Historia Vittsjö

Nu för tiden stiger allt i prishänseende, utom pensionen! Ett vanligt brevporto kostade 10 öre år 1934.

Numera är fraktkostnaden 7 kronor. Den som sparat rabattfrimärke kommer undan med några ören i ren förtjänst! År 1934 kostade det 60 öre att få ett paket befordrat upp till ett kilo. Nu har priset stigit till 155 kronor men med högsta vikt på 3 kilo.
Jämför tabeller från 1934 om du har lust!

VITTSJÖ. Det var inte enbart boende i Vittsjö som fann vägen till Snapphanestugan vid Ekholmen (Gundrastorp) vid Vittsjöns östra strand från 1949 till början av 1960-talet. Många semesterfirare och gäster passade på att besöka den idylliska stugan på backen med utsikt över Kallsjön. Många har lyssnat till Eric Henrikssons dragspelstoner både från trappan och från motorbåten.

Snapphanestugan strax innan den jämnades med marken.

Byggnadsår för det som senare blev Snapphanestugan är okänt med kan ha varit så tidigt som i slutet av 1800-talet? Några av dem som har bott i stugan var Bengt (Nils Åke Thuressons farfars broder) och Anna Svensson.

VITTSJÖ 1990.
Även 1990 hände det en del saker och händelser i kulturorten Vittsjö. Det kan kanske var intressant att blicka tillbaka och minnas.
Vid 1990 års början fanns det 2 806 boende i församlingen.

Tidigt på Nyårsdagens morgon totalförstördes en villa av brand vid Hårsjövägen. Boende lyckades rädda sig genom hopp från ett fönster.
12 kockelever skulle lära sig laga Skånsk mat under en tre dagars kurs i Vittsjö.

Fyra kurvor blev en nästan rak sträckning av vägen vid Rommentorp.

VITTSJÖ 1995.
20 år är ingen lång tid med det som hände i vår ort vid den tiden har kanske fallit i glömska. Återväck minnet från 1995!
Då fanns det 2 726 boende i Vittsjö församling.
Då, 1995 var det ett Bondetåg till Halmstad. Ett antal lantbrukare från trakten ställde upp för LRF med krav på bättre lönsamhet för lantbruket.
Då var det klappjakt på räv vid trakten kring Månsatorp. Jägarna föredrog i fortsättning kalla varandra genom telefonkedja då ”rävens vänner” hotade.
Då blev Harold Persson i Emmaljunga högtidligen tackad för mer än 50 års tjänst för orienteringens fromma.

BILD: En tecknare hyllade Harold på detta sätt med journalistutrustning och Göingeflickorna.

VITTSJÖ 1985.
30 år är ingen lång tid men det kan kanske vara intressant att återuppleva några händelser från 1985:

Då vid årets början fanns det 2 773 personer i församlingen.
Då hade Bröderna Larsson stövel-rea.
Då sökte Lantmännen städhjälp med 50 timmar/vecka.
Då blev Bengt Svensson omvald till ordförande i Hästhult AIK för 18:e året.
Då bjöd hantverksföreningen alla barn från Vittsjö gamla kommun till julfest i församlingshemmet.
Då valdes Sture Svantesson till ordförande i Emmaljunga GOIF.
Då var det 350 anmälda till tredje Kiempeloppet. Nära 400 kom till start.

BILD: Schematisk karta över Kiempeloppets sträckning.

SNÄRSHULT. Ruskiga saker händer runt om i världen men även i förhållandevis lugna Vittsjö har det hänt hänsynslösa mord. Den 4 maj 1933 blev 74-årige Andreas Johansson brutalt mördad med sitt eget hagelgevär. En grammofon och ett fickur blev viktiga spår vid sökanden av den misstänkte mördaren.
Andreas Johansson hade en tid före mordet köpt det fallfärdiga torpet för 100 kronor med ovanligt rymlig bostad. Före köpet hade han erhållit 200 kronor i retroaktiv pension. Han var född i Vittsjö och hade arbetat på några platser som dräng under sin ungdom. Av grannarna bedömdes han snarast som en enstörig som undvek social samvaro. Han levde ensam i sin stuga med en pension på 57 kronor i kvartalet. Han hade arbetat kortare tider platser som dräng i trakten. Platsen för torpet, cirka 200 meter väster om vägen mot Lundsgården är utmärkt även med nummer 182.

Andreas torp intill vägen där också torp med nummer 182 är synligt.

  • 30 år är ingen lång tid, beroende på hur det ses! Några glimtar kan kanske får dig att minnas?
  • Folkmängden var vid 1985 års början 2 773 församlingsbor, en minskning med 33 personer under förra året.
  • Ett reportage fanns om ”jazzgossen” Stig Sjöberg som hade svårt att tacka nej.
  • Bengt Svensson blev omvald till ordförande i Hästhult AIK för 18:e året.
  • Hantverksföreningen ordnade julfest i församlingshemmet för alla barn i gamla kommunen.
  • Församlingshemmet i Emmaljunga firande sin 50 åriga tillvaro.

På plats vid jubileet var Sture Hallonsten, Arnold Fahlén och Hans Tykesson.

