Historia Vittsjö

Vittsjö. Inom Vittsjö socken finns fyra så kallade milstolpar som kom på plats i slutet av 1700- talet. Milstolparna skulle sättas ut på allfartsvägar för att markera var fjärdedels mil men kanske också någon sorts taxameter för gästgivarskjutsarna. Helt nyligen har en av dessa milsstolpar ställts i ursprungligt skick genom Wittsjö hembygdsförenings ideella försorg.



Inge Johannesson vid den milstolpe i Emmaljunga som nu har restaurerats.

 

UTMÄRKTA TORP. Redan i slutet av 1920-talet började hembygdsforskaren och skriftställaren Ernst Paulsson i Bökholm, Emmaljunga att forska bland gamla torp i Vittsjö socken. Resultatet av hans forskning blev boken ”Torp och torpare under 200 år i Vittsjö socken”, innehållande beskrivning av torpet och torparen och karta på 382 torp. Med ledning av karta och beskrivning har nu i dagarna Wittsjö hembygdsförening med Inge Johannesson som ledare markerat alla torpen med nummer efter bokens numrering.

Allan Hallström, Inge Johannesson, Bertil Olsson och Lars Svensson söker år 1992 efter ett gammalt torp.

 

HÅRSJÖ. Sjögården i Hårsjö, Vittsjö är känd och omtalad. Inte enbart under förra seklet utan ännu längre tillbaka. Flera ”Sjögårdare” har gjort namnet känt långt utanför socknens gränser. Redan 1938 skrev då 15-åriga Iris Johansson om släktens historia. Iris var sedermera gift med Edvin Jönsson (mjölkbilschaufför). Iris vistas i Tyringe och fyllde nyligen 90 år.

Iris Jönsson från Sjögården skrev en uppskattad artikel som 15-åring och deltog i JUF:s studietävling.
Iris berättelse anges i mycket avkortad version: Hon beklagar att hon (15 år) inte kommit längre tillbaka än till 1700- talet. På 1720-talet beboddes Sjögården av Jöns Jönsson som ansågs vara en farlig trollgubbe. Sonen Jon övertog gården. Den yngre brodern Granat deltog i kriget vid Leipzig 1813.

HAVRALJUNGA. Byn Havraljunga norr om Vittsjö blev på 1300-talet känd inom den kristna världen inte enbart i Sverige utan även i Europa. Då i slutet av 1300-talet blev en sjuårig pojke från Havraljunga botad genom ett mirakel i Vadstena. Detta mirakel var ett av de tre i Skåne kända Birgittamiraklerna.

Utmed väg 32, några kilometer söder om Boxholm, på en cirka 20 meter hög klippa  finns denna cirka fem meter höga staty av järn föreställande Heliga Birgitta.

 

VITTSJÖ. Gården Bassahult är nog tämligen okänd för de flesta. Gården är belägen i sydvästra delen av Hästhult by och ägs nu av Ann och Tomas Marke, Hästhult (Brönjet). Senast fast boende var Magni Svensson och hans hustru Anna, mer bekant som Magnis Anna.

Carl Magnus Svensson

Det vanliga tilltalet var Magni men själv var han noga med att poängtera sitt namn: Carl Magnus Svensson. Själv berättade han gärna om Väckelsång (småländska Väckelsaung) där han hade sina rötter. I Gårdsby övertog han tillsammans med sin dåvarande hustru ett torp och sysslade med bland annat som byggnadssnickare. Magnis fader, Sven Johansson (Bassa Sven) hade tidigare köpt Bassahult år 1903. Bassa Sven var så kallad finsnickare och tillverkade många fina alster. Hans son Magni köpte Bassahult 1909 och bodde där till sin bortgång 1959.


EMMALJUNGA. Vid half 12-tiden i går eftermiddag utbröt eld vid torfmaskin n:r 8 å Svenskatorvindustriaktibolagets mosse, belägen cirka 500 meter väster om Emmaljunga järnvägsstation.


Skissen visar det aktuella brandområdet vid Emmaljunga 1918.

Denna notis stod att läsa i Norra Skåne fredagen den 1 juni 1918. Som framgår av ovan referat från den 1 juni 1918 var det den 31 maj som en förödande brand utbröt i Emmaljunga. Det finns enbart antagande hur branden har uppkommit. Den officiella teorin är att en brinnande cigarrett varit upphovet med det finns också andra antagande.

HÄSTHULT. Ute i de djupa och mörka skogarna har det bott människor sedan nära nog urminnes tider. I Hästhults Mark fanns bland annat Nordkvist torp där nu endast ruinerna finns kvar efter bebyggelsen. Där bodde ”Nordkvesta Tella”(Tilda) till sin bortgång 1941 (1861- 1941).

Tilda Nordkvist som i dagligt tal kallades Nordkvesta Tella!

I sin ungdom lär hon ha varit piga i Hålegården, Vittsjö och efter giftermål med Per Nordkvist (1849- 1923) flyttade hon till Hästhult, till ett torp beläget omkring en kilometer SO Bokholmen.

 

VITTSJÖ. 1983 hände det en del av mer eller mindre vikt. 30 år är inte så lång tid men det som hände för 30 år sen kan kanske delvis ha fallit i glömska. Du kan kanske friska upp minnet genom nedan händelser. Skulle du vara intresserad av någon speciell händelse får du gärna komma och se aktuellt tidningsklipp.
Då 1983;
fanns det 2 808 innevånare i församlingen den 1 januari
då flyttade Arnes Motor till Hässleholmsvägen
då var det orkanliknande storm med strömavbrott och raserad skog

Bild då 1983 revs den gamla folkskolan

då fanns sin vana trogen Bertil Olsson på skinnmarknad
då öppnade Mladenovic den populära pizzerian

VITTSJÖ. Hultatorp skola, väster om Vittsjö var något av centrum för religiös verksamhet ända sedan 1887 då söndagsskolan började. Hultatorp skola byggdes 1908 och sedan dess har verksamheten mestadels varit förlagd dit. Hultatorp Ungdomsförening bildades 1911, Syföreningen 1915 och Juniorföreningen 1935. Skrivaren har fått tillgång till de gamla protokollböckerna från Juniorföreningen och plockar lite godbitar från dessa.

