Historia Vittsjö

Mossen. Bränntorv eller torvströ? Efter årtusende år av lagring och påfyllnad var torvmossarna en viktig källa för bränsleförsörjningen. Dagens torvmossar började bildas redan före senaste istidens intåg. Klimatet började förändras, liksom i dag och marken blev fattig på syre. Efter hand bröts mossan ner, förmultnade och torv bildades. Beräkningar har utförts som visar att en torvmosse växer cirka en mm i höjd/år.

 

Detta är den första torvmaskinen i Emmaljunga och kanske i Sverige?

Utan att gå in på tidsåldrar får uppgifterna tas med viss reservation! Vid senaste istidens slut för drygt 10 000 år sen började vattensamlingar, sjöar att sina och mossar bildades på sjöbotten. Sen har dessa mossar växt till från sjöbotten till dagens mossar som fortsätter växa så sakteliga. Mossarnas torv har använts till olika ändamål de senare tusen åren.

• Biografen visade ”Åsa-Nisse i kronans kläder”. Detta var innan TV hade övertagit tittarna.

• Lönsholma hönsgård sålde dagsgamla kycklingar för 3 kr/st.

• Harry B Jönsson kunde räkna bättre än länsstyrelsen. Han överklagade valet till Regeringsrätten angående kommunalfullmäktige. Sedan Regeringsrätten räknat om valsedlarna kom Harry B in som ledamot medan mejeristen fick stanna hemma!

• Harry B Jönsson var flitig att dela ut valsedlar före valet.

• Margits Bod sålde moderna skor till bottenpris medan Firma Textil sålde klänningar från 14:75.

• Skånska banken ändrade öppettiden till kl 10-12 vardagar.

• Den första veteranen inom MHF nybildade avdelning var Eric Wahlkvist med 25 år som medlem.

• Den stora massgraven in till Gustav Adolfsstenen upptäcktes. Graven där drygt 300 Svenska och Danska soldater finns är fortfarande kvar. En minnessten finns vid Gustav Adolfsstenen.

• Detta år, 1954 kostade en prenumeration på Norra Skåne 35 kronor för ett år.

• Fritz Björklund annonserade om lösöreauktion i Hårsjö då lantbruket skulle avvecklas.

• Fritz Björklund avvecklade lantbruket.

• Både H B Hammar och Sture Hallonsten provpredikade inför kyrkoherdetjänst i pastoratet. Den extra inkallade provpredikande prästen Sigfrid Hasselquist erhöll två tredjedelar av de 2 200 avlämnade rösterna.

• Kraftig rubrik förkunnade att Vittsjö slog ut Jonstorp ur bandy DM. Sen slog Örkelljunga ut Vittsjö ur DM kampen.

• 30 man ur fotbollslaget åkte på turné till Tyskland där de fick fira midsommar.

• Elektriska strålkastare flödade ut sitt ljus över Viken. Upp emot 60 skridskoåkare gladde sig över en helt snöfri Vikenis. Kraftig blåst hade sopar rent!

• Emmaljunga Byggnadsförening u.p.a beslutade att om- och tillbyggnad av Folket hus skall ske för 83 000 kronor.

• Befolkningens antal den 1 januari 1949 var 2 775. En av de högsta boendesiffrorna.

• S J Biltrafik annonserade om nya linjer mellan Vittsjö – Tyringe. Linjerna startade och slutade i Harastorp. Som regel var det två linjer dagligen. Även under sön-& helgdagar.

• Ehards buss klar för avgång vid järnvägsstationen.

• Evert Larsson, Snärshult/Vittsjö var ordförande i ortens JUF avdelning.

• Bandylaget i Vittsjö slog ut P 2 med 7-2.

• Kurt Allan Sjöstrand, 7 år räddade en jämnårig flicka som, trots förbud gav sig ut på isen i en branddamm vid småskolan. Hon föll igenom då isen brast men räddades av Kurt Allan. Delaktig i räddningen var även Bengt Rosenberg.

VITTSJÖ. Detta år var det kri(g)shändelsernas tid men jag håller mig till intressanta insatser i Vittsjö:
Detta år utkom avisan Norra Skåne fyra gånger/vecka och kostade 14 kronor per helår. Ransoneringskalendern upptog sitt utrymme.

Vägvisning till den första torvgraven i Emmaljunga.

Barnvagnsfabriken i Emmaljunga byggdes ut. Materialet från utgrävningarna användes för att fylla ut torvgravarna vid Skolmossevägen.

Bastun i Idrottsgården höll öppet för herrar lördagar klockan 15-20 och för damer fredag klokan18-21.

