faders ortgång 1964. Lars Svensson blev tidigt moderlös då hans moder och hans syster avled med endast några dagars mellanrum.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lars Svensson i Lehult då han tilldelades LRF:s silvernål år 2001.

Artikelserien om Ebbe Persson fortsätter. Del 3

Vittsjö. En snapphane som Ebbe borde väl göra sin värnplikt i hembygden? Nej, inte alls. Han kallades in för att bli fältpolis vid I1, i utkanten av huvudstan. Året var 1955 med inryckning den 10 januari och MUCK den 1 december samma år.

- Och jag var absolut inte ensam skåning, berättar Ebbe. Kanske var fjärde av oss kom söderifrån. Men det var bra tjänst. Vi skulle övervaka ordningen på kasern och i fält. Men det blev också annan tjänst.



Soldat Ebbe Persson äter sin fältlunch ur kokkärlet

Artikelserien om Ebbe Persson fortsätter.

Del 2. Vittsjö – Redan som 17-åring blev jag kannedängare, d.v.s. stod på lastbilsflaket, från klockan sex på morgonen, fortsätter Ebbe i sin berättelse om ungdomsåren. Det blev alltså en tidig cykeltur från Hästhult till Vittsjö.


Avlastning av kannor på mejeriet i Vittsjö. Varje leverantör
hade ett kundnummer som var målat på kannorna.

Vittsjö. 1981. Årets VittsjöDagar kan jubilera. Den allra första Vittsjö Dagen i modern tid såg sitt ljus en tidig Pingstdagsmorgon 1981. I år är det år 2011!

Enligt en gammal almanacka från 1753 då det var stormarknad i april och oktober medan det var stortorgdagar i maj och augusti. Då var det marknadsstånd från Vången och ner till själva byn

1844 fick Per och Marie Louise Andersson tillstånd att idka handel på öppen plats.

1847 fick Per Andersson och Maria Brock länsstyrelsens tillstånd att idka handel i Vittsjö.

Detta varumärke var signalen för att något stort skulle ske i kulturorten.

 

 

VITTSJÖ. Malte Nilsson är ett tämligen gångbart namn. Men nämns ”Fläes Malte” är det betydligt fler av äldre generationen som kan identifiera denne Malte som var bosatt i Vittsjö tätort. Tillägget Fläes kommer från Flädet vid Gundrastorp. Malte var född 1902 i Flädet och avled i Skansenhemmet år2000.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Byggmästare Malte Nilsson från Flädet.

EMMALJUNGA. Bilden är exponerad på mellanskolans trappa 1941 (mitt emot församlingshemmet). Troligen var det någon fest för ”flickorna” i Emmaljunga kyrkliga syförening vid detta tillfälle.

Medlemmarna i Emmaljunga kyrkliga syförening 1941.

På den tiden kallades föreningen för Emmaljunga Kyrkliga syförening men numera har ordet sy strukits i föreningens namn som numera är Emmaljunga kyrkliga förening. Bilden har kommit från Emmaljungabördige Rolf Persson, Smedjebacken som jag hade förmånen att personligen stöta samman med vid Gulfmacken i Emmaljunga häromdagen.

 

VITTSJÖ. Han var omtyckt men han var också fruktad av dem som kommit vid sidan av lagens gräns. Det gäller kriminalassistent Nore Delsmark som var bosatt i Vittsjö och sedan i Björkefalla. Han var gemytlig och trevlig men kunde ta i med hårdhandskarna ganska rejält. Han var född 1916 och avled 1984.

VITTSJÖ. Upphovet till denna artikel är ett brevkort från den 5 oktober 1909, sänt från Ljungbyhed. Mottagare av brevkortet var min farfar, Nils Persson d y i Hästhult, Vittsjö, då med postadress Värsjö.

Mottagaren av brevkortet uppmanades att avhämta hästar vid Torups järnvägsstation den 9 oktober 1909.

Brevkortet har en bild på ”Kungl Skånska husarregementet 1907. Från kasernen i Hälsingborg”.

VITTSJÖ. Enighetspartiet hade tydligen lokal försänkning även i Vittsjö då en inbjudan till deltagande i Enighetsförbundets skolmöte i Vittsjö den 22- 23 augusti 1916.

Enighetsförbundet fick sannolikt sitt upphov vid Uppsala kyrkliga möte 1593. Det var tydligen så att tämligen stor oenighet rådde mellan de olika stånden även på den tiden. Bildandet av Enighetsförbundet skedde 1632 efter kung Gustav II Adolfs död. Då var det synnerligen stor splitring mellan de olika stånden och förhållandet bättrades tydligen till viss del. Ännu i dag existerar Enighetspartiet fast i blygsam omfattning.

För ett sekel sen var det vanligt att man sände Påskkort sinsemellan. Hur är det nu, hur många påskkort har ni sänt/fått de sista åren? Jag själv har nog fått sisådär en fyra fem kort de sista fem åren, sänt några det har jag inte gjort. Nog om detta, här kommer några av de påskkort som jag ärvde efter min morfar och mormor Gotfrid och Nanny.
Hoppas ni får lika mycket nöje av dessa vackra påskkort som jag har fått!