 

 

 

Detta är protokollet från bildandet av Juniorföreningen den 6 april 1935. Till ordförande valdes Einar Nilsson (bild ovan), Mörkhult och vice ordförande blev Ernst Bengtsson, Lönsholma. Kassör Karin Nilsson, Mörkhult och sekreterare Ruth Mårtensson, Furutorp. Vice sekreterare Erik Johansson (Forsback), Höjalen samt sekreterare suppleant, Sven Nilsson, Hultatorp och biträdande kassör Ebba Johansson, Höjalen. Revisorer blev Hilda Bengtsson, Lönsholma och Elsa Mårtensson, Furutorp. Vid bildandet hade föreningen åtta medlemmar.

Befolkningens antal var vid årets början 2 523 personer.

Detta år tillträdde Maja Appelqvist som kantor.

Då blev pensionat Solhäll ett sjukhem.

Hårsjön runt hade premiär detta år.

Erik Svantesson avgick som postiljon.

Då bildades GIK:s supporterklubb.

Hemvärnets fastighetsförening i Björstorp bildades.

Då bildades Sjöstugan AB

Då bildades Vittsjö jaktskytteklubb.

Kvarter Eken blev färdigbyggt.

 

VITTSJÖ. SPF Vittsjö har haft sitt marsmöte i Blå Salen, Vittsjö. Där fick vi, kändes det som, ett återbesök från kriget. I minnet alltså och med hjälp av bilder och musik frammanade av Jan-Olof Nilsson från Falkenberg. Författaren som ägnat hela sitt liv åt att beskriva det andra världskriget. Mest är det luftkriget han skildrar. Han presterade en otroligt spännande sammanfattning ur sin bok ”Anrop Red Dog”.

Vi fick oss även till del några fredligare minnesväckare. De flesta av oss minns mycket väl ransoneringarna vid tiden då Europa stod i brand. Inte minst kaffesurrogaten som innehöll allt utom kaffe. För min egen del sträcker sig den här perioden med kriget från då jag var åtta år till fjorton när freden kom. Det jag minns mest är hur Ulla Billquist sjöng schlagern ”MIN SOLDAT” med texten ”Hans skor är för stora och hans mössa för trång, hans byxor för smala och hans rock är för lång”. Ja, allvarligare var nog inte kriget för de flesta av oss i ”landet som inte var med i kriget”.

Vid årets början var folkmängden 2 759 personer.

Då gällde ransonering. Ett kilo socker på en månad och person.

Då nyvaldes Evert Larsson till ordförande i NTO- logen.

Kommunalfullmäktige beviljade Husmodersföreningen ett anslag på 200 kronor för en kurs i sömnad.

Hästuttagningsnämnden bestod av tre ledamöter.

Utdelning av ransoneringskort skedde på flera platser i kommunen.

Arnold Fahlén valdes till ordförande i Emmaljunga gymnastik- & Idrottsförening.

Då utkom Norra Skåne tisdag, torsdag och lördag . Då kostade tidningen elva kr/år.

Då fanns enbart ett program, Riksprogrammet i radion.

Vittsjö Emmaljunga Luftskyddsförening höll årsmöte med Evert Kristiansons som ordförande.

Ordförande i Vittsjöortens tröskförening blev Bernhard Jönsson, Porrarp.

 

VITTSJÖ.
Vid årets början var folkmängden 2 731 personer.
Föreläsningsföreningen fastställde vårens program
Då var det en traktortävling vid Skansen.
Då var det 1 maj demonstration i Vittsjö
Detta år blev Midsommardagen rörlig.
Då överlär Tage Nockander sina båda frisörsalonger.
Då bildades Smyrnaförsamlingen.
Detta år omvaldes Gösta Bengtsson till ordförande i GIK.
Hulda Bengtsson nyvaldes till ordförande i Husmodersföreningen
Då fick en flicka i 20- års ålder anställning på pensionat Hemgården.
Då var det lösöreauktion hos Troed Schubert i Snickaretorp.
Då blev Otto Månssons fastighet vid Kyrkovägen församlingshem för kort tid.

 

VITTSJÖ. Namnet Kyrkehåla lever kvar fortfarande i dag och finns markerat på ekonomiska kartbladet. Kyrkehåla kan ha tillkommit redan på 1200-talet och finns (fanns) utmed väg 117 i Havraljunga mellan Vittsjö och Emmaljunga.

Till höger i bild finns den plats som kallas Kyrkehåla. Det finns skilda uppfattningar var den exakta platsen finns men inom detta område timade händelsen!

Enligt sägnen planerades en kyrka på platsen då den liksom skulle ligga mitt i församlingen.

När ja ä mätt ä ja trött å när ja ä sulten vinner ja ingenting. (Sulten= hungrig. Vinner= orkar)
En liden gör mycket när en stor vänder sig om.
Di både värmer å klär, sa gumman som fick löständer.
Jag synar väg, sa länsman när han låg i diket.
Det kan inte bli duvungar av uggleägg.
Fattig ära är god att bära.
Morgonglans och käringdans varar inte till kvällen.
Rök, lök och elak kvinna får bondens öga att rinna.
Den som väl låge, sa den lade som satt i sängen.
Mulen morgon gör klar dag, elak käring gör galen karl.
Under natten är alla kattor lika grå och alla flickor lika vackra.
Inte alla som bär byxor är karlar.
Den kan väl vara nyttig till något sa flickan som köpte en vagga.
Mycket har du bottnat, du bottnar väl här också sa knekten som kastade skomakaren i sjön.
Så ska dom tas, sa gubben som tog lopporna med tårna.
Gamla svin har hårda trynen.
Äta först, sa drängen som åt när badstugan brann.
Här behöver spacklas sa målaren som låg bakom stengärdsgården.
Tandlös mun kan tugga sönder nästans rykte.
Hunden springer för maten, haren springer för livet.
De tomma axen skjuter i höjden medan de fulla böjer sig.