Thebrödsbageriet höll stängt en vecka på grund av varubrist.

Upprörda känslor svallade då en ny stadsplan planerades. Fortfarande fanns planer för anläggande av idrottsplats på Vången. Vedkapning erbjöds med ambulerade motorsåg. En vecka senare erbjöd en annan företagare kapning med elektrisk såg. Ytterligare en vecka senare var det två företagare som erbjöd vedkapning.

Elva sökande förklarade sitt intresse för tjänsten som småskollärarinna i Emmaljunga.

386 intresserade anmälde sig till Emmaljunga GIK;s orientering.

Luftskyddsföreningen Emmaljunga-Vittsjö kallade till information inom försvaret. Hemvärnet skall genomgå särskild utbildning.

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 9.

VITTSJÖ. Artiklar har tidigare publicerats angående beredskapen i Vittsjö under Andra världskriget. Troligen är detta den sista av de tidigare åtta artiklar som publicerats på denna sida. Om nya och kompletterade uppgifter kommer fram blir det kanske en fortsättning?


Varje kupong gällde för 32 gram mjukt eller 20 gram hårt bröd, eller 40 gram pepparkakor.

VITTSJÖ. Det var på den tiden 1939, innan krigslarmet ljöd. Då samlades NTO:are i JUF stugan för gemensam fest. Dit kom medlemmar från Perstorp, Västra Torup, Emmaljunga, Tyringe och Bjärnum. Den gamla skyttepaviljongen var fullt befolkad.

Den gamla skyttepaviljongen var under många år den enda stora samlingsplatsen.

Delägare som tecknat sig för elektrisk belysning i Snärshult, Furutorp och Lönsholma kallades till sammanträde i Snärshult skola. Sammankallande vid Olof Nilsson, Lundsgården.

Thure Schalin sålde särskilt billiga herrkostymer 25- 50 kronor. Några veckor senare sålde han nya vårkostymer med väst för 33 kronor. Brottarklubben inbjöd till dans á Kädarps Gästgivaegård. Dansen föregicks av klubbmatch Tyringe- Vittsjö.

Generalpoststyrelsen beslutade att utdelning av post skall ske på vardagar Vittsjö- Boalt samt Vittsjö- Stora Frösboholma. P Forsell öppnade elektrisk affär i Danielssons affär. Biltjänst med Bertil Renberg sålde Monark velocipeder samt reparerade tvåhjulingar.

Hotell & gästgivaregården serverade söndagslunch samt hade vin- och ölrättigheter. Ny ägare var Thure R Svensson. LRF:s medlemmar kunde, i mån av tillgång och mot fri kost erhålla manliga och kvinnliga elever ur ”Beredskapstjänst”.

Vedkapning. I dagens samhälle är det nästan bortglömt vad kapning av ved innebär. Mycket få, kanske räknat ‰ i tätorterna. På landsbygden är det främst skogsägare som eldat med det som naturen ger!

De var tämligen kluriga i äldre tider. Flygande kapare kan det nämnas?

Förr var det fällsåg, bågsåg (buasåg) samt yxa som gällde. Sen kom motorsåg och hydraulisk vedklyv. Sen kom det inte mer förrän brännolja, elvärme och solceller kom in i systemet Bilden visar hur mekaniskt vedkapning kunde ske på 1930- 1940 talet.

Då började både flygande smeder, flygande hovslagare och flygande vedkapare komma in i det då moderna samhället. En lastbilshytt (?) monterades på ett chassi eller kan det varit ett lastfordon som kapats av? Kanske är det en vild gissning då fordonets framhjul består helt av metall medan bakhjulen av praktiska skäl försetts med någon form av gummiring.

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 8.

VITTSJÖ. Mängder av flygplan korsade luftrummet under Andra världskriget. Det var inte enbart plan i luften utan även på backen, intill allmän väg. Dessa flygplan hade en lätthet då ett par starka mannar kunde bära de skalenliga planen.

Ett skalenligt flygplan redo att lyfta till järnvägsstationen.