  • Vid år 1955 års början var folkmängden i församlingen 2 689.
  • Sjunne Olofsson i Emmaljunga omvaldes till ordförande i skolstyrelsen.
  • Pensionat Solhäll fortsatte för större tillbyggnad.
  • Julgranen från 1922 vid Bäckabro var i fara då förslag fanns att den skulle fällas.
  • Gert Hallkvist nyvaldes till ordförande i ortens SLU-avdelning.
  • Georg Mårtensson omvaldes till ordförande i Hästhult missionsförening.
  • Spårsnön var till glädje för jägarna men till betydligt mindre glädje för rävarna. Under några dagar blev det ett halvdussin rödpälsade som flyttades till de sälla jaktmarkerna.

 

VITTSJÖ.

  • Vid 1945 års ingång fanns det 2 769 personer i församlingen
  • Norra Skåne kostade då 14 kronor för ett års prenumeration med utgivning måndag, tisdag, torsdag och lördag.
  • Zigenarkvartetten från Göteborg kom och spelade i Emmaljunga folkets hus. Två damer samt en sångare från Småland skulle uppträda.
  • Äldre personer samt fiskare fick en extra tilldelning med 125 gram kaffe i början av året.
  • Edvin Ahlqvist sålde ett par nya och lätta skogskälkar.

VITTSJÖ. Apropå Skinnkjortla-lien-berättelsen som finns i Vittsjö Hembygdsförenings årsbok  1978 sidan 7,  samt att vi numera åter har varg i våra trakter:

Skinnbyxa-lien:

Än idag kan det va bra att ha
skinnbyxor att kunna dra
av och att offra vid lien
då vargen kommer ut ur sina hien
för visst är det mycket bätter
att komma hem med rumpan bar
än att barnen blir utan sin far
och att dom över mej ett kors sätter ???

  • Vid 1935 års början var folkmängden 2 565 personer. Under förra året utflyttade 112 personer medan 141 flyttade in till församlingen. Folkmängden ökade med 34.
  • Vittsjöfödde ”Bildsköne Bengtsson” och hans kumpan ”Tatuerade” Johansson var åter inför tinget, denna gång i Kristianstad. Åtalspunkterna var nummer 140 och 141!
  • Arvid Svensson i Hårsjö sålde 150 hektoliter foderbetor.

VITTSJÖ. Skribenten och folklivsforskaren Hans Flyborg, alias”Balder”, kom till Vittsjö på 1920-talet och började ganska snart teckna ner vad som hänt i bygden. Han skrev ner vad han hört antingen det var skrönor eller fakta ur livet. Han berättar nedan om ett höstagille på Oretorp säteri i Vittsjö. Berättelsen anges i något avkortad form.

Oretorps herrgård från i dag. Verksamheten är lika med 0 då
inga anställda finns som sköter verksamheten.

VITTSJÖ. Det är inte många som i dag har något minne av Carlita Gleye som bodde i Vittsjö år 1925 till sin död 1948 då hon avled i Lund, 71 år gammal. Fröken Gleye som hon allmänt kallades var en känd profil både i samhället och utanför tätorten. Ofta hade hon tämligen udda klädsel som hon fått till skänks. Hon kom som flykting till Sverige och levde synnerligen fattigt.

 

BILD: Carlita Gleye bland mogna hallon som plockades i korgen, troligen vid Havraljunga.

VITTSJÖ. När jag för en tid sedan höll på med en hembygdsskrivelse och då behövde efternamnet på den man som vi på den tiden, 1950 – 1960-talen, allmänt benämnde som ”Silla-Oskar”, så stötte jag på patrull.

Alla jag frågade visste mycket väl vem ”Silla-Oskar” var, men inte hans efternamn, trots att jag frågade ca ett tiotal personer.

VITTSJÖ. I Sverige är det snart tid för de nya sedlarna att komma ut i handeln. Det kan kanske vara intressant att se hurdan en sedel såg ut för drygt 150 år sedan.

VITTSJÖ. Nils Johnsson eller ”Halte Jonsson” som han i dagligt tal kallades i Vittsjö var inte något original men han var synnerligen originell. Sina levnadsöden skrev han ner på folieark och finns delvis bevarade med brandskador. Det är enastående att en människa kan utstå så många smädelser och förakt som har fick bära med sig. Han bodde de senare åren av sin levnad vid Gundrastorpsvägen och avled 1967.

BILD: Nils Johnssons primitiva bostad där hans följeslagare cykeln finns med.

VITTSJÖ. Då, vid år 1925 års början var befolkningens antal 2 487. Under förra året ökade befolkningen med 36 personer.

Följande annons var införd i tidningen: Länsstyrelsen beviljade åbosonen Gottfrid Persson tillstånd att idka yrkesmässig biltrafik.

Arbetslösheten var omfattande och därför beslutade kommunalfullmäktige att i yttersta nödfall anslå 1 000 kronor för dikning vid försörjningshemmet samt i anda hand stenslagning i Emmaljunga. Arbetslönen uppgick till mellan 25 och 75 öre per sträckmeter vid dikning.

Stormen i de första dagarna på året orsakade vindfälld skog bland att på annexhemmanet. Anbud infordrades för 54,1 kbm vindfälld skog.

Vittsjö Spannmålsaffär telefon 4, sålde melass.

Sjukkassans medlemmar kallades till sammanträde i Stensons café.

Henning Andersson i Hårsjö sålde 50 kilo dalbränd trätjära.