A B Skånska Banken fick i februari månad 1941 en skrivelse med önskemål att affärsbank borde inrättas i Vittsjö. Skrivelsen var undertecknad av 64 företagare och privatpersoner. Skånska Banken reagerade snabbt för redan i mitten av september månad 1941 var det klart med högtidlig invigning.

Personalen på Skånska Banken före 1966. Annie Ruderstam, Gottfrid Persson (1941-1966) samt Elsie Rosenberg.

 

Så här trivsamt kunde det vara i Emmaljunga redan på 1930-talet. Det är nu etablerade Dalmasen Rolf i Dalarna, bördig från Emmaljunga (* 1940) som har sänt denna bild. Tack för ditt intresse från din födelsebygd.

Personerna på bilden är bakre raden f v: Torvmästare Alfred Svensson, Ingrid Svensson, Eva Persson (Rolfs farmor), Frans Gertsson, okänd, Maria Gertsson, Berta Persson, makarna Sandell (drev diverseaffär där det sedan blev charkuteriaffär med Birger Klang och därefter Einar Karlsson), Janne Persson (Rolfs farfar).
Främre raden f v: Valborg Gertsson, Gunvor Persson, Elsa-Malin Svensson och Egon Gertsson.
Egon och Gunvor var skolkamrater och var födda 1920.

VITTSJÖ. Kulturella utbudet flödar i kulturorten. Det allra mesta räknas i dag som kulturellt antingen det är kulturellt eller inte. Kulturorten Vittsjö existerar inom allt fler område antingen det gäller damfotboll eller åldringar och en hel del annat. Den litterära kulturen har kommit på undanskymd plats.

Ernst Paulssons utgåvor som ännu finns att inhandla.

 

VITTSJÖ. I år är det 105 år sedan Telegrafverket inrättades en växeltelefonstation i Vittsjö. Det var den 20 januari 1908 som kontrakt skrevs med Anton Selin om inrättande av en växeltelefonstation i hans fastighet vid nuvarande Bäckabro förskola vid Hårsjövägen men förutsättningen var det fanns minst sju abonnenter som var intresserade av anslutning till tidens moderna kommunikation. Det fanns dock en telefon tidigare i Vittsjö och det var Järnvägsstationen som var ansluten till Bjärnum nr 14.

Interiören från telefonstationen i Vittsjö 1950-. Stående t v föreståndare Agnes Linhard.

VITTSJÖ. Under Andra världskriget var det stor uppslutning av fosterlandets försvarare på hemmaplan. Det fanns hemvärnsgrupper och hemvärnsmän samt lottor på strängt taget alla platser i vårt avlånga land. Den som allra mest förknippas med hemvärnet i Vittsjö är tidigare hemvärnschefen Arne Gunnarsson.
Hemvärnet föregicks av Landstormen under Första världskriget. Landstormen upplöstes samtidigt som hemvärnet bildades. Efter Riksdagens beslut bildades många områden med hemvärn och på några veckor var landets styrka uppe i 90 000 försvarande hemvärnsmän. Hemvärnsmännen tog sig uppgift på allvar att skydda Sverige och landets intresse mot främmande ingrepp. Vapenutrustningen var ganska skral då hemvärnsområden bildades på löpande band. Några grupper utrustade med en käpp i stället för gevär och med pang-pang var den lede fi tillintetgjord. Då gevären slutligen kom till Vittsjö ordnades en skjutbana i Gundrastorp
Då bildades till en början tre grupper av områden under befäl av Hjalmar Mattsson, Karl Sandberg samt Emil Palmqvist för de olika område. Närmast högre chef var Verner Olofsson i Emmaljunga som tilldelats löjtnants grad.
(Utförligt reportage om Arne Gunnarsson som hemvärnschef m m 2011-11-18)



Bilden visar hemvärnsgruppen med gevär! i Vittsjö omkring 1940. Främre raden f v Karl Sandberg, Börje Lundstedt, John Edfors, Stig Andersson, Göte Nilsson och Einar Fluur. Bakre raden f v Allan Hallström, Sven Troedsson, Nils Kroon, Sten Andersson, Folke Nordén och Harald Cervin.

VITTSJÖ. Ännu lär det finnas skatter i det fördolda under markytan eller i vattnet. Vid orostider grävdes ofta förmögenheten ner i marken och kanske omkom skattens ägare vid krig eller andra oroligheter och då blev den gömda skatten den glömda skatten! I en så kallad offerkälla i Björstorp vid Emmaljunga sades det att människor offrade några ören i källan för att få bättre syn.


Mynten samt de två blyknapparna som påträffades i den gamla offerkällan.

Denna offerkälla var vedertagen då den till och med fanns utmärkt på karta. Trots utmärkning var källan svår att finna då den var helt övervuxen med gräs och sly men tack vare att källan hade pekats ut av tidigare markägare omkring 1970 hade dåvarande markägaren vetskap om var den skulle finnas.
Förhoppningarna var inte stora hos några hembygdsintresserade personer att finna något av värde på källans botten. Därför kontaktades inte länsantikvarien.
En sommardag 1978 var det tre hembygdsmänniskor som med lämplig! utrustning började tömma källan på vatten. I och för sig var det en brottslig gärning då grävning och sökande av skatter är förbjudet utan tillstånd. Lika brottslig gärning var det att använda en omodern metalldektor! Efter hand som vatten och bottenslag kom upp genomsöktes materian både med och utan sökare.