Flygplansfabriken var belägen vid Lehultsvägen i Vittsjö. Flygplanen transporterades per järnväg till en öppen plats i närheten av stationärt flygfält.
Försvarsmakten hade fått tycke för Ekstrands snickerifabrik vid Lehultsvägen. Efter avtal blev snickerifabriken en tid en flygplansfabrik. Försvaret behövde helt skalenliga flygplan, tillverkade av plywood. Dessa flygplan, (made in Vittsjö), skulle placeras i närheten av militära flygfält, väl synliga från spionerande luftfarkoster. Flygplanen målades med kamouflerande färg med symboliska tre kronorna på flygkroppen. De demonterade flygplanen transporterades till järnvägen för transport till mottagaren någonstans i södra Sverige. Det är oklart hur många attrapper som tillverkades men ett mindre antal lär det vara. Tillverkningen upphörde sedan en person med intresse för tillverkningen tog hand om framställningen på annan plats. Däremot var den verkliga krigsplanen synnerligen väl kamouflerade om de över huvud tagen var synliga från luftburna farkoster. Förutsättningen var att det fanns längre fält intill, lämpligt för start av planen. En tät granskog kunde bli förträfflig hangar för planen.

VITTSJÖ. Namnet ”Esters Sven” är föga känt i dag. Esters Sven var inget direkt tillnamn utan snarare identitetsnamn innan folkbokföringsnummer hade lanserats. Egentligen var det Sven Nilsson men det fanns många med detta ädla namn. Esters Sven eller i dagligt uttal Estre Sven bodde på torp 49 bakom Stig Nilssons fastighet i Lehult. Torpet var beläget intill urgamla vägen Lehult- Skinnkjortlaliden-Västanskogen.

 

Estre Svens brännvins- kagge.

Kaggen uppskattas rymma två Kappe, cirka nio liter! Esters Sven var född 1839 och avled 1924 på fattiggården Kristenstorp. Han både levde och dog som ungkarl.
Sven bodde tillsammans med två andra ungkarlar i torpet som inte hade den modernaste utrustningen. Mitt i huset fanns öppen fyr samt bakugn. De tre boende i torpet Ola Kronberg och sotare Åberg hade gemensamt skafferi och kök. De båda Sven bodde i ett rum medan Ola bodde ensam i annat rum som kallades storstugan. I ena delen av torpbyggnaden fanns ”huggeboden” där veden förvarades innan den fick tjänstgöra som värmekälla.

VITTSJÖ. Ransonering av elströmmen kan snart bli aktuellt. Desto fler som köper eldrivet fordon ju mer ström förbrukas. Butiker och husägare m fl vill ha en lysande tillvaro. Redan på 1920 talet fanns det ett mindre vinddrivet kraftverk i Ekholmen. Här var det inte aktuellt att producera ström utan pumpa upp vatten från Kallsjön.

Vindmöllan med vattentank vid Ekholmen.

Konstruktören och ägare till anläggningen var Bror Nilsson. Fastigheten var belägen på en hög och ganska torr kulle. Bror Nilsson var intresserad av trädgårdsodling. Dels hade han trädgårdsodling men även ett antal drivbänkar. Allt detta behövde vatten men att bära upp vatten från Kallsjön var jobbigt.
Då byggde Bror Nilsson en egen vindmölla på höjden. Några år tidigare hade han varit bosatt i Amerika och kanske hade han idén med sig från det stora landet. Det är obekant hur han fick upp vattnet från sjön till behållaren intill vindmöllan. Där fanns ingen elektricitet på platsen utan vattnet fick sugas/pumpas upp från sjön. Någon hjälp av Vädur fanns inte i det stillastående vattnet. Vindmöllan drev alltså pumpen och vattnet kom upp i gjutna behållaren på cirka 150 x 150 cm i fyrkant. Höjden på behållaren uppskattas till drygt en meter. Från behållaren var vattenledningsrör utlagda för bevattning av trädgården. Dessa rör var nergrävda och vattnet sipprade ut från mindre hål i rören. Det blev alltså automatisk bevattning med självtryck från behållaren direkt till rotsystemet

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 7.

VITTSJÖ. Under orostiden då Andra världskriget rasade utanför våra gränser var det även verksamhet i Sverige. Alla i Sverige bosatta omfattades av total försvarsplikt eller tjänsteplikt. Denna tjänsteplikt kunde omfatta ”nästan allt”. En sågverksarbetare ålades tjänsteplikt genom avverkning av vissa m³ ved till gengasmaterial. Mannen med tjänstplikt gick ut i sågverksägarens skog inpå knuten! Så var det klart.

Den 5 sept meddelades om Förstärkt försvarsberedskap

Medtag grova obegagnade strumpor!...