Detta kort är sänt till Fröken Nanny Nilsson 31/3 1902.



 

 

 

VITTSJÖ. Gustavssons möbler är i dag den gängse beteckningen på fastigheten intill Sjöstugans parkering vid Bäckabro. Tidigare var det Danielssons och ännu tidigare var det flera andra verksamheten i fastigheten. Namnet Gustavssons kom från möbelhandlaren och klockfabrikören Erik Gustavsson.

 

 

 

 

 

BILDEN: Så här såg Gustavssons ut före 1936.

Därefter skedde en tillbyggnad och i dag ser exteriören på fastigheten annorlunda ut. Bilden är sänd som vykort år 1907. Som framgår av bilden fanns inte Bäckabro parkeringsplats utan sjön sträckte sig ända till landsvägen.

 

VITTSJÖ. Olle Larsson var på sin tid Vittsjös starke man! Han strävade kanske inte efter alla uppdragen men å andra sidan tackade han nog inte heller nej till något uppdrag! Olle Larsson var född i Snärshult 1908 och avled i Vittsjö 1987, 78 år gammal. Sysslan på lantbruket i Snärshult hägrade inte för Olle som inte ville vara så jordbunden!

BILDEN: Kommunpolitikern och byggmästaren Olle Larsson.

Ebbe Persson skrev häromdan en intressant artikel om Bäckabro, bron över Prästabäcken. Bron har  troligen funnits i olika utföranden sen 1600-talet skriver han. Numer en modern bro i form av en plåttrumma. Han visade också en fin bild på gångvalvbron över utloppet nästan alldeles vid sjökanten, bron förbinder de båda delarna av den frekventerade rastplatsen vid Bäckabro-parkeringen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den vackra bron tillverkades av lionbröderna i Vittsjö/Bjärnum på våren 1999 och kom på plats under sommaren. Den bekostades av Vittsjö Försköningsfond. Konstruktör var Ingmar Rimheden i lionklubben.
En liknande bro som också tillverkades av lions finns över det lilla vattendrag som rinner ut i Vittsjön vid Trekanten, grönområdet med Rhododendron och Ubbestatyn och den lilla björkparken mot sjön.

 

VITTSJÖ. I tidigare artiklar har det flera gånger talats om byggmästare Petter

Stensson men mer sällan har det talats om sonen Carl Stensson som började sitt verksamma liv som snickare. Han vidareutvecklade inom träbranschen och blev parkettläggare i Sverige, Norge och Danmark.

Parkettläggare Carl Stensson, Vittsjö.

Vittsjö. Dessa nyårskort kommer från samma samling som de tidigare publicerade julkorten. Det är Svenska och några Amerikanska nyårskort, som alla är sända till det Nilssonska eller det Mårtenssonska hemmet under de första 10 åren av förra seklet. Hoppas att ni får mycket nöje av att se.

Detta Nyårskort med årtal är sänt till Snickaren Herr Gottfrid Mårtensson från Bjärnum nyårsafton 1903.

VITTSJÖ. På kyrkogården i Vittsjö, väster om huvudingången finns en gravsten med texten Bengt Nilsson Donator. Gravstenen är i och för sig ganska anonym men bakom namnet Bengt Nilsson skulle kunna tilläggas ”Bengt Trägen”. Det var Bengt Trägen som donerade 3 000 kronor för inköp av ny och första kyrkorgeln till Vittsjö kyrka. Bengt Trägen var född 1832 och avled 1909.

BILDEN: Orgel i Vittsjö kyrka som har 990 ljudande pipor

 

Vittsjö. Bengt Jönsson (Torpa Bengt) lärde sig att skriva först då han var 50 år och detta efter krav från prästen. Bengt Jönsson var kyrkvaktmästare på 1860-talet och prästen fordrade då skriftlig redovisning från vissa ekonomiska åtgärder som utförts. Bengt Jönsson var född i Hyngarp 1829 och kom som torpare till Vittsjö 1855. Han avled 1918.
I en anteckningsbok har Bengt Jönsson angett olika gåvor som skänkts till kyrkan av skilda anledningar och var då tvingad lämna skriftlig redogörelse.

Vittsjö. I minimalt utrymme hade Agda Johansson sin manufakturaffär vid Hässleholmsvägen 21. I dag ägs villan av Egon Nilsson (Egon mitt i byn!) som köpte fastigheten 1960 och flyttade dit 1965. Agda Johansson * 1888 var bosatt i Månsatorp och avled 1980. Innan hon öppnade affärsrörelse i Vittsjö 1921? Hade hon anställningar i södra Skåne. Hon hade affär i blodet eftersom hennes fader hade affär i Bjärnum.


Agda Johansson i sin butik i Egon Nilssons fastighet.

incest porn, real incest, incest videos, incest sex porn,porn movies,free porn,free porn movies,sex,porno,free sex,tube porn,tube,videos,full porn,xxx,pussy
Free Porn, hd sex

Porn Watch, Hd Porn,Free Porn,Free Sex Videos

Free Porn

hd sex

watch the best quality sex site.