BOALT. Antalet bilar i Sverige ökar för varje dag. Trafiken tätnar och nya breda vägar byggs för att fordonen skall få mer plats. I dag har nästan varje hushåll minst en bil, några har flera bilar fast endast en förare!

Bilen har kommit till Boalt 1924 och vid ratten syns Jacob Lindhé. Vid hans sida Herbert Bengtsson. I baksätet finns Elisabeth gift Cöster samt okänd. Till höger finns Astrid gift Lundstedt. Bakom fordonet finns Nellie Lindhé samt troligen bilförsäljaren.

I bilismens barndom var det sällsynt med en bil på de krokiga och dåligt underhållna grusvägarna. Det är osäkert när den första bilen kom till Vittsjö. Redan 1919 startade en chaufförsskola i Vittsjö med Sjunne Svensson som initiativtagare. Då var det inte aktuellt att åka till en uppkörningsplats utan ”ingenjören” kom till platsen då tillräckligt många aspiranter fanns.
Jacob Lindhé i Boalt var bland de första som tog körkort och var den förste i Boalt som hade bil. Körkortet erövrade han troligen då han var värvad vid Norra Skånska Infanteriregementet 1889-1897. Sin första bil, en Ford inköpte han 1924.

VITTSJÖ. Under fjärde kvartalet år 1915 kan noteras att:
Kronolänsman L. W. Wolf utfärdade kungörelse om vägsyn. Det var väghållarens (boende vid vägen) skyldighet att laga samt underhålla en viss vägsträcka, till exempel från Oretorp till Fagerhults sockengräns.
25 kronor i belöning erhöll den som kunde bevisa att jakt förkommit på förbjuden mark i Stora Frösboholma och Hjortholmen.
Manufakturaffärerna Danielssons och Trobecks annonserade att de hade det mesta till salu inom sitt sortiment.
Diverse redskap samt smidesverktyg såldes på auktion efter Nils Nilsson i Hästhult (Krösnasmén).
Kyrkväktare Bengt Jönsson avtackades i kyrkan för 45 års arbete som dödgrävare och dessutom hade han varit kyrkväktare de senaste 25 åren. Vid högtidliga avtackningen fick han en vilstol samt 105 kronor i kontanter. Vid högtidliga avtackningen var han 86 år gammal. I arbetsuppgifterna ingick grävning av grav och för detta arbete hade en ersättning på en krona! (Kanske var det han som yttrade: Dör ingen snart så svälter jag ihjäl!)

VITTSJÖ. Ett urval av de händelser som kan anses mest aktuella under tredje kvartalet:
Skogsbrandfogden fick sin ersättning sänkt från föreslagna 100 konor till 50 kronor i reseersättning samt fem kronor per heldags tjänstgöring då tjänsten så påfordrades mot föreslagna tio kronor.
Blixten slog ner i ladugården hos Karl Nilsson i Ubbalt. Alla korna blev bedövade medan en kviga och en sugga dödades. Byggnaden antändes inte.
Medlemmarna i Åldadammsbäckens reglering kallades till sammanträde i Snärshult folkskola.
All jakt och bärplockning var förbjuder på Anton Anderssons egendom i Stora Frösboholma.
Sjunne Svenssons ägor i Brunshult och Vejshult var fridlysta vilket innebar att all jakt var förbjuden.
Märta Måås Fjetterström tog emot frielever till Svensk hemslöjds Vävskola. Dessutom sökte föreningen väverskor som skulle avlönas.
Elektricitetsverket fick tillstånd att framdra medelspänningsledning till Vittsjöns norra strand.

VITTSJÖ. Dynamit och andra sprängmedel har under många år varit i bruk, antingen legalt eller illegalt. Hanteringen och förvaringen av sprängmedel och krut var tämligen provisoriska under många år, kanske i stallet eller tillsammans med mediciner i ett köksskåp. Mer eller mindre hemmagjorda sprängmedel fanns sedan ett par sekler tillbaka. Effekten av dessa var dock inte så effektiv.

I muren mot landsvägen fanns den först primitiva krutkällaren markerad med inrutning.

Alfred Nobel fick patent 1864 på både krut och nitroglycerin som senare blev bland annat dynamit. Före detta patent fanns sprängmedel som var mycket explosivt men allmänheten hade inte stor respekt för detta farliga material. Det kunde hanteras och förvaras utan tanke på säkerhet. Den allra första kända så kallade krutkällaren i Vittsjö fanns ovan jord, uppmurad av sten med ett jordlager ovanpå. Där förvarades sprängämnen bakom en låst plåtklädd trädörr. Denna krutkällare fanns mellan nuvarande Hemgården och väg 117, något norrut från Hemgården räknat.

HÅRSJÖ. Den gamla tidens troligen sista tjärbränning skedde i Hårsjö 1918. Då var det Henning och Herman Andersson, far och son som utförde detta arbete. I modernare tid har sådan förädling skett i Kraxeboda. Både Henning och Herman var naturmänniskor som tog tillvara det som naturen bjöd på. Båda två framställde naturläkemedel som kunde vara bra både för det ena och det andra.Fadern Henning hade deltagit i framställning av trätjära vid flera tillfällen och hans kunskaper kom till användning när han och 17-årige sonen Herman anlade en ny tjärbränna vid lantbruket i Hårsjö (på väg mot Månsatorp). Förberedelserna var många och långa. På platsen för tjärbrännan hade det inte funnits sådan verksamhet tidigare varför ny tjärdal måste anläggas. En sluttande grusbacke befanns vara lämplig för den nya verksamheten. Tjärdalen grävdes ut och för att ingen tjära skulle läcka ut i gruset cementerades hela dalen.