De i Sverige boende som ännu inte utfört sin värnplikt samt de ”överåriga” upp till 70 år omfattades av tjänsteplikten. Plikten kunde i bästa fall bli att vara kvar på sin arbetsplats, frivillig tjänstgöring eller utföra arbete som anvisats av myndighet. Dock gäller att tjänsteplikt infaller först vid höjd beredskap.
I tidigare artikel har berörts skyttegropar utmed Vittsjöns norra strand. Orsak till detta var att broarna vid Bäckabro och vid Gundrastorp var förberedda för sprängning. Då fanns ingen annan transport än via järnvägen eller över sjön. Under vintertid med is på sjön var det en tänkbar transportled. Då sjön inte var isbelagd kunde sjövägen användas. Det var i sådant fall som skyttarna utmed stranden hade sin uppgift! Här som andra platser har det troligen inte vid något tillfälle varit bemannat.

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 6

VITTSJÖ. Då krigslarmet blossade upp 1939 vaknade även Sverige upp ur sin trygghetsdvala. År 1939 var det inte så aktuellt med försvar i neutrala Sverige. Vid ockupationen i grannländerna vaknade Sverige upp. Det neutrala landet måste värna om riket då något större förtroende inte fanns mot det anfallande Tyskland. Då kallades tusentals värnpliktiga in till sina regementen. Hemvärnet och civilförsvaret blomstrade upp.

En färist kan inte ersätta fordonshinder!

Utmed kusten, från Halland till Blekinge byggdes närmare tusentalet bunkrar med skjutriktning ut mot havet. Arbetskraften var fulltalig då de inkallade värnpliktiga måste beredas sysselsättning efter grundutbildning på sina förläggningsorter. Värnpliktiga rekvirerades även från Mellansverige för att bli bunkerbyggare. Läget var nog aldrig så ”hett” att värnen sannolikt varit bemannade av soldater?

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 5.

VITTSJÖ. En av de mest anonyma och osynliga uppdragen under Andra världskriget måste vara luftbevakning. I ett trätorn, 18 meter över markytan fanns lottor (Tornsvalor) som skulle bevaka trafiken i luften. Tornet uppförde under november månad 1940. Vid rapporter till staben i Röke fanns en skraltig ledning med rostfri tråd. Tornsvalornas största uppgift blev då Engelska bombplanet störtade vid Höjalen. Under beredskapstiden blev även en bostad ockuperad av försvaret.

Ännu i dag finns tre av hörnstolparna kvar efter nära 80 år. Tala om impregnering! (foto Berne Svensson)

159 meter över havet finns en bergknalle i Brunshult och ytterligare 18 meter högre upp fanns plattformen för Tornsvalorna. Det var flyglottor som bemannade dessa torn. Troligen var det mer än 2 timmars pass innan ny besättning klättrade upp. Varje etapp på de rangliga stegarna var cirka tre meter. Sen var det en plattform innan nästa etapp påbörjades.

Enligt uppgift var observationsplatsen omkring 2,5 meter i fyrkant. På denna plats fanns ”instrument” för angivande av flygplans riktning samt höjd! Tornsvalorna hade vissa riktmärken. Kyrkorna i Röke, Norra Åkarp och Skånes Fagerhult var synliga. Kyrkan i Vittsjö var inte synlig men ett kors på instrumentet bekräftade dess plats.

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 4.

VITTSJÖ. Ytterligare en artikel om beredskapen i Vittsjö under Andra världskriget. Att beredskapen var god i landet får statsministern svara för. Han yttrade att beredskapen var god i landet. Främmande makter visste nog hur illa det var med denna beredskap? Vid övning före krigsutbrottet hade hemvärnsmännen inget gevär i hemmet. Vid övning fanns en käpp som riktades mot anfallaren med orden Pang!

En hemvärnsgrupp från 1940 som skulle försvara samhället. F v främre raden: Karl Sandberg, Börje Lundstedt, John Edfors, Stig Andersson, Göte Nilsson, Einar Fluur. Bakre raden f v: Allan Hallström, Sven Troedsson, Nils Kroon, Sten Andersson, Folke Nordén och Harald Cervin.

Denna styrka var stundtals i tjänst även vid bevakningstornet i Brunshult.
Vid krigsutbrottet 1939 blev det verklig fart på försvaret i Sverige. Landet hade många mil kust och där byggdes hundratals bunkrar utmed Öresund och Östersjön. Inne på landbacken grävdes och anlades ett större antal skyttevärn och skyttegropar. Tidigare har omtalats att Försvarsstaben har ingen förteckning på antalet anläggningar eller var de var placerade. Det var sannolikt de lokala regementena som beslutade.

• Barnvagnsfabriken i Emmaljunga började tillverka fotbollsspelet ”Arsenal”. Företaget ämnar söka patent på sällskapsspelet.

• Johan Gustavsson, Tånneryd köpte hemman i Lilla Frösboholma av Viktor Klint för 11 000 kronor.

