Historia Vittsjö

VITTSJÖ. Den 2 december 1922 invigdes storklockan i kyrkan efter en donation. Tidigare fanns lillklockan som troligen kom till platsen i mitten av 1500-talet och var då fram till 1828 placerad i en klockstapel intill kyrkan. Säreget med storklockan är att där finns inget bibelord ingjutet. Det fanns inte plats!

STORKLOCKAN FRÅN 1922

Kyrkklockan (storklockan) skänktes till kyrkan genom donation av närboende Johannes Nilsson. Han var bosatt endast 100 meter från kyrkan men hans svaga hörsel var orsaken till att han inte uppfattade klangen/kallelsen från lillklockan. Testamentet angav att hans efterlämnade egendom skulle säljas och intäkterna skulle användas till ny och större ”ringklocka”.

VITTSJÖ. Den sista vargen som officiellt sköts i Vittsjö var på 1860-talet och platsen lär vara i Mörkhult. På senare tid har förlupna vargar och sådana som tagit sig ut från skyddat område funnits bland annat i Vittsjö under väldigt kort tid. Kanske på genomresa?

Vargar lär ha funnits i Vittsjö sedan flera sekler tillbaka och orsakade stor skada bland annat på tamboskap. Någon uppgift om angrepp och dödande av viltet har inte gått att få tag i. Under 1600 och 1700 talet och in på 1800 talet har vargar mer eller mindre fritt kunnat husera. Enda sättet på den tiden var att locka vargarna att falla ner i de varggropar som fanns lite här och var. Dåtidens skjutvapen var inte så tillförlitliga.

VITTSJÖ. Någon gång i mitten av 1920-talet rensades Värsjöån helt med handkraft. Denna å har utlopp från Värsjön och mynnar slutligen ut i Åhus! Den sträcka som då rensades med primitiva redskap sträckte sig från Boalt över Hästhult och fram till Rommentorp. Med den slingrande åfåran var kanske sträckan tre kilometer som rensades helt utan maskinell hjälp med dåtidens föga ändamålsenliga spadar och skyfflar.

Den suddiga bilden visar hur utsatt maskinisten var för vind och vatten. Ingen hydraulik i spakarna. Kan det vara en stenbumling som hänger i lyften?

Då ställde alla markägare upp med sina ofta primitiva redskap och rensade så gott det lät sig göras. Då fanns det arbetskraft att tillgå och arbetsstyrkan från en dålig bild visar att tio lantbrukare ingick i laget. Förmodligen blev det en och annan kort rast men säkert ingen åtta timmars arbetsdag och säkert inte heller en timmes middagsvila!

LANTBRUKET. Det gamla talesätter att ger Erik ax så ger Olof kaka är nog inte relevant i dag? Det var nog knappast att talesättet gällde längre tillbaka, i så fall skulle det vara extremt bra skördeväder. Ofta var det magert med brödfödan när brödsäden började ta slut och då blev det raska tag att skörda det som var moget och slagan kom fram på logen för att få fram bröd till de oftast barnrika familjerna.

Skäran var ett av de allra äldsta skörderedskapen, kanske ett par tusen är gammalt redskap.

 

 

 

Efter skäran kom lien. Föremålet på bilden är av senare datum utan rejäla orv.

Längre tillbaka skördades säden med skära, ett nog så påfrestande dagsverk med framåtlutad kropp från morgon till kväll. Nationell skördeteknik gjorde arbetet betydligt lättare då lie kom till användning. Då blev det betydligt mindre krävande arbetsställning fast armarna då fick göra det mesta jobbet skår efter skår där säden kom att ligga i strängar. Detta var ett manligt jobb. Sen kom kärvbindaren då strängens säd skulle buntas och bindas till kärve. Detta var oftast ett kvinnligt jobb.

VITTSJÖ. Bildsköne Bengtsson Del 1.

Detta är hämtat ur en månadstidning som hette Geyser. Artikeln är publicerad i november och decembernumret 1962.

Hanns fullständiga namn är Harald Bernhard Bengtsson och han är född sommaren 1893, på nuvarande Bertil Perssons gård i Gundrastorps by i Wittsjö socken.