VITTSJÖ. Se framåt och tänk på sommarens soliga dagar då solstrålarna glittrar i vattnet. Så skulle det tänkas med bilden som perspektiv.

Bilden kan vara exponerad kanske på 1920-talet där flera båtar med roddare och passagerare förlustar sig i de lugna vattnen intill Gustav Adolfsbron. Tänkbart är att Lilli Zickerman finns i båten i mitten. Kvinnorna har sin traditionella huvudbeklädnad liksom de tre manfolken som är högtidsklädda åtminstone från topp! Som sagt: tänk framåt!

VITTSJÖ. Fortsättning på aktuella händelser i Vittsjö. Aktuella tiden är april- juni 1915.
Den 3 april öppnade Hilma Tufesson konditori och kafé i Anders Nilssons hus.
Beställning togs även emot på tårtor och födelsedagskransar.
Betty Ottosson annonserade om 1:sta klass damskrädderi samt allehanda tyger. Kommunalnämnden ville köpa 35 famnar (132m3) ved till försörjningshemmet i Kristenstorp. Träslaget skulle vara bok- eller björkved.
Äggföreningen hade sammanträde hos föreståndarinnan. Föreningens samtliga insamlade ägg såldes till Stockholm. Då kostade ett tjog ägg 1:40.
Pastor August Nilsson annonserade att sex veckors konfirmandundervisningen började den 25 juni.
Mätnings- och vägningsredskap skulle kontrolleras under två dagar.
Utförselförbud av klövbärande djur fortsatte att gälla bland annat från Vittsjö socken på grund av mul- och klövsjukan.

VITTSJÖ. Strax före midnatt den 15 januari 1915 kom strömmen till Vittsjö för 100 år sedan och de tämligen ljussvaga allra första glödlamporna började lysa ett par timmar över huvudgatan.

Sedan dess har utvecklingen kanske gått fortare än beräknat. I dag är alla helt beroende av den ström som kommer till våra bostäder. Vid strömlöshet några sekunder slås många apparater ut. Vid längre avbrott slås hela områden ut och ingen modern utrustning fungerar.

Det är inte mer än 100 år sedan fotogenlampor, talgljus och kådstickor eller stickebloss samt skenet från den öppna spisen bidrog att skingra mörkret i de ofta primitiva bostäderna. För att göra upp eld var det en lättnad då de första tändstickorna kom ut i var mans hand. Men de första tändstickorna med fosfor, omkring 1830 var tämligen brandfarliga så de kunde tändas mot vilken skrovlig yta som helst.

VITTSJÖ. Mejeriet var ett gängse begrepp under många år. Dit kom boende i samhället för att inhandla en eller några liter mjölk eller också för att köpa någon deciliter grädde till eftermiddagskaffe. Men det var många moment före mjölkens och gräddens försäljning. År 1905 startade gräddmejeri för att bli mjölkmejeri 1932. Verksamheten vid Vittsjö mejeri upphörde 1963 sedan tankbilar hade övertagit transporterna och många småleverantörer av mjölk blev utan hämtning.

Mejeriet i Vittsjö före rivningen 1990.

Under ett par år före 1905 pågick diskussionerna om anläggande av ett gräddmejeri i Vittsjö. År 1905 var förberedelserna komna så långt att många lantbrukare hade antecknat sig för leverans av grädde till det planerade mejeriet. I början av året hade 200 kor antecknats för leverans av grädde som senare skulle förädlas till smör.

VITTSJÖ. För 100 år sedan kan det kanske vara aktuellt att förmedla vissa händelser det första kvartalet:
Vid årets början fanns det 2 209 personer boende i församlingen, en ökning med tre under förra året.

På den tiden fanns legala uppgifter klara redan Nyårsafton. I år kommer uppgifterna först i mars månad!

Kommunalstämma hölls den 17 januari efter gudstjänstens slut. Då skulle beslut göras bland annat om inköp av brödsäd. Beslutet blev att inköpa två vagnslaster av varan.
Elektriska strömmen kom till samhället i mitten av januari. I samband med denna händelse passade Vittsjö elektricitetsverk att försälja häng- och bordslampor för fotogen. Tre månaders betalningsanstånd medgavs.

 

VITTSJÖ. Dolda och gömda skatter var under många år ett livligt ämne att diskutera. Tro och vidskepelser var säkert upphov till många sägner även i vår trakt. En person som var flitig nedtecknare av dessa sägner var Hans Flyborg. Han bosatte sig i Vittsjö under slutet av 1920- talet och var medarbetare i Norra Skåne under signatur ”Balder”.
En av hans uppteckningar som han skrev om i slutet av 1930-talet var om en skatt i Gundrastorp som skulle upptäckts för drygt 200 år sedan: Vid schaktingsarbete i en grusbacke hittades en kopparkittel fylld med silvermynt. Markägaren blev efter detta ansedd som en ”mäkta rik man”.
Ryktet spred sig, och i samma by berättades att en annan skatt var nergrävd på en annan plats. Efter energiskt arbete kom skattsökarna ner ganska djupt då plötsligt en mängd ormar uppenbarade sig i det grävda hålet. Skattsökarna lämnade med all hast sitt grävande sedan de erinrat sig hiskeliga historier som drabbat andra skattletare. På flera platser i socknen har skattsökare drabbats av både ormar och frustande drakar.

