Historia Vittsjö

 

BRUNSHULT. Brunshulta Kristen var en föregångare då det gällde att utnyttja naturens krafter. Genom utnyttjande av vattenkraft byggde han upp kvarn, såg, spånhyvel och kraftverk i samma bäckfåra.

Dessutom sköttes elströmmen vid anläggningen med hjälp av en vev i sovrummet! I dag finns ingenting kvar som tyder på att en industri funnits på platsen så sent som för 70 år sen. Företagsamheten fortsätter i släkten då fjärde generationen har byggt upp verksamhet inom träbanschen.

Brunshulta Kristen. (Originalbilden tyvärr mycket suddig)

Anläggningen med industri fanns cirka 500 meter norr om Berne Svenssons gård i Brunshult. Dåvarande anläggning med kvarn kan vara uppförd omkring 1840. Brunshulta Kristen Svensson köpte anläggningen omkring 1875 och förbättrade anläggningen. Han byggde en kanal med jordvallar fram till kvarnen för större fallhöjd. Höjden blev då cirka sju meter fram till överfallshjulet.

 

Selma och hennes tvillingsyster Nanny var födda på ett lantbrukarhem i Lönsholma. Hennes föräldrar var i Amerika men återkom till Sverige då tvillingarna föddes. Strax efter reste fadern åter till Amerika och det dröjde tolv år innan han återkom.

Selma var född 1892 och avled 1983, över 90 år gammal. Det var inte den första cykeln som fascinerade Selma utan det var ringklockan på cykeln som var desto intressantare. Hennes lärare kom ofta cyklade vid Selmas föräldrahem och då passade Selma på att gå mitt i vägen enbart för att få höra ringklockan pingla! Snart var det slut på detta roliga!

Selma Nilsson, Furutorp. Bilden exponerad 1976.

 

EMMALJUNGA. Det kan kanske sägas med viss reservation att den förste nybyggaren i Emmaljunga var ”inflyttade” Janne Persson. Visserligen var det inte så långt att flytta från Stavshult vid Visseltofta. Där fick han infallet att Emmaljunga var något av en metropol då mängder trävaror kördes till denna ort där det fanns järnvägsstation.

Janne Persson i Emmaljunga var en föregångare i många händelser.

 

Vittsjö. Vittsjöborna är upproriska. Det yttrade ett kommunalråd för ett par tiotal år sen. Det var på den tiden det fanns ryggrad hos råden. Det upproriska kan kanske ledas så långt tillbaka som till de upproriska Snapphanarna. Sen har det liksom gått i arv från far till son. Vid flera tillfällen har Vittsjöborna med all tydlighet talat om vad som är bäst för orten!

Flera strejker har skett i anslutning till skolan i Hårsjö.

 

• Detta år upphörde Nockanders speceributik.

Nockanders butik vid tidigare skede.

• Postmästare Sture Hallenborg lämnade sitt uppdrag på posten efter 35 års tjänst.

• Stig Ekström tillträdde tjänsten som postmästare.

• 102 åriga Anna Pettersson avled.

• Kongressalen vid Sjövik samlade fullt hus vid trädgårdskurs.

• Ellen Andersson slutade sin tjänst som lärare i skolan.

• Hulda Bengtsson omvaldes till ordförande i husmodersföreningen.

• Margit Nilsson blev församlingens första egna kantor.

• Träullsfabriken vid Vittsjö kvarn brann ner till grunden i september månad.

 

Vittsjö. Tiden går så rasande fort, man hinner liksom inte med. I 40 år har Vittsjö haft en egen årsbok! 197

7 gavs den första Årsskriften för Wittsjö hembygdsförening ut och föreningen hade då varit igång sedan den 7 april 1976. Det var väl inte med någon större entusiasm man tog Ebbe Perssons förslag om en årsbok men Ebbe som trodde på sin idé knåpade ihop ett häfte själv. I förordet skriver han att ”Wittsjö Hembygdsförening har för avsikt att årligen utge ett häfte med liknande innehåll och format”, vidare konstaterar han att man inte i kan mäta sig med de stora hembygdsföreningarna som har åratal och decennier av erfarenhet bakom sig.

Nu tror jag faktiskt att vi faktiskt kan mäta oss med dessa hembygdsföreningar. I februari 2017 ges årgång 40 ut och även om det är liknande innehåll och liknande format kan man se skillnader, idag är det inget häfte utan en bok. Häftet årgång 1 hade 31 sidor, boken årgång 39 hade 128 välfyllda sidor, årgång 37 hade 176 sidor.

 

 

Vittsjö. Troligen var detta den första prästtjänst som August Nilsson hade och ganska snart köpte han och hans fru villan Sorgenfri vid Verumsvägen.

August Nilsson som var präst i Vittsjö 1910- 1915.

August Nilsson fick även uppleva då den nya kyrkorgeln efter donation invigdes i början av år 1911. Den nye prästen ville då ha lite upplysning vid orgeln och begärde att få några stearinljus vid orgeln. Nej sade kyrkorådet vi köper ljus enbart en gång om året så det bli inget av med det! En församlingsbo fick vetskap om detta förhållande och skänkte erforderligt antal ljus till orgel och kantorn behövde då inte fumla efter tangenterna i mörkret.

 

Vittsjö. Fattigpojken och oäktingen Anton Andersson föddes i Mörkhult. Med tiden blev han en mäkta förmögen man. Han glömde aldrig sin egen barn- och ungdom då han fick ”gå fram” vid sin konfirmation med trätofflor. Hans moder var piga på Frösboholmagården. Hon fick flytta då hon blev med barn. En av gårdens söner var barnafader.

Anton Andersson blev välgörare för många

 

BOALT. Så här när tiden för storviltjakt närmar sig kan det kanske passa med en händelse och ett par bilder från början av 1930 talet. Händelsen som relateras nedan har skrivits ner år 2002. Berättare är en kvinna som själv upplevt händelsen med älgen Sara. Kvinnan har skrivit ner flera berättelser om sina upplevelser bland annat i Boalt, Vittsjö samt Skånes Värsjö.