Bernhards far hette Johan Bengtsson och var snickare först i Gundrastorp och sedan i Wittsjö samhälle. Han dog emellertid när Bernhard endast var 2 år gammal.
Denne Johan Bengtsson bodde till en början på faderns lantbruk i Gundrastorp, ett gammalt släkthemman. Johans fader hette Bengt Olsson och var lantbrukare. Han hade barnen, Ola, Johan, Svante, Paul, Johanna, Gunilla och Anna.
Sedan Johan Bengtsson avlidit flyttade änkan Emma Bengtsson med sina två pojkar till ett hus i närheten av Wärsjö skola. Den äldsta Bernhard var emellertid lite bångstyrig varför modern inte fick någon bukt med honom. Utan han inackorderades hos en släkting Olof Nilsson som var ägare till en av Wittsjö bys största gårdar.

VITTSJÖ. Bildsköne Bengtsson del 2.

Detta är hämtat ur en månadstidning som hette Geyser. Artikeln är publicerad i november och decembernumret 1962.

Vi fortsätter härmed med 2:dra avsnittet av Bildsköne Bengtssons levnadsöden. Som stortjuv, dynamitard och Snapphane.

I modern tid har ingen brottsling väckt sådant uppseende som han, beroende på att i hans kupper finns en del försonande drag. Sist var han i Vittsjö och hos styvfadern och ville ha ut sitt rättmätiga arv, hela 13.000 kr efter sin far, då han nu uppnått myndig ålder. Det är rent upprörande att konstatera att myndigheterna voro så slapphänta på den tiden att de inte tvingade styvfadern att göra sin skyldighet och utlämna pengarna till Bengtsson.
Processvägen till pengarna var en alltför avlägsen möjlighet för Bengtsson, som med hatfyllda blickar mot styvfadern vände på klacken. Efter mycket tjat lyckades dock Bengtsson få ut 500 kr och med dem på fickan satte han sig på ett tåg för att resa till Norge. Han ångrade sig emellertid och hoppade av tåget i Hallsberg. Och sökte upp sina kumpaner i brottets värld. Därmed började dynamitarden Bengtsson sina skräckinjagande raider och det började att smälla bland landets postkontor och järnvägsstationer.

VITTSJÖ. Det numera avvecklade pensionat Tallbacken uppfördes 1912, alltså för 100 år sedan. Carolina Pettersson (syster Peta) var delägare i Trobecks pensionat men en schism uppstod och då lät syster Peta uppföra pensionat Tallbacken efter Tage Zickermans ritning. Byggmästare blev August Johansson i Knäred.


Tallbacken som var pensionat och vilohem 1913- 2011.

Byggnadsåret räknas av någon anledning till 1912 fast de första gästerna togs emot först i september månad 1913 och då var följande annons införd:
SYSTER PETAS HVILOHEM
”Tallbacken, syster Petas hvilo- och rekreationshem ligger högt och sundt i det natursköna Wittsjö, 10 minuters väg från järnvägsstationen. Nybyggdt och nyinredt, Målningar och tapeter o sängutstyrsel arsenikfria. Goda sängar. Godt bord, moderat pris. Mottager gäster året om. Förfrågningar besvaras under adress Wittsjö, telefon 17.”

VITTSJÖ. Ett strömavbrott kan ställa till det ganska rejält då nästan hela samhället slås ut. Det kan vara ganska makabert särskilt om kyrkans klockor inte kan ringa vid begravningar, bröllop och andra högtider i kyrka. Orgelmusik tillhör kyrkliga förrättningar och även denna funktion slås ut. Men i Vittsjö kyrka har dessa problem röjts undan sedan flera år tillbaka.

På bilden provar Olof Lunnergård  hur det kan vara att ringa i kyrkklockorna manuellt på ringverket från 1922.

Det finns inget som tyder på att klockringning med rep har förekommit från första början då lillklockan kom på plats i tornet 1828. Mer troligt är att klockringning med rep skedde tidigare då lillklockan var placerad i en klockstapel väster om kyrkan.

VITTSJÖ/ LEHULT. Torvbrytning efter gammal tradition har nu mer eller minde gått i torvgraven, åtminstone om det gäller brytning i mindre skala för mer eller mindre hemmabruk.

I dag bryts torv i stor omfattning med maskinell hjälp där översta lagret av en torvmosse tullas på några centimeter varje år. Botten är därmed snart nådd då befintliga mossarna växer med endast en millimeter per år. Under förutsättning att det finns växtlighet på marken där löv och sly förmultnar.