VITTSJÖ. På ”den gamla goda tiden”, om den nu var så god för många är tveksamt? Då kom en och annan vandringsman, eller det då dagliga uttrycket luffare som drog från by till by, från gård till gård för att tigga till sig någon för livets uppehälle. Den tiden är förliden fast det har funnits en person som kallades luffare men det var många år sedan han ”gick på luffen”.

Det fanns Goda-godick samt flera anda som var kända i bygden. Den siste bekante luffaren var Faber Andersson. Se artikel denna sida 2014-09-25.
En så kallad vandringsman var tämligen okänd, Nils Bergstrand som hade sina strövtåg bland annat i Vittsjö. Inför sin 50 årsdag skrev han en dikt om sin levnad där han erkände att han fått ”viss hjälp” med ordvalet av en diktskrivare i trakten! Kanske finns det någon läsare som känner till mer om denne vandringsman. Hör av dig i så fall. Tack.

VITTSJÖ. Är ”lyckade” självmordsförsök de som fullbordas eller de som hinner avstyras?

I Sverige blev - i juridisk mening - självmord lagligt 1864.

Men ända fram till 1908 hade kyrkan lagstadgad befogenhet att straffa självmördare genom att begrava dem i stillhet. Därefter blev det tillåtet att ge människor som dött för egen hand en "hederlig begravning". Nuförtiden kan man ibland läsa om begravningar som sker "i stillhet", d.v.s. i kretsen av de närmast anhöriga. För inte så länge sedan var en begravning ”i stillhet” ett straff, som drabbade avrättade brottslingar och självmördare.

Några veckor före jul 1876 hade två olika personer i Vittsjö – oberoende av varandra – drabbats av sådant svårmod att de inte fann någon annan utväg än att försöka ”avhända sig livet”. En av dem kunde man rädda åter till livet, men den andre var räddningslöst förlorad. Det förstnämnda försöket ”misslyckades” och det andra ”lyckades”. Men ytterligare ett självmordsförsök - utfört i Vittsjö 15 år senare - lyckades, vilket alltså innebär att det fullbordades. Detta självmord drabbade en ung man och var orsakat av en förlust av pengar på kortspel. Detta tragiska självmord inträffade i augusti 1891.

VITTSJÖ. I tidningarna har man på senare tid under rubriken ”Hembränningen på utdöende” kunnat läsa att den olagliga tillverkningen av sprit runt om i vårt land stadigt minskar. Denna dryck, som i folkmun kan smaka lite finkel och likaledes i folkmun kallas för skogsstjärnan, blir nuförtiden allt ovanligare. Annat var det förr! Även bland det annars så hederliga och gudfruktiga folket Vittsjö socken förekom den sortens tillverkning.

I tidningen Folkets Röst den 3 mars 1860, för snart 155 år sedan, rapporterades den obehagliga nyheten att det minsann pågick lönntillverkning av starka drycker på fyra ställen i Vittsjö socken. I byn Hästhult var man allra värst, ty där hittade länsmannen tre apparater som tillhörde lika många torpare. Men den nitiske Wannholm hade även hos en bonde Boalt lyckats beslagta en bännvinsanläggning. (Tidningen Folkets Röst som utgavs åren 1849-1861, var en för sin tid ett tämligen kontroversiellt blad som gärna avslöjade diverse skandaler. En tidning som utnyttjade s.k. ”Whistleblower” långt innan begreppet var påhittat.)

VITTSJÖ. I början av mars 1933 hade Simrishamnsbygdens på den tiden mest läste krönikör - och uppfinnare av namnet ”Österlen” - ordinerats Vittsjöluft för att återhämta sig från en nyss genomliden lungkatarr.
Den legendariske Österlenfödde redaktören John Osterman utgav sedan 1895 tredagarstidningen Cimbrishamnsbladet där han under rubriken ”Händelser och funderingar” signerade ”Jam” kåserade om stort som smått. Den 31 december 1934 skrev han: Tack och farväl. Då jag idag definitivt lämnar Cimbrishamnsbladet, som jag i 40 år utgivit och redigerat, vill jag bringa hela denna orts befolkning ett ödmjukt tack...

Namnet Österlen som beteckning för sydöstra Skåne lanserades gemensamt av John Osterman och författaren Theodor Tufvesson, efter att de fått i uppdrag att utarbeta en turistbroschyr över bygden.

John Oskar Osterman Lilli Zickerman

Osterman inleder sin berättelse om mötet med den av honom mycket beundrade textilforskaren med att klaga på vädret: Tröstlöst regnande – skogsbygdsklimat i Vittsjö. Men kåseriets fortsättning går i betydligt ljusare färger. Han skriver: Naturligtvis sökte jag upp fröken Lilly Zickerman, som slagit upp sina bopålar på en bok- och ekklädd höjd vid Vittsjöns idylliska stränder.