Sara har besökt middagsbordet och lämnat bostaden. Alfred Johansson till vänster.

 

VARUBUD! Esters Sven var bosatt på torp 49 utmed gamla vägen mot Skinnkjortlalien och Västanskogen. Torpet fanns norr om Majken och Stig Nilssons fastighet i Lehult.

Bränvinskaggen finns på museet i Vittsjö.

Estrid och Lars Nilsson fick bland annat sonen Sven som föddes den 14 februari 1839. Han lärde bland annat till skräddare. Med tiden blev namnet Estre Sven. Under senare år brukade han åka till Hässleholm för att handla brännvin åt bekanta. Sedan det blev järnvägsförbindelse Vittsjö-Hässleholm 1890 åkte Estre Sven med tågen. Tillnamnet blev då ”Extratåget”. Sannolikt sändes brännvinskaggen även med tåg om Sven av någon anledning var förhindrad. Stöd för detta är etiketten på kaggen: HMJ (Hessleholm Markaryd Jernväg).

Järnvägsförbindelsen till Markaryd blev klar först 1892. På kaggen finns även bokstäverna LGO samt från Wittsjö. Brännvinskaggen var tillverkad av ek och rymde cirka fem liter. Kaggen är skänkt av Anna Hallberg som bodde granne med Estre Sven.

 

VITTSJÖ. Stensgyl är ingen ny benämning utan finns angivet år 1691. Stensgyl är beläget på Stensmyr och har sannolikt fått sitt namn långt tillbaka och då kanske för att någon Sten har gått ner sig i gylet. Själva vattensamlingen är belägen 129 m ö h och är därmed också en vattendelare med avrinning åt tre håll. I gylet möts också gränserna mellan Vittsjö och Skånes Värsjö. Därmed möts även gränserna mellan Västra Göinge och Norra Åsbo härader.

Stensgyl på Stensmyr. Martallen står på fast mark!

Själva gylet har en yta på omkring 130 x 80 meter och området på själva myren är tämligen sankt. Intill Stensmyr finns flera platser med namn från urtiden. Där finns Tullportakärret med Tullport. Andra kända platser intill är Homplingens och Fogdens. Dessa är belägna en bit från Stensmyr som har viss förbindelse med Flåsmyr. I kanten av Stensmyr sammanstrålar även fyra ägogränser. Omkring 1988 passerade gräsvandrarna Stensmyr under vandringen runt Vittsjö sockens gräns. Det blev ingen direkt vandring på gränsen utan hopp fick ske från tuva till tuva! Längre tillbaka kallades platsen Stensgylsmyr men från 1854 finns namnet Stensgyl angivet i handlingar.

Vittsjö. Församlingens likvagn inköptes 1900 och var i verksamhet till 1959. Vagnen hade då sin placering i förrådet vid Flyvägen. Efter 1959 flyttades likvagnen upp till ett uthus intill Vittsjö Skog. I detta skjul med tak och två väggar fanns likvagnen till 1985. Då hade utrymmet ovanför orgelläktaren i kyrkan börjat ställas i ordning som museum.

Den gamla likvagnen i kyrkans museum

 

VITTSJÖ

·         En markant skillnad uppenbarar sig på avisans innehåll 1961 och 2016 även på familjenyheter. År 1961 fanns referat från 17 bröllop i Vittsjö. I år hittills inget men 2015 ett (1) bröllop. Nog hade det varit plats för fler föreningar i kyrkan. Nu finns ju två präster att dela på ”arbetsbördan”.Brllop.jpg - 78.84 kb

Bröllopsnotis: Siv och Arne var ett av paren som vigdes i Vittsjö

·         Visserligen året efter men Gundrastorp och Vittsjö kyrkliga söndagsskolor hade gemensam julfest på nyåret i Gundrastorp skola. Kyrkliga ungdomskretsen hade sin julfest i Prästgården på ”Knutsafton”.

·         Även Emmaljunga kyrkliga söndagsskola hade sin julfest någon dag in på nya året.

 

Landskapet och lantbruket har förändrats. De gamla rejäla hantverken inom lantbruket har till största delen försvunnit. Brytning av torv för privata hushållet har försvunnit. Det gamla torvjärnet är museiföremål och de gamla torvgravarna på varje lantbruk har till stor del blivit bevuxna med allehanda träslag.

 

Lars Svensson skär torv år 1986 på egna mossen

 

VITTSJÖ 1956.

  • Befolkningen var vid 1956 års början 2 668 personer i församlingen.
  • Reinhold Persson blev avtackad efter 27 års tjänst vid Emmaljunga barnvagnsfabrik.
  • Domkapitlet tillstyrkte skolstyrelsens förslag att utöka kristendomsundervisningen med en timme på bekostnad av samma tid mindre för gymnastik.
  • Landstinget köpte Höjalens gård som skulle inrättas som vårdhem.
  • Skolstyrelsen var mer eller mindre tvingade att besluta om nerläggning av skolor i Snärshult och Gundrastorp från och med läsåret 1957.
  • Den var inte på bettet men ringlade iväg mot skydd. Huggormen i Emmaljunga den 20 mars.

 

EMMALJUNGA. Den 27/6 1970 Vid månadsskiftet läggs såväl järnvägsstationen i Emmaljunga som den i stationen inrymda poststationen ned och samhällets postadress ändras till Vittsjö.

Många kritiska röster har höjts mot nedläggningen och framför allt samhällets industrier, tex Emmaljunga barnvagnsfabrik med ett 80-tal anställda, får nu besvärligare med både gods-och posttransporter.