MARKARYD. Det firades bröllop i Markaryd kyrka 1920. Bruden kom från Gräsholma och brudgummen var bördig från Misterhult. Brudparet uppvaktades med en originell anvisning tillsammans med en subskriberad penningsumma. Det var kanske lite extra märkvärdigt med detta bröllop då det var en nämndeman som gifte sig.
Den humoristiska texten lydde, avfattad i gammal nämndemansstil:
Thy eftersom, alldenstund och emedan till vår kännedom kommit är, mångbetrodde förtroendemannen i Markaryd, ledamoten af kommunalfullmäktige m.m., m.m. välbesuttne och vällärde nämndemannen Johannes Persson i Fjärholma, gemenligen ”Misterhult” benämnd aktar ingå hjonelag med dygdeädla jungfrun Annie Andersson från Gräsholma, så hafva vi här nedan underbeskrivne sambt och synnerligen en förening ingått.......,

 

VITTSJÖ. Denna text är hämtad ur Norra Skåne där den var införd 3/4 1962. Tidningsurklippet är från moster Agdas urklippsalbum. Detta urklipp handlar om Henning Andersson Hårsjö.

Henning Andersson med sin cykel

85 år fyller i morgon en av Vittsjöbygdens mera kända män, förre lantbrukaren och handlaren Henning Andersson, Hårsjö, Vittsjö. Han är född i Lehult där fadern ägde ett mindre lantbruk. Tidigt fick han börja hjälpa till och bidraga till sitt uppehälle. Vid 13 års ålder kom han i tjänst i Hyngarp hos sin farbror Jon Kristiansson. Där stannade han i fyra års tid för en lön av 60 kr. om året. Sen flyttade han till en lantbrukare i Slättaröd i Norra Åkarps socken, där han arbetade några år och arbetade därefter vid kalkbruket under ett och ett halvt års tid.

Konstväverska Agnes Brodd levde tämligen anonymt men hennes konstverk är desto mer kända. Hon började sin konstnärliga ådra i Magnarp Verum där mattor, bonader och gobelänger blev hennes specialområde. Även sedan hon flyttade till Vittsjö ville hon leva anonymt men efter påtryckningar kom det upp en konstnärlig skylt vid gamla posten i Vittsjö som visade vägen till ateljén.

 

 

 

 

 

 

 

 

Konstväverska Agnes Brodd vid en vävstol i sin ateljé vid Strandvägen. Bilden togs strax före hennes bortgång 1978.

VITTSJÖ. BP och Clas på BP är inrotad benämning och kommer nog att leva kvar trots att både BP och Clas är borta. Bensinmacken är borta sedan 2009 och den verksamhet som bedrivs där i dag är Danska krögarna med Rondellgrillen.

Anrika BP bensinstation jämnades med marken 2009.

I dag finns ingen bensin att tillgå i Vittsjö utan det är Emmaljunga eller Bjärnum som är närmast för inköp av de kostsamma dropparna.

MJÖLKBORDET! Ett mjölkbord med mjölkkannor är ett mjölkbord. Ett mjölkbord utan mjölkkannor är också ett mjölkbord. I dag finns knappast ett regelrätt mjölkbord kvar på landsbygden. På vissa platser var det flera lantbrukare som slagit sig samman om ett gemensamt mjölkbord. I väntan på mjölkbilen dryftades allehanda saker bönderna emellan!

Modernare variant av mjölkbord med en mjölkkanna, knappast någon väntan på mjölkbilen.
Däremot har det under senare tid uppstått ett och annat ”falskt” mjölkbord, ofta med en eller ett par mjölkkannor som minner om den gamla goda tiden.

VITTSJÖ. Se vilka välartade och lydiga samhällsmedborgare som fostrades i Hårsjö skola 1928! Lärare för denna klass och många fler under årens lopp var Agda Svensson. Som nyexaminerad folkskollärare kom hon till sin första plats 1924 och stannade kvar på denna skola på landsbygden till 1941 då hon på egen begäran fick tjänst i centralorten Vittsjö.

Skolelever från 1928 samlade vid skolan i Hårsjö som uppfördes 1908.
Agda Svensson fick vara med om flera skoljubileer i sin gamla skola. Vid en av träffarna var Agda Svenson 87 år medan den äldsta eleven var 78 år! Agda Svensson hade en sällsynt god humor och många historier finns om denna legendariska lärarinna.

VITTSJÖ. Det blir inga pengar till bibliotek. Detta beslutade Sockenstämman vid sammanträde år 1867 då det ansågs skadligt att läsa! Tidigare hade Folkbildningsvännerna startat ett privat bibliotek med Skolmästare Christen Andersson som initiativtagare.

Bibliotek Hemgården är numera kulturcentrum.