• En kvinna från Boalt blev bakifrån påkörd av en cyklist på backen vid Boalt. Sjuksköterska (doktor Hulda) tillkallades och gav första vården. Den skadade blev införd till lasarettet i Kristianstad.

Amélie Hansson annonserade om sin verksamhet

• Amélie Hansson gav behandling i Fysikaliska Institutet för värk-, nerv- och hudsjukdomar. Dessutom fanns karbad med olika medicinskt ljus.

• Fastighetsägare bland annat i Brunshult erhöll stämning för expropriation för framdragning av högspänningsledning. Med tiden erhöll de mindre ersättning för markintrång.

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 3

VITTSJÖ. Det är 75 år sen Andra världskriget upphörde. Det hände tämligen många saker för att Sverige skulle va berett att möte fientligt anfall. Beväringar kallades in då krigslarmet började ljuda utanför våra gränser. Skyddsrum var inte aktuella med så kort varsel. Däremot gjordes många förberedelser för att möta ett fientligt anfall land- och sjövägen. Utmed Skånes kust byggdes flera hundra bunkrar för att mota anfall sjövägen.

Ganska snart infördes förbud att köra bil på söndagar.

Om den lede Fi trots detta tog sig in fanns olika hinder för att försvåra en framryckning. Första Per Albin-linjen hade Höör som centrum med grenar mot kusterna. Andra Per Albin-linjen passerade Vittsjö som var väl gynnat med stort och brett sjösystem. Det fanns då inte så stort utbud av vägtransporter som var mer koncentrerade.

Att den lede Fi skulle komma från söder eller väster var helt klart enligt försvarsmakten som var illa förberedd. Örlogsfartyg saknades liksom flygplan och ammunition. Under drygt en månad inhandlade Sverige krigsmaterial från Italien. Då var Tyskland i krig, Danmark hade ockuperats. Det är synnerligt märkligt att krigsmaterial kunde fraktas från Italien till Sverige. Det var stora mängder. Totalt var det 700? järnvägsvagnar med 216 flygplan, 200 minor, 36 torpeder och 38 motorer till flygplan samt reservdelar och ammunition.

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 2.

VITTSJÖ. Det var kri(g)sartat även i Vittsjö under andra världskriget. Sverige var neutralt men det gav ingen säkerhet. Sverige var hotat mer än en gång. Genom regeringens skumma men nödvändiga handlande lyckades de hålla fienden utanför landets gränser. Främmande trupper passerade Sverige som ett genomfartsland! Främmande makts sympatisörer även i Vittsjö utförde sin uppvaktning då tågen passerade orten.


Detta fordonshinder finns vid Gundrastorp.

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 1

VITTSJÖ. Under Andra världskriget var det inkallelser och mobilisering vid kritiska lägen, Hemvärnsmän och värnpliktiga skulle finnas till med högsta beredskap. Långt före mobilernas tid var det fast telefonen som gällde, Då fanns det inte telefon i varje hus utan i bästa fall ett par telefoner i varje by. Det blev telefonbud med besked om inställelse till tjänstgöring. Annorlunda var det när Första världskriget börja oroa. Då gällde kyrkklockan!

Lillklockan kallade till mobilisering.

I god tid fanns meddelande till beväringarna anslaget i kyrka samt uppläst vid gudstjänst. Enligt § 2 mom 7 inkallelse för beväringen enligt den generalorder den 1 september 1906, No 961.

"Ringning med kyrkklockorna omväxlande med klämtning under 3 timmar i följd på så sätt, att efter 10 minuters ringning omedelbart följer10 minuters klämtning omedelbart därefter 10 minuters ringning o. s. v. skall användas för att tillkännagifva att kungörelsen angående inkallelse för mobilisering utfärdats och blifvit offentligen anslagen”.

Så snart kallelse blifvit anslagen, skynda ringarna, medtagande hvardera en hjälpare, upp i tornet för att fullgöra ringning och klämtning under 3 timmar.
Kyrkorådet.

Då fanns varken hörselskydd eller arbetslag. Vid ringning kunde detta ske genom dragning i rep några meter under lillklockan (storklockan tillkom 1922). Klämtningen fick ske intill klockan då kläppen slogs mot klockan med handgrepp. Uppgifter finns att larm till mobilisering skedde i Vittsjö då Första världskriget utbröt. Uppgift finns att sådant larm inte utfördes i Vittsjö vid Andra världskrigets utbrott. Däremot utlöstes sådana larm i Malmö vid Andra världskrigets utbrott.