T f Postmästare Gunnar Fredriksson, Hässleholm, förklarar dock att underlaget för ett postkontor i Emmaljunga är så litet, att lantbrevbäring är enda lösningen på problemet. Han framhåller dock att postgången, åtminstone för de 85 hushåll som hittills fått sin service vid postkontoret i järnvägsstationen, inte kommer att drabbas av några försämringar. Postförsändelserna kommer att anlända lika tidigt som hittills och lantbrevbärarna handhar numera också värdeförmedling. -Naturligtvis förstår jag att folk nu i början är kritiska mot det nya systemet. Det är alltid svårt för ett samhälle att förlora både järnvägsstation och postkontor, säger Gunnar Fredriksson.

 

VITTSJÖ. Årets första kyrkogårdsvandring blir på lördag den 9 juli klockan 10. Vandringen blir besök vid gamla gravplatser där information lämnas om aktuella platsen. Två nyheter gäller för året. Dels att Bengt-Arne Jönsson leder och informerar. Dels blir början klockan 10.00 mot tidigare turer på eftermiddagen.

 

Äldsta bevarade gravstenen finns på norra sidan av tornbyggnaden.

 

EMMALJUNGA. Förr i tiden var det inte så svårt att på egen hand ordna med en fest då människor gav sig tid. Det behövdes ett par idealister med god fantasi och handlingsförmåga. I dag talas det om räddning mun till mun! Samma talesätt gällde förr i tiden då nyheter förmedlades mun till mun. Då fanns varken telefon,TV eller mail som form av meddelanden.

 Deltagarna i gammaldt bondbröllop samlade utanför Folkets hus i Emmaljunga 1929.

Så var det sannolikt i Emmaljunga 1929. Folkets hus fanns sen 1926 och var dåtidens samlingsplats. Där ordnades olika sammankomster och träffar då medlemmarna i förening kallades till träff brevledes eller efter uppgjort program. Kanske var inte detta tillfyllest för de som inte var föreningsanslutna. Då hade människor tid att oförberedda komma till varandra för en stunds samtal, kanske över en kopp kaffe? Kanske föddes då tanken på en större bygemenskap, en grannträff?

 

BOALT IF. Idrottsföreningar bildades lite varstans på landsbygden under 1900 talet. Så skedde också i Boalt mellan Emmaljunga och Vesljunga 1924. Hur länge denna förening existerade är obekant. Föreningen hade lagenliga men stränga stadgar. Inträdesavgiften var 30 öre samt en månadsavgift på 25 öre!

Harold Persson var initiativtagare samt ordförande i Boalt IF Konstituerande sammanträde hölls den 7 september 1924.

Ordförande och sekreterare blev Harold Persson, Emmaljunga. Vice ordförande blev Alfred Jönsson samt kassör Alrik Nilsson. Inträdes- och medlemsavgift beslutades till 30 respektive 25 öre per månad. Vidare beslutades att föreningens fotboll får blott användas på planen då minst tre av föreningens medlemmar är närvarande. Första årsmötet hölls den 3 januari 1925.där styrelsen omvaldes. Vid årsmötet bildades en fotbollssektion samt en idrottssektion.

 

VITTSJÖ. En intressant fisketur hade på tisdagskvällen den 29 april 1969 herrar Evert Nilsson, Emmaljunga och Artur Nilsson Vittsjö.

På bilden Evert Nilsson och hans son Lars-Åke som lyfter upp den stora fisken.

De båda bröderna brukar fiska tillsammans i Vittsjön. Nu hade de satt ut nät för gädda strax utanför campingplatsen där Vieån mynnar ut i sjön.

När de kom för att vittja nätet var detta helt försvunnet. Men när de sökt en stund fick de syn på det s.k slutflötet, och det var tack vare att detta var synligt som de fann redskapet och kunde bärga en ovanlig fångst, som bestod av en enda fisk – en mal! Det 27 meter långa nätet blev helt spolierat av den 155 cm långa malen med en vikt på 20 kilo.

VITTSJÖ 1951.

  • Då, vid 1951 års början var folkmängden i församlingen 2 750, en minskning med fem personer sen förra året.
  • Skolstyrelsen beslutade vid sista sammanträdet 1950 att Hårsjö småskola skulle bli den första inom området att ha skolbespisning. Detta så snart de praktiska detaljerna hade lösts.
  • Tydligen var det ett hiskeligt snöfall i början på året. Telefonstolpar knäcktes och ingen teleförbindelse. Post- och mjölkbilar fick ta stora omvägar för att nå fram till kunderna.
  • Männen var mer kända än sin hustrur. Det framgår av annons då syföreningen skulle samlas hos fru Karl Nilsson.
  • Kommunalfullmäktige i storkommunen har mängder av val till olika nämnder. Nu var det tre socknar som skulle samsas om de åtråvärda platserna.
  • Folkskolans gymnastiksal var i det närmaste fullsatt då föreläsningsföreningen hade årets första föreläsning. Det var författaren Per Westerlund som samlade skaran.
  • Skadorna blev minimala då barns lek med tändstickor orsakade en brand vid Gundrastorpsvägen.

VITTSJÖ. Vi får här fortsätta att ta del av Ebbe Perssons fantastiska arkiv med noteringar om vad som har hänt i bygden, /red anm

  • Den 1 januari 1946 var befolkningens antal i församlingen 2 780 personer en ökning med elva. Omsättningen förra året var tämligen omfattande då 206 personer flyttade till församlingen medan 214 flyttade ut.
  • Allan Andersson omvaldes till ordförande i SLU.

Särtryck ur Ransoneringskalendern.

  • Trots Andra världskrigets slut fortsatta ransoneringskalendern, även för inhemsk produktion. Under en månad tilldelades varje person 3½ liter mjölk per kupong, sammanlagt 24 liter! som då var nersatt med 52 öre per liter!
  • Till ordförande i NTO-logen Syskonkedjan valdes Stig Andersson. (Henning Anders Stig!).
  • GIK:s ordförande blev Sten Wolff.
  • Gustav Persson (Flygvägen) valdes till ordförande i JUF.
  • Bröderna Larsson utsålde restpar extra billigt 300 dam- och flickskor.
  • Emmaljunga energiförening erhöll statsbidrag för elektrifiering av byarna Hyngarp och Björstorp. Så snart möjligheten gavs skulle samtliga byar i socknen få tillgång till elektrisk ström.