VITTSJÖ. Konstvävare Agnes Brodd i Vittsjö är starkt förknippad med både Zickerman och Måås- Fjetterström. Agnes Brodd var gift och antog då namnet Brodd Molander men sina konstnärliga verk signerades med flicknamnet. Agnes Brodd var född på Bornholm1896 och avled i Vittsjö 1978.

Konstvävare Agnes Brodd vid sin vävstol 1976, två år före sin bortgång

Agnes Brodd hade väv i sina gener då både hennes mor och mormor var skickliga vävare. Hennes moder Sofia var så yrkesskicklig att hon behärskade spinna på dubbelrock samtidigt. Denna spinnrock finns bevarad samt avbildad på fondmålningen i församlingshemmet. Agnes Brodd vävbana började med att väva lakan samt kostymtyger men övergick snart till det mer konstnärliga.

VITTSJÖ. När jag flyttade till Vittsjö 1980 så visade en kollega mig runt i samhället och berättade det mesta om de som bodde och verkade här. Som alltid när man kommer till ett nytt ställe kommer den information man blir konfronterad med inte så väl lagrad inombords att man i slutet på dagen kan gå in på hårddisken i huvudet och plocka fram detaljerna som kommit en till del under dagen. Och skall man vara riktigt ärlig så hänger man i luften månadsvis med de fragment man kommer ihåg och vad gäller mig så var jag inget undantag i denna fråga. Nytt jobb, nya kollegor, ny bostad, arbetsuppgifter som var helt nya för en upplänning, och inte minst att begripa den dialekt som var allenarådande på platsen.

Att förstå två personer från Verumstrakten var ungefär lika lätt som att lära en oxe läsa bibel, mycket mindre försöka delta i samtalet och skjuta in några intelligenta frågor och som i de flesta fall föll handlöst ut i periferin på grund av min ”gnällbältessvenska”.

Varför nu denna långa utredning om min första tid i Vittsjö.

Jo, det kommer jag till nu, jag har alltid varit konstintresserad och när min kollega körde förbi Gåsadammen under guidningen i samhället, så sade han att det fanns två olika slags gäss där, ett par döda i form av ett konstverk, och ett antal andra levande som var så tjocka att de knappt kunde gå för allt gammalt bröd som Vittsjö borna matade dem med.

VITTSJÖ. Vid årets början 1984 var befolkningens antal 2 807 personer, en minskning med en sedan året innan.

  • I mitten av första månaden var det stort snöfall med blötsnö och många blev av med elektricitet då träd lade sig över ledningarna.
  • Tredje Kiempeloppet stakades fram i ringa snötillgång. Magnus Johansson segrade i sin klass bland yngre deltagare. 350 deltagare åkte vardera 37 kilometer från Emmaljunga via Hästhult och till Vittsjö.
  • Tre ”unglottor” från Emmaljunga deltog i första hjälpen kurs i Brandsberga. Nya gruppen i Emmaljunga blev ”Smulorna”.
  • Anders Svensson blev bäste ”Hästhultare ” i årets Vasalopp.

VITTSJÖ. Försköningsfonen i Vittsjö bildades 1945 men långt tidigare fanns det en förening som jobbade med att försköna samhället så långt resurserna räckte. Egentligen var det Elektricitetsverket som såg till att utsmycka och försköna samhället. Verket bildades 1914 och 1915 kom elektriskt ljus med gatubelysning till samhället.

Severin Svenssons allé i dag.

Redan 1934-35 bildades en försköningsförening i Vittsjö och deras första uppgift blev att sanera och försköna bangården. Detta område hade under många år varit upplagsplats för leverans av förädlat virke och var i stort behov av uppsnyggning. Gatan genom tätorten hade genomgått en kraftig förändring. Den största förändringen består än i dag fast med en viss föryngring.

HULTATORP. Bland hundraåringarnas skara kan också räknas in Hultatorp syförening som har sin hundrade syföreningsauktion den 7 november 2014. Den allra första försäljningen hölls den 6 mars 1915 och nästa auktion hölls den 28 december 1915. Med ett undantag hölls sedan syföreningens auktion varje år. Det blir därför den 100:e försäljningen, som blir i år den 7 november.
Tyvärr finns ingen dokumentation från tiden då Hultatorp syförening bildades men en annons i ortstidningen meddelar att syföreningen har auktion den 6 mars år 1915 där diverse varor försåldes.

Årets andra auktion hölls den 28 december. Vid båda auktionerna var det Jacob Lindhé som var auktionsropare. Jacob Lindhé var broder till Botilda Jönsson, Mörkhult som sannolikt var en av initiativtagarna till syföreningens bildande. Någon tillgänglig uppgift angående försäljningssummor finns inte men det var nog inte många kronor som kom in till missionsändamål med tanke på dåtidens penningvärde.

VITTSJÖ. Redan 1935 bildades en Turistförening i Vittsjö. Dess förste ordförande var kapten Ekenstéen och baningenjör C Olin blev vice. I denna första styrelse ingick även postmästare S. Hallenborg, handlande Gustaf Andersson, Sjunne Svensson, stationsskr. G. Axelsson, dir. Åléhn, fru Signe Persson, fröken E. Öberg och fröken Elsa Waldau. Efter hand minskade verksamheten.

Promenadkarta för turister utgiven 1948.