Föreningen kom dock i ekonomiska svårigheter med sina 200 band. Dessa skrifter behandlade religion, geografi, historia och naturvetenskap. Sockenstämman ansåg dessa verk hade skadlig inverkan på individen varför stämman beslutade avstå från erbjudandet att överta biblioteket.

Minnet behöver kanske friskas upp om det bara är 30 år tillbaka. Många känner säkert till de nedan aktuella händelserna men det kan kanske vara intressant att minnas tillbaka!

Då var folkmängden den 1 januari 2 840 boende

Då återupptogs seden med att sjunga ”Maj i byn”

Då bildades hembygdsföreningens sånggrupp

Då nedrevs fastigheten Wennbergs samt Pihls blomsterhandel

Då upphörde Pihls blomsterhandel

Då tillbyggdes NG madrasser i Emmaljunga

Då utkom Swedners bok ”Tankeflykts fördröjning”

VITTSJÖ. De gamla protokollböckerna ger inte bara en bild av lärarnas villkor utan belyser också hela församlingens villkor. Dagboksanteckningarna nedan har lästs och återges av en lärare som hette N Olsson som nertecknade följande år 1873.

Ett protokoll från 1852 talar om att läraren i den ambulerande skolan i Björstorp skall sändas till seminariet i Lund för utbildning. Det gällde Christen Andersson som då varit lärare i 14 år utan behörighet. Han var då 26 år gammal och började sin lärargärning då han var 12 år. Han hade då gått ”i skola” hos sin far och farfar som båda varit lärare. Christen Andersson klarade av sin lärarexamen efter endast 4,5 månaders studier!

Visserligen är 40 år inte så lång tid om längre tidsperspektiv räknas men kanske kan det vara nyttigt att friska upp minnet:

Då fälldes den stora julgranen vid Bäckabro efter 51 års ”upplysning”

Granen fotograferad norrifrån troligen i slutet av 40-talet

 

 

 

 

Då var folkmängden den 1 januari 2 494 personer

Då restaurerades Uggletorpsstugan efter brand

Då avtackades Alrik Johannesson som lantbrevbärare

 

Signaturen ”Balder” alias Hans Flyborg var ganska flitig i historiska sammanhang och förmedlade sina kunskaper i pressen. Balder var född 1869 och kom till Vittsjö på 1920-talet. Han avled 1961. År 1941 skaldade han följande om ”fruntimmersveckan” 19- 24 juli.

För Fredrik vi gladligt och tacksamt oss buga,
han snäll kom med skurar i fruntimrens uga,
fast en väderleksprofet
sagt, den skulle bli het.
Tänk, va tockna profeter kan ljuga.

Men Sara fick vitsord, som visst var rätt fula
för skvätta ho ville ej ringaste smula
vi hoppas uppå
att den dagen få stå
lite varstans i Vittsjö och skula.

VITTSJÖ.
Då var folkmängden den 1 januari 2 417 personer
Då byggdes Emmaljunga småskola
Då kom ytterligare en kyrkklocka till kyrkan.

Denna kyrkklocka kom på plats i kyrktornet 1922


BJÄRNUM. Manskören Orion bildades av medlemmar ur NTO/IOGT- avdelningen i Bjärnum. Föreningarna bildades i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet.

Bilden är exponerad omkring 1910 och medlemmarna i kören är kanske okända för dagens människor. Namnet Orion förklaras med ljusstarka stjärnor. Sannolikt var Oriongruppen även ljudstarka.
Men en förklaring kring de aktuella personerna kan kanske skingra eventuella tvivel.

  • Den 1 januari var befolkningens antal i församlingen 2 725.
  • Då byggde Gunnar Månsson i Hyngarp ett eget vindkraftverk
  • Då utfördes vägrätning i Snärshult
  • Då var det några dagar mer än - 30° kallt
  • Arrangerades midsommarfirande för barn på Marknadsplatsen
  • Bildades Broderskapsgruppen
  • Bildades PRO pensionärsförening
  • Blev Vittsjö storkommun för Verum och Visseltofta
  • Byggdes ”svart” skyddsrum i Ubbalt
  • Ombyggdes Spångbron i Havraljunga (Björstorpsvägen)
  • Invigdes idrottsplatsen
  • Konstruerade Hugo Persson en byggnadshiss
  • Medaljerades Håkan Hallberg för odlargärning
  • Medaljerades kommunalmännen Carl Schalin, Arvid Karlsson, Jacob Lindhé och Sjunne Svensson
  • Byggdes ny vägsträckning över Åladammsbäcken i Lönsholma
  • Ombyggdes väg 117 mellan Vittsjö och Emmaljunga
  • Tillbyggdes en smörjhall vid BP i Emmaljunga
  • Inträffades trafikolycka i Brunshult med dödlig utgång
  • Byggdes omklädningspaviljong vid Pickelsjön
  • Överlät Gösta Waldau sin radiobutik till Luxus AB
  • Kommunalkontoret hölls öppet vardagar kl 10- 13, samt torsd kl 17-18
  • Norra Skåne kostade 33 kronor för helårsprenumeration
  • Brandkåren firade sin 50 åriga tillvaro.