100 år fyller i år ägodelen och för vissa klenoden KÖRKORT. I dag sker prov både teoretiskt och praktiskt med flera moment. Den som klarar av proven får sitt efterlängtade körkort efter avklarade prov. I dag gäller nära inpå att det är en mänsklig rättighet att inneha körkort. Denna synpunkt kan verkligen ifrågasättas!

Körkort åren 1907- 1916 i form av kompetensbevis att medföras vid färd.

Det är helt klarlagt att personer erhållit körkort fast de inte kan läsa svenska språket. Aktuella personer har lärt sig var kryssen skall anbringas på frågeformuläret!

Den första lagen om körkort för bil utfärdades 1916 och då gällde främst att känna till automobilens funktion. Körprovet kunde i extrema fall ske med en enkel rundtur på en rymlig gårdsplan.

Redan 1661 utfärdades bestämmelsen som färd med vagn (hästskjuts) i Stockholm. En särskild lag talade våldsamt ridande i viss stadsdel.
Det allra första? körkortet! var var ett protokollsutdrag från Magistraten utfärdat i Örebro 1902. Drivmedel var bensin och färd fick inte förekomma under torgdagar. Lösen av protokollsutdrag kostade tre kronor. Varken kompetensbevis eller körkort utfärdades utan automobilföraren hade att uppvisa ett protokollsutdrag från Magistraten i Örebro. Kompetensbevis för framförande av automobil utfärdades 1907- 1916.

Ernst Paulsson i Bökholm, sign E.P. var på sin tiden flitig nertecknare av gamla sägner och händelser. År 1933 skrev han följande om ”Jänglehave”. Händelsen skall ha inträffat omkring 1660 vid ”Möllestigen” intill Kraxasjön.

Ett snapphaneband hade sitt tillhåll i Lilla Frösboholma. Under ett av sina strövtåg i en by i Sunnerbo rövade de bort en betrodd man som de släpade med sig till sitt näste i skogen. Snapphanarna sände bud till den bortrövades hustru att hon skulle lämna en lösensumma om hon ville återse sin man levande. Lösensumman var efter den tidens förhållande ganska stor och skulle lämnas till snapphanarna före ett bestämt klockslag.

Hustrun Jängla lyckades efter stor möda och uppoffring samla samman lösensumman. Sen gav hon sig åstad på obanade stigar i de vilda och mörka skogarna. Målet var Lilla Frösboholma och snapphanarnas tillhåll.

VITTSJÖ. Vi får återigen ta del av Ebbe Perssons fantastiska arkiv med noteringar om vad som har hänt i bygden. /red anm

  • Vid 1936 års början var befolkningens antal 2 619 personer en ökning med 55 personer under förra året. Ökningen berodde till största del på att 164 flyttade in till församlingen medan 114 personer flyttade ut.
  • Komminister Samuel Olivius sökte kyrkoherdetjänst i Kverrestads församling.
  • Föreläsningsföreningen hade under våren fyra föreläsningar i Vittsjö och Emmaljunga.
  • Zigenarkapellet inbjöd till dansafton i f d Vävskolan klockan 8- 12 på eftermiddagen. Veckan senare kom Dragspelstrion och spelade upp till dans i Idrottsgården.

  • BILDEN: Valurnorna tillhörande Vittsjö kommun.
  • För första gången fanns det vallokal i Emmaljunga. Då blev det utökning till södra, västra och norra valdistrikten.
  • Två trafikbilägare motsatte sig att ytterligare en taxibil skulle får tillstånd att idka persontrafik i samhället. Den sökande hade tillfälligt tillstånd men var inte ägare till körkort varför chaufför måste anställas.
  • Skolgården behövde utvidgas och därför begärde Skolstyrelsen att arrendera marken där Hålegården varit belägen. Arrendet skulle bestå i 50 år och omfattade 5 600 kvm.

VITTSJÖ. Vi får här fortsätta att ta del av Ebbe Perssons fantastiska arkiv med noteringar om vad som har hänt i bygden. Nu är vi framme vid krigsåren /red anm

  • Vid 1941 års början var folkmängden i Vittsjö församling 2 705, en minskning med 16 personer förra året.
  • Detta år kostade Norra Skåne i årsprenumeration tio kronor. Utgivningsdagar var tisdag, torsdag och lördag.
  • Andra världskriget pågick och därmed var det ransonering även på bensin. Inköpskort kunde ansökas för en månad i sänder.

  • Bilden visar ett av de många sorters ransoneringskort från andra världskriget.
  • Lärarinnan Agda Svensson sökte en ensamjungfru som på egen hand kunde sköta ett hushåll.
  • NTO inbjöd till programmet ”Oförberedda talare”!
  • Inför krigshotet skulle varje Svensk man, född 1881- 1925 avge mönstringsblankett.

VITTSJÖ. Vi får här återigen ta del av Ebbe Perssons fantastiska arkiv med noteringar om vad som har hänt i bygden. /red anm

  • Förra året ökade befolkningen med 9 och var vid 1931 års början 2 440. Omsättningen var ganska god då 152 flyttade in och 140 personer flyttade från församlingen.
  • Lilli Zickerman blev omvald till ordförande i länets hemslöjdsförening.
  • Ärendelistan inför kyrkostämmans sammanträde kungjordes från predikstolen.
  • Helge Henningsson övertog lanthandeln i Snärshult > 1973.

Snärshult lanthandel i dag: Exteriören har inte förändrats under mer än 40 år.

  • Lantbruksstyrelsen begärde yttrande angående Kraxasjöns sänkning att att bereda torrläggning av mark i Vittsjö, Markaryd och Fagerhult socknar.
  • Föreläsningsföreningens föreläsningar började på söndagar klockan 3.15 på eftermiddagen.
Under vårterminen planerades 6 föreläsningar och samma antal planerades för hösten.