Turistföreningen tog ny fart 1957 med Artur Trobeck som ordförande med ett AU som bestod av Fritz Björklund och John Åke Nilsson. Styrelsen bestod av ytterligare sex ledamöter. Under några års tid kompletterades namnet med turisttrafikföreningen men återgick sedan till turistföreningen.

VITTSJÖ. Vittsjö församling är synnerligen rikt begåvad på fonder och testamente av olika slag. Någon jämförelse har inte skett beträffande andra församlingars fonder men oavsett detta förhållande blir det en redogörelse från de fonder som finns eller har funnits i församlingen. Det kan finnas fler fonder än de nedan uppgivna och meddela i så fall vad som saknas till vittsjobjarnum.nu. Några fonder och testamente har förbrukats eller utgått.

STEPHENS FOND
Kanske en av de äldre fonderna i Vittsjö kan vara Stephens fond som bildades 1924, ”Theodor Stephens fond”. Donatorn var född i Vittsjö och flyttade i unga år till England.

Donatorn Theodor Stephens.

Med sina kunskaper avancerade han och blev Brittisk konsul i Kina. Han avled 1923 och en del av hans stora förmögenhet testamenterades till duktiga elever i församlingen. Årligen har premier delats ut till sju elever i Vittsjö skolor. Permutation är genomförd. (Liknande fond finns i Verum församling)

EMMALJUNGA. Öster om Kraxasjön ligger en liten ort som heter Emmaljunga, inte att förväxla med Emmaboda som ligger i Småland. Det vet nog de flesta, men att Kraxasjön har haft lite av en riksangelägenhet innan 26 februari 1658, vet kanske bara ett fåtal. Då slöts nämligen freden i Roskilde mellan Danmark och Sverige och den dåvarande tullstationen på Tullön i Kraxasjön upphörde.

Med lite uppmärksamhet och fantasi kan man ana var den låg på ön.

Emmaljunga behöver man ingen fantasi för att upptäcka, fast storhetstiderna har växlat. Orten har en lång och ärorik historia så när tre generationer Håkansson, alla riksdagsmän under 1809-1925, gjorde Emmaljunga känt var detta bara en del av ortens historia.

 

För tio år sedan var det grannens femåriga grabb som frågade min fru:
Ä Ebbe din pappa?
Nej svarade min fru. Min pappa är död men hade han levat hade han varit 100 år.
Synn te daj, sa grabben.
Någon tid senare kom jag cyklande då grabben ropade till mig att ta hans boll som farit över staketet.
Ja visst svarade jag, stannade samt sa: Tänk på att jag är en gammal man!
Hur gammal ä du frågade grabben.
Ja ä 70 år svarade jag.
Hur långt ä dä till hundra frågade grabben?
Det är 30 år svarade jag.
Efter kort stund svarade grabben. Hundra år, då ä du dö!
Jag betvivlade detta och trodde nog jag skulle bli ett hundra år vilket grabben tvivlande på.
Efter en stund eftertanke sa grabben: Dä ä synn då grannarna dör!
Jag höll med honom.
Efter några sekunders tänkande svarade grabben: Men det gör inget för vi har nya unga grannar där borta!

Hårsjö med omnejd. Förr i tiden var det ofta dagligt inslag av så kallade luffare eller vandringsmän på vägarna runt om i landet. I trakten kring Vittsjö var det flera till namnet kända luffare som vandrade omkring för att få en bit mat eller en kopp kaffe. Sen vandrade de vidare till nästa matställe. Faber Andersson var inte en vanlig luffare utan gjorde rätt för sig.

Den snälle luffaren, vandringsmannen Faber Andersson hade även god hand med hundar som bilden visar.

Faber Andersson var född 1896 i Mjöhult vid Kullahalvön och ganska tidigt började han arbete i kolgruvor fram till 1930- talet. Arbetet under jord var inte vad Faber längtade efter. Han önskade sig mer friluftsliv och tog anställning som lantarbetare några år. Även lantbruk fann Faber vara inrutat och instängt fast han vistades i friska luften.

VITTSJÖ 1904- Det var eld och rök på mossen vid Emmaljunga i juli månad 1904. En äldre person upptäckte branden men larmade inte. Först vid 8- tiden började släckningen. Totalt eldhärjades 30 tunnland mossmark.

·Diskussionen om en järnväg mellan Perstorp och Vittsjö fortsatte, denna gång i Perstorp.
- I ”Hvar 8:e dag” fanns fyra bilder från Emmaljunga torfskola. Bilderna var förmedlade av fotograf Palmér, Vittsjö.

Tåget anänder Emmaljunga station

- En kvinna omkom vid en häftig brand i Frösboholma.
- Två man att skära hackelse är en för mycket. En av de två blev svårt sargade på fingrarna som syddes ihop på sjukhuset. Troligen kom bitarna att växa samman, antogs det.

 

VITTSJÖ. Centraliseringarna slog hårt mot landsbygden. Så även i den självständiga kulturorten Vittsjö.

Redan 1952 började sammanslagningarna då Vittsjö, Verum och Visseltofta blev en storkommun. Denna moderna fluga höll i sig och 1974 upphörde Vittsjö kommun att existera.

Nu blev det Hässleholm kommun. Vittsjö och andra kranskommuner blev mer eller mindre satta på undantag.