 

Vittsjö. Här kommer ytterligare några kort som är sända mellan min morfar och mormor under den tiden de var "ringförlovade".
Dessa fyra kort kommer från en kortserie med förälskade par i olika träddungar. Alla är sända från morfar Gottfrid till Nanny och alla under ett och samma år 1904.

Kortet är sänt via järnväg PKP 174 29-4 1904. På sträckan Bjärnum – Vittsjö. PKP står för Postkupé.

LEHULT. Johan Bengtsson i Lehult var en verkligt god berättare som hade förmåga att på ett lugnt och fängslande sätt berätta om bygden.

När han kom igång med sitt berättande glömde han både tid och rum. Vid en bussresa norrut gjordes fikauppehåll vid Vättern. Efter ett par kilometers färd var det någon som upptäckte att Johan och hans kamrat saknades i bussen. Det blev återresa till fikaplatsen och där på en stenhäll satt Johan och hans kamrat i allsköns ro och berättade av hjärtans lust

Dessa kort är ur den samling som jag fick i arv efter min morbror och moster Einar och Agda Mårtensson. Korten är skrivna av min morfar och mormor under den tid då de var ”festefolk” alltså när de var ringförlovade.
Vissa av korten är skrivna i en enkel kod, andra är det inte. Men även om det inte står utskrivet hur mycket de känner och älskar varandra så kan man utläsa det i mängden av kort som sänts.
Här följer några av de kort som är i samlingen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kortet är adresserat till Fröken Nanny Nilsson Ubbalt, Wittsjö. Sänt från Bjernum den 21-12 1902

VITTSJÖ. I dag behöver ingen människa förbli hungrig, om det bortses från uteliggare som mer eller mindre själva har valt sin situation. Situationen var annorlunda för 145 år sedan, 1867- 1868 då den stora hungersnöden drabbade inte enbart Göinge utan i stort sett hela landet. Värst drabbat var dock Norrland. År 1903 sändes nödhjälp från Vittsjö till Norrland.

År 1867 anses som det stora missväxtåret och detta inverkade givetvis även på år 1868. Under år 1867 föll det inte en enda dropp regn i Sverige från april månad till augusti månad. Skåne var väl inte så hårt drabbat som Norrland där det uppskattades att 1 000 människor svalt ihjäl.

VITTSJÖ. Efter högtiden vid Gustav II Adolfssstenen med högtidlighållandet av de stupade vid slaget år 1612 fortsatte högtiden i kyrkan.

I koret paraderade tidigare FN-soldater med Danska och Svenska fanorna samt FN-fanan. På plats i kyrkans främre del fanns också sextetten av Hemvärnets musikkår från Kristianstad. Då minnesstenen resten för 100 år sedan var det också högtidsstund i kyrkan under medverkan av Trängens musikkår.

Det har förr i tiden talats om både vargavinter och vargatider. Dessa uttryck är inte aktuella i dagens tidevarv. Troligen kommer ordet vargavinter från den tid då det huserade vargar i Göingetrakten. Vid extrem kyla kom vargflocken allt närmare hus och husdjur för att söka stilla hungern i sina vilda magar. Vargatider sammanfaller med vargavinter.

Många rönnbär - Vargavinter?

VITTSJÖ. Den 11 februari i år är det 400 år sedan den omdiskuterade kung Gustav II Adolf höll på att drunkna i Vittsjö. I det fall kungen inte hade räddats hade vi kanske varit Danska undersåtar i dag? På 400 årsdagen blir det en stor minneshögtid med tre avdelningar i Vittsjö. Inte för att hedra kungen utan för att hedra minnet av de omkring 220 soldater som miste livet i drabbningen.

Minnesstenen 1959 över fallna soldater 1612.