VITTSJÖ.

  • Då vid årets början var folkmängden 2 488 personer. En minskning med tre personer under förra året.
  • Det kom 40 äldre församlingsbor till dukade långbordet i Missionshuset. Det var kyrkliga ungdomskretsen som bjöd. Pastor Fredlund och kantor Elsa Andersson underhöll med sång och musik.
  • De båda kyrkliga tjänarna underhöll även då kyrkliga arbetsföreningen hade julfest.
  • Hjalmar Perssons Conditori sålde bröd från Albert Svenssons bageri i Osby.
  • Detta år började även EFS bibelkurser i Missionshemmet (Vittsjö skog) och pågick årligen till 1996.

alt

Denna annons om Bibelkurs var införd 1926-01-21.

  • En äkta fargalt fanns tillgänglig på Oretorps gård.
  • Åter kom det hälsning från Mongoliet där Magnus Björklund verkade några år. Det var inte enbart Magnus som hade glädje av tidningen Norra Skåne som sändes dit. Även mongolerna gladdes åt ”avisorna" som de använde till tapeter!

VITTSJÖ.

  • Då vid 1921 års början var folkmängden 1 908. En ökning med 40 under förra året. Då hade 213 flyttat in medan 192 hade lämnat församlingen.
  • C. Aron Bengtsson i Björstorp skall ha stor skoauktion på Hulegården. Ett större parti av Svenska skor i olika utförande skulle säljas.
  • Föreläsningsföreningen planerade sju föreläsningar under tiden fram till april månad. Inträde var två kronor medan äldre släpptes in för 25 öre och barn kom in för 15 öre.
  • Bilden, Sång och musikfest hölls i biograflokalen. Sannolikt var det altFrälsningsarmén som arrangerade
  • Den 1 februari höjdes brevkortsportot till 15 öre och korsbandsportot höjdes till 10 öre.
  • Tandläkare Siri Lindstedt hade praktik i villa Sjöglimt.
  • Elektricitet kom till Emmaljunga 1926. Redan 1921 började Emmaljunga energiförening u.p.a. annonsera efter ledningsstolpar. Det behövdes över 200 stolpar från sju till elva meter långa. Träslaget skulle vara fur och vinterhugget.
  • D J Danielsson annonserade att han sålde olika tyger, svarta och vita lämpliga till konfirmation. Dessutom fanns färdiga kostymer.
  • Kyrkostämman hade att ta ställning till anslag till elektrifiering av skolorna i Hårsjö, Emmaljunga och Björstorp. Stämman beslutade teckna andelar.
  • A Kvist i Vejshult hade 50 telefonstolpar av ek till salu.

VITTSJÖ. Fabriken i Vittsjö som tillverkade flygplan hade varken start- eller landningsbana. Det var under andra världskrigets början som denna tillverkning skedde, närmare bestämt vid Lehultsvägen. Någon instrumentering i flygplanen fanns inte då flygplanen var tillverkade på Hjalmar Ekstrands möbelfabrik! alt

Attrapp av jaktflyg vid Lehultsvägen.

Även i neutrala Sverige var det känning av den fasansfulla verkligheten utanför landets gränser. Sverige klarade sig från ockupation tack vare regeringens skumma och delvis förrädiska planer! Hotet mot Sverige minskade men risken fanns att överenskommelse kunde brytas. För att visa beredskapen i Sverige lät försvaret bygga ett antal jaktplan i masonit. Dessa plan skulle ställas ut på snabbt iordningställda flygfält, företrädesvis i obebyggda skogiga trakter. Fientligt flyg skulle då upptäcka försvarets flygkraft med ett antal uppställda flygplan från möbelfabriken i Vittsjö!

VITTSJÖ.

  • Vid 1906 års början var det 2 177 boende i socknen/församlingen. En minskning med sex personer under förra året.

alt

Annonsen delgav följande.

  • Vittsjö åkeri utförde skjutsar enligt skjutstaxa upp till 1,5 mil. Boende inom församlingen erhåller något billigare taxa.
  • Kommunalstämman beslutar att erhållit statsbidrag på 367 för enskildt vägunderhåll skall i stället användas till nylagda vägen Vittsjö- Englarp.
  • Gräddmejeriet beredde förra året 800 kilo smör. Klagomål framfördes att gräddmejeriet betalade 2:20 medan gräddmejeriet i Värsjö betalade 2:25 per kilo smörfett.
  • Entreprenadauktion hölls för uppförande av blivande fattiggård. (Kristenstorp). Byggmästare J E Johansson antogs med anbudet på 14 485 kronor.
  • Lantbrukskursen fick 130 anmälda lantbrukare och tog sin början klockan 11 och skulle pågå under fyra dagar. Vid något tillfälle fanns det närmare 200 besökare varav några kvinnor.
  • Det för tillfället obebodda skolhuset i Hårsjö fick besök. Inkräktarna hade spikat för fönstren med sängkläder så att inget ljus skulle vara synligt från lärarens bostad. De hade kokat potatis och tömt två saftflaskor. När inkräktarna avlägsnade sig tog de med sig en filt.
  • Två nya serveringsställe öppnades dels i gästgivaregården samt på hotellet. Frågan ställdes om kommunalstämman var tillfrågad?
  • Torparen kom hem, något berusad och gjorde upp eld i spisen. Han satte sig på en stol framför spisen med somnade. Under sömnen lutade han sig närmare spisen. Han vaknade med örat på den glödheta plattan. Han fördes till sjukhuset i Kristianstad för vård.
  • Under förra året avsändes från poststationen i Emmaljunga 9 776 frankerade brev samt 4 524 enkla brevkort. Dessutom avsändes över 300 rekommenderade försändelser. (Poststationen i Emmaljunga upphörde 1970).