• Något överhängande behov synes inte föreligga! Så svarade vägkonsulenten efter framställan om vägförbättringar sträckan Emmaljunga- Boalt. Det aktuella ärende gällde i Bröna där en vägomläggning skulle ge 500 meter kortare väglängd!

• Snöstormen orsakade trafikproblem. Tågtrafiken i orten drabbades främst beroende på trafikstörning i södra delen av landskapet.

• Fortsättningsskolan ordnade slädparti via Bjärnum- Kulleröd- Björkefalla och åter. Lärare och elever samlades sen till kaffe och lek i folkskolan. Även i Hårsjö skola ordnades slädparti via Snickaretorp- Höjalen- Rommentorp- Boalt och Hästhult. Turen avslutades i skolan under angenämt samkväm. 

”Kapten” på slädskutan var folkskollärare Olof Kulldorff.

• Anmärkningsvärt ansågs det att två lantbrukare fyllde 70 år samma dag. Det märkliga var att de båda var verksamma i lilla byn Perstorp. Dessutom fanns det enbart dessa två lantbrukare i byn!

• Två anhöriga till en avliden kvinna stämde Vittsjö kommun. Kvinnan hade testamenterat sin kvarlåtenskap till kommunen (fattigvårdsstyrelsen). Anhöriga ansåg kvinnan inte varit vid sina sinnes full bruk. Ett vittne berättade att kvinnan sagt att ingen släkting skulle ha något efter henne!

• Flera artiklar berörde den stora donationen som Vittsjö fick del av, Stephens fond. Elever fick del av denna fond innan Jönsaholm kommun avskaffade fonden. Turligt nog fortsätter utdelningen genom ideell verksamhet.

Bild Theoder Stephens donerade sin förmögenhet till Vittsjö.

• Även vid denna tid gällde att slaktning av djur skulle ske då månen var i ”ny”. Skedde slakten i ”nedan” blev köttet otjänligt och odrygt.

• Rättegången fortsatte i målet om stöld av ved i kronans skog på Näset. En virkeshandlande hade fortsatt avverkningen även sedan stipulerade tiden ut gått. Han misstänktes även för avverkning av icke stämplade träd? Skogvaktaren dömdes till 6 månaders straffarbete samt avsättning från kronojägartjänsten medan virkeshandlaren dömdes till fyra månaders straffarbete.

• Handlaren Ivar Bengtsson köpte både gödsvin och prima matpotatis.

• Åter var kommunalfullmäktige helt eniga att sjukhus borde uppföras i Hässleholm. Kvarnar malde långsamt redan på den tiden innan sjukhuset invigdes 1938.

• Första världskriget ar slut men fortfarande var det ransonering på bröd. Därför delade Lifsmedelsnämnden ut brödkort i församlingens skolor i januari månad.


Även under andra världskriget var det ransonering på bröd.

• Parkettgolv utökade sitt aktiekapital från 50 000 till 100 000 kronor.

• En notis 1919 berättar om den fruktansvärda vintern 1849. Snödrivorna var stora och så hårda att röjarna fick gräva sig fram. De upptäckte då människor som satt ihjälfrusna i sina slädar. Samma förhållande gällde hästar som stod förspända och ihjälfrusna framför slädar.

Vid 1914 års början var folkmängden i församlingen 2 203 boende, en ökning med + 11 förra året.

• Elström skulle komma till Bjärnum och ledningarna skulle passera Vittsjö. Elektricitetsverket beslutat höra sig för om Vitsjö möjligen skulle få koppla in sig på ledningen!

• Hundskatt á 2 kronor per hund skall erläggas senast under januari månad.

• Änkan var på missionsmöte och då passade tjuvarna på i det tomma avsides belägna huset. De tog bland annat 25 kronor i sedlar som änkan erhållit som julgåva från Amerika.

Detta standar fanns i flera storlekar.

• Vid 1909 års början var folkmängden i församlingen 2 171, en minskning med tio förra året.

• Boende i Lönsholma överklagade kyrkostämmans beslut att flytta skolan i Lönsholma till Snärshult. Senare hade hade 38 åboar begärt att skolan i Lönsholma skal flyttas till Snärshult vid vägskälet mot Kristenstorp. De 30 åboarna lovade att bistå med 1 150 kronor för inköp av lämplig tomt.


Fortfarande finns stigvisningen kvar till skolan i Snärshult.

• Den 26 februari utkom Norra Skåne med extrablad, 24½. Anledningen var att Anton Nilsson från Hästveda hade blivit benådad från dödsstraff.

• Den 1 januari 1904 fanns det 2 171 boende i församlingen. En ökning med 25 personer under förra året.