 

VITTSJÖ/BRUNNSHULT. Sjunne Svensson var allra mest bekant som kristidens ordförande där han satt i gamla kommunalrummet (församlingshemmet) och delade ut ransoneringskort under krigstiden 1939- 1945. Han var mest igenkänd med sin cigarr i munnen! Sjunne Svensson var född i Brunshult 1889 i en syskonskara på sex. Sjunne Svenssons födelsehem ägs i dag av Sjunnes brorsonson Berne Svensson.
Han började sin arbetsbana på fädernegården som snart såldes till brodern Anton medan Sjunne köpte en villa i Vittsjö och flyttade dit. I Vittsjö startade han affärsrörelse inom skogsnäringen. Han ägde då större delen av skogsbeståndet i sin fädernegård och när denna del avyttrades köpte han en skogsfastighet i Lönsboda samt skogsfastigheter i Osby.
Snart nog kom han in i den kommunala verksamheten. Han var ledamot i kommunalfullmäktige samt ordförande i kommunalnämnden 1936- 1951. Vidare var han ledamot i kyrkofullmäktige och kyrkoråd med flera andra förtroendeuppdrag.

 

VITTSJÖ.

1692 fanns bro över Dragsån (Gustav Adolfsbro)

Bilden visar "nya" Gustav Adolfsbron, brofäste till den gamla finns längre österut

1702 fanns kornhus i kyrkogårdsmuren vid Flyvägen
1722 kom ryttaren Lars Brunberg åter till Gundrastorp efter 18 år i Sibirisk fångenskap
1722 var juni månad mycket kall
1772 byggdes nykyrkan
1812 uppfördes Kopparslagargården
1832 laga skifte i Gundrastorp
1832 var Nils Mårtensson lärare i Vittsjö
1852 dateras äldsta gravstenen på kyrkogården.
1852 tog Christen Andersson folkskollärarexamen i Lund
1862 skänktes ljuskrona till kyrkan
1862 upphörde postanstalten i Vittsjö (1855)

VITTSJÖ. Dagligen händer det saker och ting som inte får så stor spridning beroende på svag bevakning av aktuella händelser. Det hände kanske inte så stora händelser för 110 år sedan, alltså 1901 men en del hade dåtidens avisa att förtälja.

Detta år, alltså 1901 föddes det 61 barn i församlingen fast folkmängden vid årets början var endast 2 204 personer. 28 personer avled och 14 äktenskap ingicks. Det var särdeles högt födelsetal men på den tiden var det stora barnrika familjer men så fanns det ingen tillgång på varken elljus eller teve! Då var det även utsatt datum då förra årets kronoutskylder (skatt) skulle betalas. Det var den 21 januari som denna avgift skulle erläggas klockan 1 e.m. i kommunalstugan. Betalades inte skatten denna dag kunde böter bli påföljden.

Inför årets närmande mot slutet kan det kanske vara intressant att se tillbaka några år. Ett axplock av vad som hände i Vittsjö för 60 år sedan, alltså 1951:
Folkmängden var då 2 750 personer.
För uppvärmningen sålde Lantmannaaffären Brunkolsbriketter, Torvbriketter, Hushållskol och Koks.
Rikligt snöfall förstörde omkring 15 000 kubikmeter ungskog.
John Åke Nilsson anställdes som kommunalkamrer.
Luxus startade sin verksamhet.
Badpaviljong byggdes vid Pickelsjön.

 

VITTSJÖ. Det allra första medborgarhuset i Vittsjö skulle kanske kunna kallas allaktivitetshus i stället för att detta namn misspryder det riktiga medborgarhuset som invigdes 1969. Det som blev medborgarhus var JUF-stugan vid Pickelsjön som 1904 invigdes som skyttepaviljong för ortens skytteförening som bildades 1901.

JUF-stugan som den gestaltade sig före brandkårens övningsobjekt 1961

Skjutbanans anläggning var inte det allra bästa då bebyggelse började i Västanskogen och strandkanten var skyttarnas kulfång. Skjutbanan flyttade till Gundrastorp 1933 för att slutligen 1945 få sitt nuvarande läge vid Lehult.

VITTSJÖ. Amner Kristiansson var född i byn Boalt i västra delen av Vittsjö socken. Han var döpt till Amner Frans Charles och var född 1879. Han avled efter en trafikolycka i Värsjö 1954, nyligen fyllda 75 år. Hans yrke var byggnadssnickare och hans bobby var bokbinderi.
Trots han var byggnadssnickare hade han minimal omsorg om sitt eget boende. Han lät sitt föräldrahem allt mer förfalla och lagade taket nödtorftigt då det började droppa in i rummet vid regnväder.