VITTSJÖ. Tiden rusar iväg då nya tider kommer. Kanske kan det vara både nyttigt och intressant att se tillbaka på vad som hände i Vittsjö för 115 år sen

  • Då vid 1906 års början fanns det 2 206 boende i församlingen/socknen. Förra året var det en ökning med 21 boende.
  • Förlofning tillkännagavs Nyårsafton 1900 mellan omkring 70 årige f d källarmästaren Konrad Wilhelm George Knoblauch och 22 åriga Elise Charlotte Nilsson i Wittsjö. Knoblanch hustru avled i oktober 1900. Konrad Knoblach avled 4 december 1905.
  • Hessleholm Wittsjö skyttegille hade 62 aktiva skyttar. Under förra året avlossades 2 315 skarpa skott. Ordförande Håkan Waldau föreslog att Vittsjö skulle bilda eget skyttegille. Bildandet skedde kommande samling. Skyttepaviljongen (JUF-stugan) uppfördes 1904.

alt

JUF-stugan sedd från Västanskogen.

  • Garvare Anton Celin meddelade att han flyttat sin garverirörelse till sin nybyggda garveristation. Han hade även ett lager av skomakeriartiklar till salu samt mottog skinn för garvning.

Ebbe Persson har ett fantastiskt arkiv med historiska betraktelser samt fakta över bygden. Vi har förmånen att ha Ebbe som medarbetare på vittsjobjarnum.nu och kan därför publicera ett unikt material som i detta fall handlar om livet i Vittsjö för 100 år sedan./ red anm.

  • Vid 1916 års början var befolkningens antal 2 234 i Vittsjö, en ökning med 25 personer under 1915.alt
  • Notisen från den 4 januari visar fakta. (bild)
  • Konrad Johansson visade skioptikonbilder vid nykterhetsföredrag.
  • M Hydéhn höll föredrag om ”Den hvita slafhandelns hemska fasor”. Inträde 25 öre. Barn under 15 år ägde inte tillträde.
  • Lifsmedelsnämnden sålde fläsk i Emmaljunga och Vittsjö vid flera tillfällen. Efter några månader försåldes även kött.
  • Lifsmedelsnämnden fick i uppdrag att besluta om hur den för kommunens räkning inköpta säden skulle förvaras. Säden skulle förvaras tills nästa års skörd var klar. Fram emot hösten skulle försäljningen ske av 10 000 kilo råg och 10 000 kilo vete. Men, priserna var oförändrade och därför beslutade kommunen att inte sälja något av säden!
  • Hundskatten á 2 kronor per hund skulle erläggas senast den 31 januari.
  • Rättegången mot berusade personer pågick vid flera tillfällen. Vittnen fanns som intygade att de två konstaplarna var mer berusade än de åtalade. Konstaplarna blev senare dömda till 300 kronor i böter för ”oförstånd i tjänsten”. De tilldelades även en varning. Allmänheten stod på konstaplarnas sida och insamlade betydligt större belopp än de utdömda böterna.

VITTSJÖ. Släktträff med Kämpe och två vapen. Släkten Kämpe härstammar från salpetersjudaren Anders Tufvesson 1705- 1759. Namnet Kämpe kom till först i nästa generation. Anders son Tufve (1745- 1812) fick då namnet Kämpe. Två vapen från två generationer finns bevarade och de båda träffades här om dagen för första gången efter många år.

Ola Kämpes mynningsladdare och Per Kjämpes sabel sida vid sida.

I senare generationer finns Per Kjämpe 1775-1860. Per hade bland annat sonen Ola Kämpe 1803-1903.
Per Kämpe var husar vid Norra Skånska Kavalleriet. Han deltog bland annat i det stora slaget vid Leipzig 1813 och hans sabel från denna strid finns bevarad hos en ättling.
Ola Kämpe var alltså son till Per Kämpe. Ola blev över 100 år gammal. Enligt uppgift skulle han på 1800-talet ha skjutit den sista vargen i Skåne! Hans gevär finns numera hos en ättling till Ola.

VITTSJÖ. Varför frågade vi inte medan tid var?. Så inleder Egon Nilsson (Egon mitt i Byn) flera av sina memoarer. Egon Nilsson var född i Hagsjö 1921 och avled i Vittsjö 2011. Egon var inte den som frågade allt för mycket men det han mindes och det han hört talas om, det skrev han ner. Egon är borta men hans nerskrivna minnen finns kvar i flera pärmar. Om han inte frågade så skrev han i alla fall ner många sidor!

Egon Nilsson, mitt i byn, antecknade och skrev ner medan tid var...

Egon ville inte kalla sig forskare utan snarare skriftställare. Många av hans anteckningar finns kvar som en värdefull källa om tider som varit.
I en av hans memoarer berättar han om tiden då han var inkallad i Svenska försvarets tjänst. Han försvarade landet under 566 dagar men någon hemlängtan hade inte då han endast vid två tillfällen tog tillfället i akt att besöka Göingebygden. Inkomsterna i landets tjänst uppgick under denna tid till 669 kronor med ett sparat kapital på 200 kronor!

VITTSJÖ. Inom Vittsjö församling finns mer än 30 registrerade tjärbrännor, de flesta glömda och gömda under tidens påverkan med olika nerfall och växtlighet.
Några få tjärdalar finns bevarade och kan beses. Så sent som år 1978 brände Wittsjö hembygdsförening trätjära vid en tjärdal i Kraxeboda. Denna tjärdal är igenfylld för att klara naturens påfrestningar men är i det skick att den kan återanvändas.


Tjärdalen vid Gundrastorpsvägen.

En tjärdag i samhällets närhet finns vid Gundrastorpsvägen och även denna tjärdal kan tas i bruk men lite förarbete behövs. Vägbeskrivning: Från väg 117 in på Gundrastorpsvägen är det 900 meter till en gatuskylt som förkunnar Tjärbrännan och 30 meter in i skogen finns brännan, väl synlig med informationstavla och skraltigt staket. Besök gärna platsen men inte innanför staketet!