 

LANDSFISKALEN. Redan år 1929 pläderade landsfiskal Sigfrid Fluur för införande av högertrafik i Sverige. Yttrandet fälldes då Fluur skulle yttra sig över förslag till ny motortrafikförordning.
Bland annat föreslog han att typbesiktning av automobiler skulle kunna utföras av lokal polismyndighet. Dessutom skulle körkort kunna erhållas utan prov inför besiktningsman. Landsfiskalen anförde att den som övningskört i maximalt 30 timmar under bästa förutsättningen kan få körkort genom besiktningsman med maximalt 30 minuters förhör och körning. Detta var ofullständigt utan i bättre fall kunde polismyndigheten utfärda körkort genom kännedom av aspirantens duglighet.

 

VITTSJÖ. Ett antal socknar fick år 1859 ett frågeformulär med fjorton frågor att besvara. Även styrande i Vittsjö fick detta formulär från ”1859 års järnvägskommitté”. Avsikten med frågorna var den framtida planeringen av Södra Stambanan.

Vittsjö socken låg risigt till för att komma i åtanke med Stambanan. Efter genomgång av formuläret konstaterade kommittén att socknen inte producerade tillräckligt med spannmål utan behövde köpa in. Hästar behövde även köpas in medan det fanns tillräckligt med boskapskreatur.

VITTSJÖ. Tidigare har jag skrivit om Svaluko AB resp, Stål & Aluminiumdörrar AB och som avslutning kommer här ”hågkomstberättelsen” om Vifa AB.

Den 12 april 1973 sålde vi, jag själv Jan Mattsson, Kurt Karlsson och Sune Nilsson Stål & Aluminiumdörrar AB till Herbert Juhrich som döpte om företaget till Vifa AB.

När vi sålde ingick en överenskommelse att vi tre skulle arbeta kvar med samma befattningar vi haft tidigare. Kontorssidan utökades då med Herbert själv samt dottern Eva och även den produktiva delen ökades med ett par man. Verkstadsytan byggdes efter ett tag till med ett ”skepp”.

Efter ytterligare ett tag köpte företaget/Herbert, Malte Nilsson f.d. bilverkstadsfastighet utmed väg 117, som vi efter en del renoveringar, bl.a fylldes smörjgroparna igen, flyttade in i.

I studiesyfte och jag tror året var 1975 åkte vi, Herbert, Kurt, Sune och jag i Herberts Mercedes ner till en mässa i Hannover.
I syfte att få fram billigare aluminiumprofiler i Norge, ritade jag/vi upp ett eget helaluminiumsystem som dock så vitt jag kommer ihåg inte kom till produktion.

Tyvärr gick Vifa AB i konkurs den 17 maj 1976.

- Vid 1904 års ingång var befolkningsantalet 2 171 personer, fördelade på 1 067 män och 1 104 qvinnor. En ökning med 25 personer sedan förra årsskiftet.
- Bortåt 200 personer kom till en nykterhetsfest i skolan. Festen avslutades efter sex timmar.

Järnvägsgatan i Vittsjö (Jernvägsgatan)

- Vid en fastighetsauktion i Frösboholma utbjöds ett hemman till salu. Arealen omfattade 261 tunnland och var lämplig för odling eller torvindustri.
- Nykterhetslogen Gustav Adolfs räddning firade sin 17 årsdag med nykterhetsföredrag.

VITTSJÖ. Egon Nilsson vid Hässleholmsvägen är kanske inte så välbekant men däremot är det nog betydligt fler som vet vem ”Egon mitt i byn” var. Egon var född 1921 i Hagsjö, Bjärnum  och avled 2011, ett par månader innan han skulle fyllt 90 år. Egon var inte de stora ordens man men det var forskningens, dokumenterarens och skrivarens man.
Egon var född i Hagsjö och var skogsägare i Stockhult, Hinneryd under många år. Ganska tidigt köpte han en villa vid Hässleholmsvägen där han var bosatt tillsammans med sin fader Arvid som uppnådde 96 års ålder.
Egon började tidigt intressera sig för hembygden och naturligtvis var det första Bjärnum med omnejd. Efter hand ökade intresset även för Vittsjö och Hinneryd.

VITTSJÖ. Som jag tidigare skrivit i min berättelse om min Svaluko-tid, så lades detta företag ner den 15/10-1967 och då startade jag tillsammans med Kurt Karlsson och Sune Nilsson företaget Stål & Aluminium-dörrar AB. Vi fortsatte med samma tillverkning som Svaluko hade haft och vi hade detta företag från den 16/10 – 1967 till den 12/4 – 1973 då vi sålde företaget till Herbert Juhrich, vilket blir en tredje berättelse i denna ”triangel-historia”.
Vi övertog också några arbetsobjekt som Svaluko av olika anledningar inte kunde fullfölja vilket då även medförde att vi bl.a fick tillgång till verktyg hos Sapa i Vetlanda för framtagning av aluminiumprofiler. Vi köpte även över det mesta vi behövde av maskiner och verktyg.

incest porn, real incest, incest videos, incest sex porn,porn movies,free porn,free porn movies,sex,porno,free sex,tube porn,tube,videos,full porn,xxx,pussy
Free Porn, hd sex

Porn Watch, Hd Porn,Free Porn,Free Sex Videos

Free Porn

hd sex

watch the best quality sex site.