Med tiden fick Amners bostad förfalla allt mer. En tid efter hans bortgång såg det ut på detta sätt. Nu är det renoverat.

Följande text har vi fått från Ingemar Nilsson. Notisen var publicerad i någon dagstidning så tidigt som 1950. Kanske var det Norra Skåne som "var på bettet" men visst kan det gå så här för nutidens jägare också.

”SKADSKÖT ÄLG SISTA JAKTDAGEN
På älgjaktens sista dag på lördagen inträffade i Vittsjötrakten en beklämmande händelse. Några älgjägare hade fått upp en älg och gav den 3-4 skott. Älgen stöp, men av av jägarna menade, att det var bäst att ge den ännu ett skott, innan man gick fram och stack den.
Kamraterna ansåg detta onödigt, men då jägarna, som ingalunda är några amatörer, nalkades djuret, vände detta sig om och sprang till skogs, innan någon av jägarna kom sig för att skjuta.
Då det redan börjat skymma, var spaningar efter älgen förgäves, men i dag på morgonen återupptogs sökandet. Om det skadeskjutna djuret påträffas, tillfaller emellertid värdet kronan, eftersom jakttiden är slut.”

De flesta av oss har väl klenoden körkort som en av våra dyrgripar. En och annan blir av med klenoden längre eller kortare tid men de flesta får tillbaka färdbeviset. En liten historik om körkortets historia:
1661 fordrades det bevis för färd med vagn inom visst område i Stockholm. Det fanns även en lag som förbjöd våldsamt ridande. Straffet för brott mot bestämmelsen gav 40 daler silvermynt.
Den som var under 15 år straffades med ris vid Rådhusgången.

BJÄRNUM, HEMMESTRÖ. Hans Flyborg (sign Balder) var en flitig skribent i ortens tidning för drygt 70 år sedan. Han berättade gärna om gamla händelser, kloka gubbar och kloka gummor! I en av hans många berättelser talar han om att de kloka kunde göra stora underverk med enkla medel. De så kallade kloka kallas i dag för politiker men det är sällan de ens kan uträtta små under med stora belopp!

Så skrev Balder och det må sägas att han på något sätt kunde se framtiden! Det var bättre förr!

Balder berättar om en klok gubbe i Hemmeströ, Bjärnum där han saxat berättelsen från en tidning på 1930-talet där redogörelse lämnas från en händelse som inträffat 1869. En gammal man hade tjänst hos patron Oldenburg på Oretorp och skulle åka med till Hässleholm för att hämta en ångmaskin som skulle till Oretorp för att driva ett sågverk. Hela ångmaskinen var nermonterat i lådor och vägde totalt nära 4,5 ton. En låda föll under lastningen ner på det stora svänghjulet som låg på marken. Den gamla mannen kom inte undan snabbt nog utan hans pekfinger klämdes mellan lådan och svänghjulet. Fingret trasades sönder, fingerblomman och nageln slets bort. Läkaren i Hässleholm var på tjänsteresa och kunde inte hjälpa. Mannen började misströsta och trodde knappast han skulle få återse sin hembygd. En bekant hjälpte mannen till apoteket där den skadade fingern förbands nödtorftigt.

Sjusovardagen den 27 juli har troligen sitt ursprung cirka 200 f k då sju kristna ynglingar förföljdes med lyckades gömma sig i en grotta. De föll i sömn och sov i 200 år. altDå de kom till butiken för att handla visade det sig at deras mynt var ogiltiga då de var 200 år gamla! Händelsen skall ha inträffat i Efesos och dagen blev därmed en katolsk helgondag.

I Norden fanns Sjusovardagen redan på 1600-talet men oklart när dagen fick sitt namn i Sverige Namnet Sjusovardagen togs ur almanackan efter 1901 då Marta kom in i stället.

Bondepraktikan har en hel del att förtälja om denna mytomspunna dag. Den mjukare linjen talar om att du fick sova ut rejält denna dag utan några påföljder. En annan tydning av namnet kan vara Sju Sovares dag Fortfarande har Finland namnet Sjusovaredagen i almanackan. Där har till och med bildats en organisation under namnet Sömnförbundet!