Troligt är att denna bränna anlades under 1800-talet. De flesta tjärbrännorna började anläggas betydligt tidigare, troligen redan på 1200-talet. År 1320 finns det dock belagt att tjärbränner fanns i Göinge. Redan då användes tjäran som impregneringsmedel och smörjmedel. Dessutom hade denna naturprodukt en läkande effekt på vissa sjukdomar.

VITTSJÖ. Förr i tiden, den gamla goda, var det oftast bandy som gällde. Nu i modernare tider är det främst ishockey som gäller. Eller dataspel! Då, på den tiden fanns det små bandylag där det fanns en isplätt att dribbla på. Vittsjön var idyllisk med stora ytor för bandylaget från 1958 som höll sig intill järnvägen. Strömdraget från Prästabäcken var förrädiskt men målburen fanns på säkert avstånd. På den tiden fanns det tämligen bra tjocklek på isarna då termometerns skala markerade i extremfall –30 grader.

VITTSJÖ. Författaren och miljökämpen Inez Palm var född i Vittsjö, norra Skåne 28 mars år 1920. Hennes fader var den omtyckte men stränge skolläraren Ernst Georg Palm med maka Thea. Dottern Inez beskrevs redan ung som ett mönsterbarn. Hon växte upp tillsammans med fyra syskon i byn Snärshult. Hela familjen var musikalisk och Inez lärde sig ganska tidigt att spela orgel.
Inez Palm beskriver sig själv som ganska lång med sina 175 centimeter som levnadsglad och hurtfrisk.

 

 

 

 

 

Hennes längd var i kontrast till korpulente läsprästen som var kortare och omfångsrikare! Efter faders bortgång vid 65 års ålder fanns ingen som försörjde familjen. Inez Palm var då 15 år och försökte på olika sätt bidra med försörjningen av familjen. Tiderna var sådana att de arbeten som erbjöds var inte särskilt välbetalda.

VITTSJÖ. En gång i tiden var Verumsvägens anslutning till väg 117 annorlunda. I början av 1950 talet var anslutningen till nuvarande väg 117 (då väg 56) mitt för Hotellet. Vägen fanns intill Wittstens tomt och intill Marknadsplatsen. I dag är vägen en gång- och cykelväg.

Sådan var anslutningen i dåvarande väg 56 i vinterskrud vid Hotellet.

I början av 1950 talet var inriktningen på säkrare trafik. Alla vägkorsningar med ”sned” infart på huvudled skulle ändras till mer vinklad utfart. Så skedde även vid korsningen mitt emot nuvarande Rondellgrillen, före detta BP.

VITTSJÖ. Trädet på bilden ger knappast någon identifiering. Den vattendränkta stigen på bilden ger inte heller någon större ledning. Prästabäckens flödande vatten passerar Flyvägen.

Det enda som ger ledning om motivet är kyrkan mitt i bilden. Så skall det ju vara att kyrkan är i centrum. Bilden är med största sannolikhet exponerad före 1937. Då uppfördes kyrkans pannhus och detta finns inte med på bild. Inte heller finns antydning till skolgård då skolan uppfördes 1939.

VITTSJÖ. Populärt kallades avbildade betongfundament för stridsvagnshinder men verkligheten var att hindren var avsedda som fordonshinder. Även dåtidens stridsvagnar hade med lätthet forcerat hindret. Avbildade hinder finns vad Gundrastorp kvarn och kom på plats i Andra världskrigets början. Närmare bestämt den 11 juni 1940. Inom Vittsjö socken har funnits minst tre liknade hinder. Dessutom har det funnits flera planerade hinder.

Fundamenten vid båda sidor av vägen.

De tre kända fordonshindren var strategiskt placerade med kraftiga skyttevärn som hade uppsikt över hindren. Om fientligt fordon stannade eller nalkades hindren var kulsprutorna i värnen klara att ge verkningseld. I dag finns ingen av dessa värn kvar, endast personlig kännedom kan beskriva läget. Inventerare från Riksantikvarieämbetet fann skyttevärnet för några år sedan och klassade detta som varggrop! Rätt benämning finns nu i beskrivningen).

VITTSJÖ. Förfalskare av skilda slag har funnits sedan urminnes tider. Med dagens avancerade teknik sker ofta förfalskning och liknande framför datorn. Läget var annorlunda för 150 år sen.

Klart och tydligt finns straffsatsen angiven på en sedel Trettiotvå skilling banco från 1849:
"-Den som denna sedel efterapar eller förfalskar skall warda hängd. Men den som upptäcker Efteraparen, Förfalskaren eller utprånglaren undfår belöning enligt Kongl Kungörelsen af den 8 juli 1818."

VITTSJÖ, KRIGSTIDEN. Under tiden för Andra Världskriget 1939- 1945 var nästan allt manfolk inkallat till tjänstgöring för Sveriges försvar. Antingen de var stridsdugliga eller tillhörde ”malajgruppen”. Kunde de inte hantera skjutvapen blev de tillgängliga att hugga ved eller gräva skyttegropar! Därför blev även landsbygden avfolkat med stora bekymmer under skördetiden.

På bilden sitter Nils Johnsson på slåttermaskinen hos Svantessons lantbruk i Hyngarp. I bakgrunden kan skymtas bundna kärvar medan lantarbetarna har radat upp sig inför fotograferingen.

Därför beslutade k.m:t att arbetsförmedlingarna skulle ställa erforderligt antal militärer till lantbrukets tjänst. Arbetsförmedlingarna fick uppdraget att allt efter behov, vid närmaste förläggningsort få rättighet att rekvirera erforderligt antal militärer, att skickas till de platser där lantbruken behövde hjälp. Arbetsförmedlingarna hade förteckning på bristande arbetskraft vid lantbruken. Uttagningen av militärer fick dock inte inverka menligt på den militära utbildningen.