• Nykterhetsföreningen Gustav Adolfs räddning höll sin 17 årsfest där Vittsjö sångkör medverkade.

• Majoren i Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen, major Holmgren köpte ett hemman i Boalt för 7 500 kronor. Avsikten var att anlägga dammar för fiskodling.

• Allmänt slädparti ordnades med vändplats i Bjärnum. Utfärden avslutades med animerad fest på hotellet.


Detta är resterna från ångsågen i Björstorp som uppfördes samtida med ångsågen i Bröna.

• Den sjunde ångsågen i socknen uppfördes i Bröna. Många såganläggningar uppfördes som följd av julstormen 1902.

VITTSJÖ. Den gamla krutkällaren har drabbats av ålderssymtom. Naturen i samband med åldern börjar ge skröplighet. Tiden är verkligen inne på sluttampen om anrika byggnaden från 1896 skall räddas till eftervärlden. Kaj Ingvar Johansson (Lilla Vittsjö) snart 87 år anser sig inte ha ork att reparera byggnaden på hans fastighet. Han har nog arbete med att hålla villan i topptrim.

Förvaringen av krut och sprängämnen var förr inte så tillfredsställande ur säkerhetssynpunkt. Ända fram till 1950 talet finns belagt att de explosiva ämnena förvarades på vinden, i omedelbar närhet till elektriska ledningarnas inkoppling i bostaden! Tidigare var det fritt fram att inhandla både krut och sprängämnen till behov. Då fanns inga restriktionen om förvaring på ett säkert sätt.


Inrutade bilden i nedre högra hörnet visar dåtidens krutkällare.

VITTSJÖ. Viloställe har det funnits långt tillbaka i tiden. På den tiden före likvagnens tid och inpå tiden för hjulets och slädens tid gällde andra regler för transport av skilda slag. Då gällde att fotledes och på rygg förflytta allehanda gods.

Här är det Arvid Nilsson som kör en avliden med församlingens likvagn.

Beträffande viloställe fanns det sådana långt tillbaka i tiden. Avlidna personer skulle transporteras till kyrkan för jordfästning. Det kanske mest makabra sättet att transportera en avliden till kyrkan var med lastbil. Den avlidne hämtades med lastbil från sjukhuset i slutet av 1940 talet. Kistan, insvept med föga ren presenning kördes till kyrkan där kistan utan någon större anslutning placerades i bårhuset! Då bybor avled fick kistan bäras från bostad till kyrkan, ibland på smala stigar. Det kunde i extrema fall bli över en mils vandring med kistan. Under sådan vandring behövdes viloställe.

VITTSJÖ. Namnet Åke Nilsson i Vittsjö kan va tämligen svävande. Däremot identifieringen med Åke på Skansen, eller siste man på Skansen säger betydligt mer för de som kände Åke på Skansen. Åke sökte inget umgänge men var absolut inte avvisande om nån sökte kontakt. Han levde i ensamhet men var uppkopplad med sin radio. Teve var främmande för Åke som fick värme i villan från vedpannan i köket.

 

Åke på Skansen Nilsson 1989 då han fick utmärkelse av landshövding Einar Larsson.

Åke utförde uppgifter i det tysta. Han var verksam långt innan vanliga tiden för uppstigning gällde. En av hans stora arbetsinsatser var att bygga upp de raserade vattendelarna vid Gustav Adolfsbron. De båda vattendelarna, en på var sida om bron hade raserats. Sannolikheten är stor att raseringen hade skett av okynne eller mänskligt oförstånd. Under många år var de raserade stenarna en stenhög.
Åke på Skansen var handlingens man. Helt utan någon yttre påverkan vandrade han nerför Skansvägen med sikte på Gustav Adolfsbron. Han var verkligen anonym vid sin vandring som började vid 3- 4 tiden på morgonen. Möjligen kunde någon med bra hörsel höra när han vandrade med sina trätofflor på fötterna. Oavsett väderleken, sedan issmältningen gjort sitt stegade han iväg iklädd shorts. En och annan kväll återtog Åke arbetet tills mörkret blev allt tätare.

Ekonomi. Telefonförsäljare gör i dag sina infall där många blivit av med sparade slantar. Detta är ett system att roffa åt sig penningar på ett ohederligt sätt. Sådant förfaringssätt har tillämpats i alla tider. Den beryktade ”kotian” var ett system att på ett ohederligt sätt lura till sig olika belopp.

 

En sådan sedel angavs har tio kronors värde.