Lars Svensson i Lehult, Vittsjö var född 1928 och avled 2009. Lars Svensson var oerhört kunnig i det mesta men han tänkte sig noga för innan han uttalade några väl valda ord.
Lars Svensson var född på den gård i Lehult som han så småningom övertog vid sin faders ortgång 1964. Lars Svensson blev tidigt moderlös då hans moder och hans syster avled med endast några dagars mellanrum.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lars Svensson i Lehult då han tilldelades LRF:s silvernål år 2001.

Artikelserien om Ebbe Persson fortsätter. Del 3

Vittsjö. En snapphane som Ebbe borde väl göra sin värnplikt i hembygden? Nej, inte alls. Han kallades in för att bli fältpolis vid I1, i utkanten av huvudstan. Året var 1955 med inryckning den 10 januari och MUCK den 1 december samma år.

- Och jag var absolut inte ensam skåning, berättar Ebbe. Kanske var fjärde av oss kom söderifrån. Men det var bra tjänst. Vi skulle övervaka ordningen på kasern och i fält. Men det blev också annan tjänst.



Soldat Ebbe Persson äter sin fältlunch ur kokkärlet

Artikelserien om Ebbe Persson fortsätter.

Del 2. Vittsjö – Redan som 17-åring blev jag kannedängare, d.v.s. stod på lastbilsflaket, från klockan sex på morgonen, fortsätter Ebbe i sin berättelse om ungdomsåren. Det blev alltså en tidig cykeltur från Hästhult till Vittsjö.


Avlastning av kannor på mejeriet i Vittsjö. Varje leverantör
hade ett kundnummer som var målat på kannorna.

Vittsjö. 1981. Årets VittsjöDagar kan jubilera. Den allra första Vittsjö Dagen i modern tid såg sitt ljus en tidig Pingstdagsmorgon 1981. I år är det år 2011!

Enligt en gammal almanacka från 1753 då det var stormarknad i april och oktober medan det var stortorgdagar i maj och augusti. Då var det marknadsstånd från Vången och ner till själva byn

1844 fick Per och Marie Louise Andersson tillstånd att idka handel på öppen plats.

1847 fick Per Andersson och Maria Brock länsstyrelsens tillstånd att idka handel i Vittsjö.

Detta varumärke var signalen för att något stort skulle ske i kulturorten.

 

 

VITTSJÖ. Malte Nilsson är ett tämligen gångbart namn. Men nämns ”Fläes Malte” är det betydligt fler av äldre generationen som kan identifiera denne Malte som var bosatt i Vittsjö tätort. Tillägget Fläes kommer från Flädet vid Gundrastorp. Malte var född 1902 i Flädet och avled i Skansenhemmet år2000.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Byggmästare Malte Nilsson från Flädet.

EMMALJUNGA. Bilden är exponerad på mellanskolans trappa 1941 (mitt emot församlingshemmet). Troligen var det någon fest för ”flickorna” i Emmaljunga kyrkliga syförening vid detta tillfälle.

Medlemmarna i Emmaljunga kyrkliga syförening 1941.

På den tiden kallades föreningen för Emmaljunga Kyrkliga syförening men numera har ordet sy strukits i föreningens namn som numera är Emmaljunga kyrkliga förening. Bilden har kommit från Emmaljungabördige Rolf Persson, Smedjebacken som jag hade förmånen att personligen stöta samman med vid Gulfmacken i Emmaljunga häromdagen.

 

VITTSJÖ. Han var omtyckt men han var också fruktad av dem som kommit vid sidan av lagens gräns. Det gäller kriminalassistent Nore Delsmark som var bosatt i Vittsjö och sedan i Björkefalla. Han var gemytlig och trevlig men kunde ta i med hårdhandskarna ganska rejält. Han var född 1916 och avled 1984.

VITTSJÖ. Upphovet till denna artikel är ett brevkort från den 5 oktober 1909, sänt från Ljungbyhed. Mottagare av brevkortet var min farfar, Nils Persson d y i Hästhult, Vittsjö, då med postadress Värsjö.

Mottagaren av brevkortet uppmanades att avhämta hästar vid Torups järnvägsstation den 9 oktober 1909.

Brevkortet har en bild på ”Kungl Skånska husarregementet 1907. Från kasernen i Hälsingborg”.

incest porn, real incest, incest videos, incest sex porn,porn movies,free porn,free porn movies,sex,porno,free sex,tube porn,tube,videos,full porn,xxx,pussy
Free Porn, hd sex

Porn Watch, Hd Porn,Free Porn,Free Sex Videos

Free Porn

hd sex

watch the best quality sex site.