VITTSJÖ. Var det alldeles för kallt i arresten (finkan) tog fjärdingsman Olof Nilsson med den intagne till hemmet i Ubbalt där det var behagligare temperatur. Olof Nilsson i Ubbalt var fjärdingsman 1932 – 1938. Han hade ingen polisutbildning och därför ersattes han av polisman Ture Wester 1938. Då Olof Nilsson ofrivilligt lämnade sitt uppdrag som fjärdingsman erhöll han de bästa vitsorden.

”Finkan” byggdes 1932 liksom brandstationen där den var inrymd. Bilden utvändigt med ett gallerförsett fönster till finka och ett till vaktlokal.
Fjärdingsman har funnits från slutet av 1800-talet och denna titel ersattes med polis i början av 1950-talet. Fjärdingsmannens uppgift var att hålla ordning och reda i orten. Också att vara indrivningsman för bland annat obetalda skatter.

Denna rubrik fanns i Norra Skåne 1940. Signaturen A. N-n. förmedlade sina intryck från denna by i Vittsjö församling..
De positiva intrycken han hade för 75 år sen har inte försämrats. Tvärtom. Emma och Anders har i stort hjälpt till med att göra idyllen idyllisk. I Hyngarp finns bland annat ett Rikstagshus. Detta till skillnad från rikstagshuset i Stockholm. I Hyngarp finns det får från Hyngarp!

Rikstagshuset i Hyngarp!

Signaturen A. N-n. Fortsätter: Hyngarp kan i ett avseende åtminstone liknas vid staden Trosa, som ibland kallas ”världens ände”. Från Hyngarp finns ingen annan väg väster- eller norrut på vilken man skapligt kan komma fram. Hyngarp är en återvändspunkt. Det finns visserligen en skogsväg till Boalt i Visseltofta. Hyngarp är en underbart vacker by, som omfattar ett halvt dussin lantbruk, vart och ett lagom stora att ge brukaren sin bärgning. Mellan åkrarna växer ymnigt med lövskog

MÅNSATORP. Faktiskt har det varit en filmstudio i skogen vid Månsatorp, Vittsjö. Inte detta sekel men förra seklet. Då kom ett helt filmteam för att spela in de sista sekvenserna av filmen om ”Kulla Gulla” Filmen sändes i teve i början av år1986 och sändes i elva avsnitt. Kulla Gulla gestaltades av Lisa Jarenskog från Göteborg.


Kulla Gulla och Johannis i släden i vintrigt Månsatorp.

Avsikten var att de flesta avsnitten skulle spelas i på Björnstorp Svenstorps godsförvaltning men avsaknaden av snö i denna södra landsdel var orsaken till flyttningen. Kulla Gulla var inte ensam om inspelningen. Utöver 20 medverkande aktörer fanns givetvis även Johannis som gestaltades av Martin Valind från Limhamn.


FROSTESMOSSEN. Andra artikeln angående sevärda minnesplatser på Frostesmossen, väl värda att bevara. Då du skall besöka platser på Frostesmossen bör du nog ha någon med dig som kan platsen. Ute på en stor myr är det ganska lätt att förlora orienteringen då mossen är nära två kilometer lång och som bredast 500 meter.

BILD: Bilden ger besked om var Frostesmossen är belägen.
De i texterna omtalade platserna är inte markerade.

VITTSJÖ. Det fanns Reglemente för Fattigvården i Vittsjö 1921. Detta reglemente var av standardformulär med plats för lokala tillägg och ändringar. Fattiggården Kristenstorp invigdes 1907 och reglementet gällde främst verksamheten på Kristenstorp.

Fattiggården i Kristenstorp var i bruk 1907- 1954.

Det var hårda bandage som gällde då till skillnad från i dag då boende på äldreboende har ett människovärde.
En av paragraferna i reglementet lyder: ”Befinnes minderårig eller den, som till följd av ålderdom, sjukdom, lyte eller eljest bristande kropps- eller själskrafter är oförmögen att genom arbete försörja sig, sakna medel till sitt lifsuppehälle, skall han, där hans behov icke annorlunda avhjälpes, erhålla fattigvård, på sätt i denna lag sägs”. Med andra ord var det fattiggården som gällde!

HULTATORP. Byn Hultatorp i västra delarna av Vittsjö församling har det officiella men bortglömda beteckningen Hästhult 3. Namnet Hultatorp finns nämnt i äldre handlingar från 1781 och 1857. Hultatorp skola byggdes 1908. Flera föreningar har funnits i Hultatorp, syförening 1915 (ännu verksam), söndagsskola 1887 (ännu verksam), Juniorförening 1935, Ungdomsförening 1911.



Bilden troligen exponerad vid Örnholmen, Gängessjön omkring 1958

FROSTEMOSSEN. Stora och väl synliga minnen lever kvar då synintrycket ofta registrerar vad som setts. Små otillgängliga platser glöms ofta bort då dagliga kontakten uteblir och ingen berättar om tider som varit. Sannolikt är det få orter som har så många forntida minnesmärke som Vittsjö. Många platser är registrerade och nertecknade men en del håller på att falla i glömska.

Kulturorten Vittsjö är inte enbart en benämning utan många kulturella platser finns inom socknens gränser. Nära 400 torp eller tornruiner är registrerade och utmärkta. Omkring 30 tjärbrännor är registrerade. Drygt 50 skyttevärn och liknande från Andra världskriget nödtorftigt registrerade. Detta är enbart en liten del av det intressanta som finns inom socknen. Många sevärda platser håller på att glömmas bort då ingen återuppväcker platsernas minnen.


BILD: Särklippet från en karta visar var Frostesmossen är belägen.

 

incest porn, real incest, incest videos, incest sex porn,porn movies,free porn,free porn movies,sex,porno,free sex,tube porn,tube,videos,full porn,xxx,pussy
Free Porn, hd sex

Porn Watch, Hd Porn,Free Porn,Free Sex Videos

Free Porn

hd sex

watch the best quality sex site.