BJÄRNUM. Bjärnums museum gav under 2012 ut en jubileumsskrift. Det fanns flera skäl till denna jubileumsskrift:
1.    Det är ca 150 år sedan som det första föremålet hittades. Det var en dolk av flinta som kom fram då John Åkesson Peto plöjde sin åker i Slättaröd. Tack vare sonen till John Åkesson Peto, Atto Peto, kom denna dolk att bilda det första föremålet i vårt nu mycket stora museum.
2.    Det är 60 år sedan som Bjärnums Fornminnesförening bildades. Dess förste ordförande var sonen till Atto Peto, handlaren Åke Peto, som också var den drivande kraften ända fram till sin död 1973.
3.    Det tredje skälet till skriftens framtagning är att vi har önskat uppdatera informationen om vårt museum, eftersom det de senaste åren har varit en mycket kraftig utveckling av verksamheten.
Vi förvaltar nu ca 250 000 föremål, ca 130 000 fotografier och ca 1 miljon dokument.
Museet besöks årligen av ca 10 000 personer och vi har ca 800 medlemmar. Våra föremål finns i flera olika byggnader, men merparten av föremålen finns i vår huvudbyggnad.

Ett av de senaste föremålen som vi har är en ånglokomobil som vi inköpte 2010 och som vi nu har gjort en fullständig restaurering av. Det var en omfattande renovering som tog två år i anspråk. Ånglokomobilen har tidigare använts på Perssons & Söners Möbelfabrik i Bjärnum. För renoveringen fick vi anslag från Riksantikvarieämbetet med 50 000 kr. Vi rustade upp denna ånglokomobil eftersom det var ett intressant projekt då det gäller att dokumentera Bjärnums storhetstid som möbelproducent.
Jubileumsskriften kan köpas på museet för 30 kr.

VITTSJÖ. Trakten kring och i Vittsjö är synnerligen rikt på järn och det var en tillgång i gamla tider då järn var en bristvara. Här fanns så kallad Penningmalm, dock enbart i Pickelsjön. I övrigt fanns det malmsubstanser i både sjöar och myrar. En masugn har återfunnits vid campingplatsen där malmen sannolikt hämtats från Vittsjön.

Masugnen från 1600-talet i avklätt skick 1986.

Det var år 1986 som Anders Ödman utgick från att en masugn hade funnits på platsen sedan mängder med slagg återfunnits vid strandkanten. Sannolikt är denna masugn eller järnsmälta från 1600-talet eller möjligen tidigare, kanske redan på 1300-talet. Datering har skett genom olika markfynd. Fyndet har fått namnet Torkelshyttan då det finns anledning att härröra fyndet till Torkelssönerna.
Själva masugnen hade i botten en längd på cirka en meter och 40 centimeter bred. Anders Ödman kunde tydligt visa var tillförseln av luft skedde och de flata stenarna fanns kvar där slaggen skulle rinna ut. Vid utgrävningarna återfanns två stolphål cirka åtta meter från varandra. Med ledning av dessa fynd finns det goda skäl att anta att masugnen varit överbygd.
På platsen har flera fynd hittats i form av flinta och det kan tyda på att där tidigare funnits en boplats under stenåldern.
Sedan masugnen grävts ut har noggrann dokumentation utförts med beskrivning och ritningar över fyndplatsen. Sedan detta var färdigt har jordmassorna fyllt igen över masugnen men platsen är väl utmärkt då ett kummel av slagg finns över masugnen.
Platsen för den urgamla masugnen är några meter från strandkanten av Vittsjön, ett par hundra meter söder om campingplatsen. Marken har tidigare tillhört Oscar H Andersson. En hög av slagg utmärker platsen.

VITTSJÖ. Ledargestalter har det alltid funnits många. De är alla mestadels välmenande och duktiga. I varje fall gäller det i vårt land.
I gamla Vittsjö kommun, som den här lilla exposén handlar om, var ledargruppen en handfull män. Det var ytterst få kvinnor involverade i styret av kommunen. Vid sidan av ”ledartrojkan” fanns många förtroendevalda, vilka alla verkade inom olika begränsade områden. Jag tror att det kan vara intressant att visa hur en kommun med cirka 3800 invånare fungerade. Då var nästan var tionde vittsjöbo engagerad i styret av den lilla kommunen. Idag är de kommunalt engagerade inom den gamla kommunens domäner bara en handfull. Det högsta beslutande organet var kommunalfullmäktige. Det bestod av 35, i kommunen boende, valda invånare. Alla beslut av större dignitet måste alltid förankras i fullmäktige.

VITTSJÖ. Under mars månad i år planeras utbyggnad av järnvägsområdet för att ge utrymmen till en hållplats för Pågatågen. Sen dröjer det flera månader innan trafiken åter kan börja med uppehåll vid Vittsjö järnvägsstation.


Så här stort var intresset då ångtåget kom till Vittsjö i slutet av 1800-talet.


Redan 1885 var det planering för rälsburen ändhållplats vid Vittsjö. Ingen standardbredd mellan rälsen var tänkbar utan det skulle bli vad som i dagligt tal kallades ”mossaspår” en så kallad décauvillebana med en spårbredd på 600 millimeter mot normalspår 1 435 mm.
Året var 1885 då det kallades till sammanträde i Kädarps gästgivaregård vid Röke för att diskutera en järnvägslinje från Perstorp via Röke till Vittsjö. Då diskuterade en normalspårig järnväg men det hela stupade på kostnaden. Nästa sammanträde samma år hölls i Vittsjö gästgivaregård.  Då gällde det främst linjen, längden samt stationsplats och därmed vändskiva.

VITTSJÖ. 1913 Hände detta i Vittsjö.

  • Vid årets början var folkmängden 2 191 personer.
  • 156 hushåll prenumererade på Norra Skåne.
  • Signe Lindéns hembageri sålde både fyllda och ofyllda fastlagsbullar redan den 1 februari.
  • Glödlampan exploderade och hela villan brann ner i Emmaljunga. Bokhållaren, jungfrun och de båda barnen räddades.
  • En brandlur inköptes för larm av brandkåren.
  • Detta år infördes allmän pension.
  • Då fanns en förening med namn ”Sedlig kultur”.
  • Vägförening bildades för vägsträckan Hultatorp- Kemblehöjalt- Hjortholm och Frösboholma.

EMMALJUNGA. Det var på den tiden då Emmaljunga var tämligen ungt. De nu vuxna barnen var då också tämligen unga och är nu som vuxna spridda över norra Europa.
Emmaljungabördige Rolf Persson, numera Smedjebacken i Dalarna har sänt denna bild från tidigt 1940-tal.

Nu tycks ungdomarna på bilden vara identifierade där de stod uppställda på trappan hos Janne Persson i centrala Emmaljunga.
Ungarna f v skall vara Rolf Persson, Smedjebacken, Jan Rosén, Vittsjö, tillfälliga boende finska flickan Raili, Finland samt Britt Marie Delfin, Vittsjö.
Visst var de väl rara de små liven!

VITTSJÖ. 145 år fyller den 17 januari Biblioteket i Vittsjö. Trots den höga åldern är företaget i god vigör, både interiör- och exteriörmässigt sett. Så skulle en födelsedagsfirare kunna beskrivas. Turerna har varit många från kommunbibliotek till modernt bibliotek för läshungriga.

Denna pittoreska byggnad från 1906 innehåller biblioteket.

Kommunalstämman beslutade den 17 januari 1868 att överta Folkbildningsvännernas privata bibliotek som varit verksamma några år. En av initiativtagarna till detta privata bibliotek var folkskolläraren Christen Andersson, populärt kallad SkolmästarChristen.

VITTSJÖ. Så här när säsongens vintertid närmar sig slutet? kan det kanske vara intressant att se hur vintersporten idkades i mitten av 1930-talet. Bilden är exponerad vid dammarna i Boalt. Observera dåtidens skidbindning, den grova remmen över tåhättorna och skidornas bredd tillhör inte det modernaste slaget.

De flesta personerna på bilden är okända men de två äldre kvinnorna var på sin tid ganska välkända i bygden. Flickorna f v är Märta och Ingrid från Helsingborg med sommarstuga i Skånes Värsjö. Nästa person är Eva Johansson (1886- 1964) som var anlitad kokerska i bygden och där omkring med tämligen stort verksamhetsområde. Nästa person är Anna- Britta från Helsingborg, troligen släkt med de två andra flickorna. Längst till höger den legendariska syster Hulda, doktor Hulda, Boalta Hulda.

VITTSJÖ. Namnet Harry B Jönsson är säkert bekant för den äldre generationen men tämligen obekant för de yngre årgångarna. Harry B var mer känd som skomakare Harry och levde mellan åren 1905- 1987. Omdömet om honom är att han inte var snål med väldigt sparsam och det visade sig vid hans bortgång då det fanns en förmögenhet på 9,5 miljoner kronor.

BILD: Harry B Jönsson utanför vallokalen i Vittsjö i slutet på 1970-talet


Harry B Jönsons fader var skomakare och där gick Harry B i lära. Det var ytterst sparsamt i hemmet där en glödlampa på vardera 15 watt var enda ljuskällan i ett par rum. Snart lämnade Harry B sitt skrå som skomakare och blev i stället skohandlare. Det var inte stort påslag han gjorde på sina skovaror som han sålde. Detta spred sig och kunder kom långväga ifrån för att handla skor av Harry B. Omkring 1955 avyttrade han sin butik och ägnade sig på heltid åt sin mer lönsamma hobby.

 

VITTSJÖ, BJÄRNUM. Julstormen 1902, således för 110 år sedan, den värsta i mannaminne!

Gudrun gick hårt fram 2005.

Den på sin tid kände "kloke gubben" Anders Hansson i Vägla, Hallaryd förutsade den beryktade Julstormen 1902. Han sade, långt före sin död, att den dag han dog skulle det bli en hiskelig storm som inte funnits i mannaminne! Anders Hansson dog den 21 december 1902 men stormen kom inte förrän samma dag Anders Hansson jordfästes, den 26 december 1902 (Annandag Jul). Även Vittsjö drabbades av denna storm som delvis övergick i orkanstyrka. Det är således i år 110 år sedan den beryktade Julstormen inträffade.

Nedan meddelande och bild fick jag av en bekant. Jag vet inte var ursprunget kommer från men i all sin enkelhet är det skrämmande. Ingen visste då i början av 1940-talet hur hälsofarligt och dödande det prima insektsmedlet DDT egentligen var. Insektsmedlet kom och var effektivt men långt senare kom forskningen från till hur farligt medlet var. Läs och tänk efter! 

Tja, vad ska man säga!! Det är i och för sig lätt med facit på hand, men man kan bli
lite mörkrädd för mindre. Förr när rapsbaggarna var ett gissel hos bönderna så försökte man hitta ett bra medel mot detta och det vet vi att det var det som hette DDT. Vad jag däremot inte hade en aning om var spridningssättet!!! Man tog en motorcykel, köpte ett spridningsaggregat till avgasröret och fyllde tratten med DDT och körde sedan mellan raderna i fältet!!!! Hade man inte råd med motorcykel tog en gammal jutesäck, fyllde denna, hängde den på bröstet och slog ut DDT dammet med en grov käpp, medan man promenerade på fältet och kanske sjöng en liten sång.  Kommentarer synes onödiga!


Bilden visar hur DDT spreds med hjälp av motorcykel.

VITTSJÖ. Energiförsörjning med hjälp av vindkraft är ingen ny företeelse. Redan på 1920-talet fanns vindmölla i Ekholmen och före elektriska ledningarnas framdragning fanns det små vindmöllor lite varstans, lagom små för att under några timmar försörja en bostad med ström för belysning.


Dåtidens krav var inte så höga som i dag där vindkraft, vattenkraft och kärnkraft producerar med full effekt för att tillgodose dagens stora behov av energi.
”Åke på Skansen” hade en fader, Bror Nilsson som bodde vid Ekholmen, mitt emot dåvarande Snapphanestugan på 1920-talet. Bror Nilsson bodde på den plats där senare pensionat Vita Hästen uppfördes. I dag är det en villa uppförd på samma plats.
Bror Nilsson hade varit i Amerika en tid och troligt är att han tog vara på detta lands moderna uppfinningar.

Bror Nilssons vindmölla i Ekholmen på 1920-talet.

VITTSJÖ. Gamla protokollböcker kan faktiskt berätta en hel del om vad som hände i orten för snart 140- 160 år sedan. Dagboksanteckningar från folkskolläraren N Olsson ger besked om förhållandena år 1873.

 

 

 

Den legendariske folkskolläraren Christen Andersson.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Från ett protokoll från 1852 saxas att läraren i ambulerande folkskolan i Björstorp skall sändas till seminariet i Lund för utbildning. Det gällde legendariske folkskolläraren Christen Andersson som då hade upprätthållit sin lärartjänst i 14 år! Han var 26 år gammal då han skickades till Lund för (vidare)utbildning då han inte hade någon lärarexamen. Han hade gått i skola hos sin far och farfar som båda var lärare och Christen började som lärare då han var tolv år gammal. Christen återvände till Björstorp år 1852 med lärarexamen efter 4,5 månades studier i Lund.

 

VITTSJÖ. Männen och kvinnorna inom hemvärnet var bygdens trygga försvar under krigstiden. Hemvärnet i landet bildades en eftermiddag den 5 oktober 1940 och ganska snart bildades hemvärnsområde runt om i landet, så även i Vittsjö. Det förefaller ganska märkligt att detta bildande skedde så sent då Andra Världskriget utbröt den 1 september 1939 och invasionen i Danmark och Norge skedde den 9 april 1940. Dessutom fanns någon form av hemvärn redan under första världskriget.


Anslag om klockringning.

Under Första Världskriget fanns Landstormen, en grupp frivilliga mellan 33 och 40 år. Den enda utrustningen dessa försvarare hade var en så kallad trekantig hatt och helt civila kläder. Mobilisering av Landstormen skedde med tre timmars klockringning i kyrkan år 1914.
Anslag om detta från 1906 finns på kyrkans museum i Vittsjö.

VITTSJÖ. Det hände 1991 och det kan hända när som helst och var som helst! I grannkvarteret var det nyligen försök till inbrott mitt på dagen då boende för kort stund lämnade bostaden. Har du inte larm i bostaden så ordna det snarast. Det räcker kanske inte men det kan avskräcka!
Bild: En av gärningsmännen visade stolt upp tjuvgodset medan kumpanen fotograferade.
Det hände för drygt 20 år sedan att en person glömde kameraväskan med två kameror i bilen. Under nattens mörka timmar tog sig ett par av mörkrets män in i bilen och tog väskan med kameror med sig. På den tiden fanns det poliser som med lokalkännedom ganska snart lokaliserade gärningsmännen.
De ringde en kväll på hos de misstänkta och bad att få hämta väskan med kameror. De misstänkta blev så överrumplade att de genast hämtade och överlämnad stöldgodset som senare på kvällen överlämnades till ägaren.
Upptäckten gjordes då att ett par bilder i den ena kameran var exponerade och skyndsamt framkallades filmen. Bilden visade då en stolt! gärningsman som lika stolt visade upp den dyrbara kameran. Tala om fällande fotografiskt bevis!

Du vet väl att det är Gustav Adolfsdagen idag! I Sverige firar vi årligen denna dag. Bakgrunden är att det faktiskt just i år är 380 år sedan Gustav II Adolf stupade i slaget vid Lützen just den 6 november. I Göteborg skapades år 1906, på konditoriet Bräutigams, den så kallade Gustav Adolfsbakelsen. Bakgrunden till att denna bakelse föddes i just Göteborg kan vara att staden grundades av just Gustav II Adolf.
Denne store svenske kung föddes den 9 december 1594 på Stadsholmen i Stockholm. Han kom sedan att vara Sveriges kung åren 1611–1632. Gustav var son till Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp. Han anses vara en av världshistoriens främsta fältherrar. Under sin regenttid deltog han i många krig, Andra polska kriget 1600–1629, Ingermanländska kriget 1610–1617, Kalmarkriget 1611–1613, Trettioåriga kriget 1618–48. Att därtill Gustav II Adolf har kopplingar till händelsen vid Gustav Adolfsbron i Vittsjö vet du säkert redan. (bild ovan)

EMMALJUNGA/KRAXEBODA. Skriftställaren och bygdeforskaren Ernst Paulsson har genom sina nerteckningar bevarat många gamla händelser som inträffat i bygden. I en av hans skrifter berättar han om Jänglehave. Händelsen lär ha inträffat under sista delen av 1600-talet. Berättelsen anges här nedan med vissa korrigeringar.
Ett Snapphaneband hade sitt tillhåll i Lilla Frösboholma i Vittsjö socken och under sina strövtåg lyckades de röva bort en ansedd man norr om Smålandsgränsen. Mannen spärrades in i Snapphanefästet och bud sändes till hans hustru att om hon ville återse sin man levande skulle hon inom en viss tid överlämna en ansenlig lösensumma av pengar.
Hustrun vars namn var Jängla lyckades med möda skrapa samma den dåtidens stora summa och begav sig genom de stora och vida skogarna mot Snapphanarnas näste. Hon fick tidvis göra stora omvägar för att komma förbi naturliga hinder i form av mossar och vattensamlingar medan tiden blev allt mera nära den utsatta tiden för betalande av lösensumman.
Just som han närmade sig målet hörde hon ett skott som ekade i nejden. Hon fick aningen att skottet gällde hennes man och farhågorna besannades då hon kom fram och fick se sin make skjuten. Hade hon kommit några minuter tidigare hade hon räddat sin mans liv.

 

VITTSJÖ. 200 år fyller i år……. Så kunde det sett ut om det varit en person som kommit upp i denna aktningsvärda ålder. Nu är det i stället en byggnad i Vittsjö centrum som jubilerar. Namnet på jubilaren är Kopparslagaregården och för att inget tvivel skall råda om byggnaden finns ett anslag på gavelfönstret på övre plan.

Ett tydligt anslag förkunnar att detta är Koppareslagaregården från 1812.

Kopparslagaregården lever i välmåga trots hög ålder men vissa ålderssymtom har åtgärdats med kirurgiska ingrepp. Det var sämskmakaren Andreas Weinberg från Ängelholm som uppförde fastigheten år 1812 och sonen Gustav Winberg utbildade sig till kopparslagare, där av namnet.

VITTSJÖ. Frostesmossen eller Kämlingamyren är troligen obekant för de flesta fast den finns inom Vittsjö sockens gräns. Mossen är belägen norr om Björkholm by i västra delen av Vittsjö socken. Mossen har indirekt anknytning till den flera gånger större Flåsmyr som sträcker sig in i Skånes Fagerhult socken där gränsmärket ”ko-patten” finns mitt i denna stora myr.
På den tiden, 1988 då hembygdsfolk vandrade runt Vittsjö socken passerades också Flåsmyr. Frostensmossen eller Kämlingamyren innehåller en del kanske inte direkt sevärda platser men där finns ända mycket att upptäcka. Med utgång från Björkholm blir det endast några hundra meters vandring norrut för att komma till dialektala Ekelsön, Igesön eller rätta uttalet Ekön. På denna ö i mossen växer färre antal ekar, helt omsluten av mossmark. Denna Ekö har betraktats som djurens paradis!

VITTSJÖ. Den 2 december 1922 invigdes storklockan i kyrkan efter en donation. Tidigare fanns lillklockan som troligen kom till platsen i mitten av 1500-talet och var då fram till 1828 placerad i en klockstapel intill kyrkan. Säreget med storklockan är att där finns inget bibelord ingjutet. Det fanns inte plats!

STORKLOCKAN FRÅN 1922

Kyrkklockan (storklockan) skänktes till kyrkan genom donation av närboende Johannes Nilsson. Han var bosatt endast 100 meter från kyrkan men hans svaga hörsel var orsaken till att han inte uppfattade klangen/kallelsen från lillklockan. Testamentet angav att hans efterlämnade egendom skulle säljas och intäkterna skulle användas till ny och större ”ringklocka”.

VITTSJÖ. Den sista vargen som officiellt sköts i Vittsjö var på 1860-talet och platsen lär vara i Mörkhult. På senare tid har förlupna vargar och sådana som tagit sig ut från skyddat område funnits bland annat i Vittsjö under väldigt kort tid. Kanske på genomresa?

Vargar lär ha funnits i Vittsjö sedan flera sekler tillbaka och orsakade stor skada bland annat på tamboskap. Någon uppgift om angrepp och dödande av viltet har inte gått att få tag i. Under 1600 och 1700 talet och in på 1800 talet har vargar mer eller mindre fritt kunnat husera. Enda sättet på den tiden var att locka vargarna att falla ner i de varggropar som fanns lite här och var. Dåtidens skjutvapen var inte så tillförlitliga.

VITTSJÖ. Någon gång i mitten av 1920-talet rensades Värsjöån helt med handkraft. Denna å har utlopp från Värsjön och mynnar slutligen ut i Åhus! Den sträcka som då rensades med primitiva redskap sträckte sig från Boalt över Hästhult och fram till Rommentorp. Med den slingrande åfåran var kanske sträckan tre kilometer som rensades helt utan maskinell hjälp med dåtidens föga ändamålsenliga spadar och skyfflar.

Den suddiga bilden visar hur utsatt maskinisten var för vind och vatten. Ingen hydraulik i spakarna. Kan det vara en stenbumling som hänger i lyften?

Då ställde alla markägare upp med sina ofta primitiva redskap och rensade så gott det lät sig göras. Då fanns det arbetskraft att tillgå och arbetsstyrkan från en dålig bild visar att tio lantbrukare ingick i laget. Förmodligen blev det en och annan kort rast men säkert ingen åtta timmars arbetsdag och säkert inte heller en timmes middagsvila!

LANTBRUKET. Det gamla talesätter att ger Erik ax så ger Olof kaka är nog inte relevant i dag? Det var nog knappast att talesättet gällde längre tillbaka, i så fall skulle det vara extremt bra skördeväder. Ofta var det magert med brödfödan när brödsäden började ta slut och då blev det raska tag att skörda det som var moget och slagan kom fram på logen för att få fram bröd till de oftast barnrika familjerna.

Skäran var ett av de allra äldsta skörderedskapen, kanske ett par tusen är gammalt redskap.

 

 

 

Efter skäran kom lien. Föremålet på bilden är av senare datum utan rejäla orv.

Längre tillbaka skördades säden med skära, ett nog så påfrestande dagsverk med framåtlutad kropp från morgon till kväll. Nationell skördeteknik gjorde arbetet betydligt lättare då lie kom till användning. Då blev det betydligt mindre krävande arbetsställning fast armarna då fick göra det mesta jobbet skår efter skår där säden kom att ligga i strängar. Detta var ett manligt jobb. Sen kom kärvbindaren då strängens säd skulle buntas och bindas till kärve. Detta var oftast ett kvinnligt jobb.

VITTSJÖ. Bildsköne Bengtsson Del 1.

Detta är hämtat ur en månadstidning som hette Geyser. Artikeln är publicerad i november och decembernumret 1962.

Hanns fullständiga namn är Harald Bernhard Bengtsson och han är född sommaren 1893, på nuvarande Bertil Perssons gård i Gundrastorps by i Wittsjö socken.

Bernhards far hette Johan Bengtsson och var snickare först i Gundrastorp och sedan i Wittsjö samhälle. Han dog emellertid när Bernhard endast var 2 år gammal.
Denne Johan Bengtsson bodde till en början på faderns lantbruk i Gundrastorp, ett gammalt släkthemman. Johans fader hette Bengt Olsson och var lantbrukare. Han hade barnen, Ola, Johan, Svante, Paul, Johanna, Gunilla och Anna.
Sedan Johan Bengtsson avlidit flyttade änkan Emma Bengtsson med sina två pojkar till ett hus i närheten av Wärsjö skola. Den äldsta Bernhard var emellertid lite bångstyrig varför modern inte fick någon bukt med honom. Utan han inackorderades hos en släkting Olof Nilsson som var ägare till en av Wittsjö bys största gårdar.

VITTSJÖ. Bildsköne Bengtsson del 2.

Detta är hämtat ur en månadstidning som hette Geyser. Artikeln är publicerad i november och decembernumret 1962.

Vi fortsätter härmed med 2:dra avsnittet av Bildsköne Bengtssons levnadsöden. Som stortjuv, dynamitard och Snapphane.

I modern tid har ingen brottsling väckt sådant uppseende som han, beroende på att i hans kupper finns en del försonande drag. Sist var han i Vittsjö och hos styvfadern och ville ha ut sitt rättmätiga arv, hela 13.000 kr efter sin far, då han nu uppnått myndig ålder. Det är rent upprörande att konstatera att myndigheterna voro så slapphänta på den tiden att de inte tvingade styvfadern att göra sin skyldighet och utlämna pengarna till Bengtsson.
Processvägen till pengarna var en alltför avlägsen möjlighet för Bengtsson, som med hatfyllda blickar mot styvfadern vände på klacken. Efter mycket tjat lyckades dock Bengtsson få ut 500 kr och med dem på fickan satte han sig på ett tåg för att resa till Norge. Han ångrade sig emellertid och hoppade av tåget i Hallsberg. Och sökte upp sina kumpaner i brottets värld. Därmed började dynamitarden Bengtsson sina skräckinjagande raider och det började att smälla bland landets postkontor och järnvägsstationer.

VITTSJÖ. Det numera avvecklade pensionat Tallbacken uppfördes 1912, alltså för 100 år sedan. Carolina Pettersson (syster Peta) var delägare i Trobecks pensionat men en schism uppstod och då lät syster Peta uppföra pensionat Tallbacken efter Tage Zickermans ritning. Byggmästare blev August Johansson i Knäred.


Tallbacken som var pensionat och vilohem 1913- 2011.

Byggnadsåret räknas av någon anledning till 1912 fast de första gästerna togs emot först i september månad 1913 och då var följande annons införd:
SYSTER PETAS HVILOHEM
”Tallbacken, syster Petas hvilo- och rekreationshem ligger högt och sundt i det natursköna Wittsjö, 10 minuters väg från järnvägsstationen. Nybyggdt och nyinredt, Målningar och tapeter o sängutstyrsel arsenikfria. Goda sängar. Godt bord, moderat pris. Mottager gäster året om. Förfrågningar besvaras under adress Wittsjö, telefon 17.”

VITTSJÖ. Ett strömavbrott kan ställa till det ganska rejält då nästan hela samhället slås ut. Det kan vara ganska makabert särskilt om kyrkans klockor inte kan ringa vid begravningar, bröllop och andra högtider i kyrka. Orgelmusik tillhör kyrkliga förrättningar och även denna funktion slås ut. Men i Vittsjö kyrka har dessa problem röjts undan sedan flera år tillbaka.

På bilden provar Olof Lunnergård  hur det kan vara att ringa i kyrkklockorna manuellt på ringverket från 1922.

Det finns inget som tyder på att klockringning med rep har förekommit från första början då lillklockan kom på plats i tornet 1828. Mer troligt är att klockringning med rep skedde tidigare då lillklockan var placerad i en klockstapel väster om kyrkan.

VITTSJÖ/ LEHULT. Torvbrytning efter gammal tradition har nu mer eller minde gått i torvgraven, åtminstone om det gäller brytning i mindre skala för mer eller mindre hemmabruk.

I dag bryts torv i stor omfattning med maskinell hjälp där översta lagret av en torvmosse tullas på några centimeter varje år. Botten är därmed snart nådd då befintliga mossarna växer med endast en millimeter per år. Under förutsättning att det finns växtlighet på marken där löv och sly förmultnar.

MARKARYD. Det firades bröllop i Markaryd kyrka 1920. Bruden kom från Gräsholma och brudgummen var bördig från Misterhult. Brudparet uppvaktades med en originell anvisning tillsammans med en subskriberad penningsumma. Det var kanske lite extra märkvärdigt med detta bröllop då det var en nämndeman som gifte sig.
Den humoristiska texten lydde, avfattad i gammal nämndemansstil:
Thy eftersom, alldenstund och emedan till vår kännedom kommit är, mångbetrodde förtroendemannen i Markaryd, ledamoten af kommunalfullmäktige m.m., m.m. välbesuttne och vällärde nämndemannen Johannes Persson i Fjärholma, gemenligen ”Misterhult” benämnd aktar ingå hjonelag med dygdeädla jungfrun Annie Andersson från Gräsholma, så hafva vi här nedan underbeskrivne sambt och synnerligen en förening ingått.......,

 

incest porn, real incest, incest videos, incest sex porn,porn movies,free porn,free porn movies,sex,porno,free sex,tube porn,tube,videos,full porn,xxx,pussy
Free Porn, hd sex

Porn Watch, Hd Porn,Free Porn,Free Sex Videos

Free Porn

hd sex

watch the best quality sex site.