Kotian var tillverkad av papper och var ett slags nödmynt då Sverige behövde metaller i början av 1900 talet. Krigslarmet fanns utanför vårt lands gränser men försvaret behövdes rustas upp. Det var då en kronas sedel kom ut.

Dagens myntreform kan också va en form av nödmynt. Det kan va ett examensarbete från en nyexaminerad tekniker. Det kan också va en närstående företagare som behövde sysselsättning?

VITTSJÖ.

• Vid detta års början var befolkningens antal 2 731 personer.

• Stora delar av styrelsen i husmodersföreningen lämnade sina uppdrag 1953. Ny ordförande blev Hulda Bengtsson.

• Bilden: Hulda Bengtsson erhöll blommor och medalj av Kjell Lönnå 1997. Detta efter 50 år i kyrkokören.

• Charkuteributikerna beslutade att införa måndagsstängning från kl 1e m.

• Beslut fattades att vägen Vittsjö- Yxenhult skall förbättras. Inom Vittsjöområdet blir det främst vägombyggnad i Oretorp och Snärshult.

• Dåvarande riksväg 56 Vittsjö- Smålandsgränsen blev färdig. Överblivna schaktmassor användes till fyllnad vid Gåsadammen.

VITTSJÖ. Julfirandet för mer än ett sekel sen är inte det samma i nutid. Då, när järnvägen var i sin barndom och motorfordon på vägarna var sällsynt var det blomstringstid för pensionaten. Dessa pensionat hade sin glanstid då tågen stannade vid stationen i Vittsjö. Särskilt på kvällstid under söndagar har det ett verkligt myller av gäster som anträdde hemfärden mot sin bostad.

Trobecks pensionat i sommartid.

Vittsjö var ändstation från Hässleholm från 1890. Från 1894 kunde resande komma både söder ifrån och norrifrån. Då fanns det förbindelse från Helsingborg samt från västkuster med Halmstad som järnvägsknut, Därmed fanns det förbindelse till Vittsjö från hela västkusten.

Stenrike. Nere på slättbygden finns knappast några stenar där dagens åkermark breder ut sig på flera hektar. Ju längre norrut man kommer desto stenrikare är det, särskilt i Småland. I Göingebygden, norr om Hässleholm börjar stenriket för att utökas varje steg norrut. De små åkertegarna i Göinge hade stenar över markytan, i markytan samt under markytan. Efter hand röjdes åkertegarna och blev bördig jordbruksmark. I dag planeras skog på dessa ytor!

Utvecklingen går framåt för jordbruket. Lien ersatte skäran.

Redan på stenålderstiden började åkerbruket i minimal skala. Efter hand lärde sig människor att odla för livets uppehälle. Utvecklingen på den då stora landsbygden fortsatte och åkerbruket fick mer näring. Primitiva redskap uppfanns. Det blev plogar, harvar och spadar, allt av trä. Med tiden började mer effektiva verktyg tas fram då järngods började komma ut i marknaden. Denna råvara hämtades från sjöar och mossar och renades i masugnar, större eller mindre. Bysmederna började få arbete och anlitades i allt större skala för tillverkning eller reparation av jordbruksredskap. Då blev det marknad för hållbarare och effektivare verktyg i lantbrukets tjänst. Plogar, harvar och skyfflar av järn/stål fick större utbredning i jordbruket. Arbetskrävande skäror började ersättas av mer effektiva liar för höstnad av höstens skörd. Utvecklingen fortsatte till dagens moderna skördetröskor.

Stor areal togs i anspråk för stenröse.

Men allt har sin början. Med skära och lie kunde åkermarken användas runt de många stenar som fanns på den med möda uppodlade marken. Redan tidigt började ”röjningen” av mindre stenar som kunde bäras bort med handkraft. Det var då som många stenrösen och gärdsgårdar började ta form. På den ”gamla goda tiden” fanns inte jäkt och stress med i arbetet. Det fick ta den tid som behövdes. I dag kan det tyckas meningslöst och föga genomtänkt att placera ett röse på bördig åker. Men fanns det en större sten på platsen var det kanske naturligt att fortsätta med mindre stenar kring denna stora sten? Det finns rösen med tusentals mindre stenar. I dag utgör dessa rösen hinder för rationellt jordbruk. Enligt Fornminneslagen är dessa rösen jämte stengärdsgårdar lagligt skyddade.

VITTSJÖ. Biblioteket i Hemgården har anor från 1868. Då är det 150 år sen det första sockenbiblioteket startade efter många protester. Det var skolmästare Christen Andersson som slutligen tog hem segern för ett bibliotek. Nya strider blossade upp1984 då kommunfullmäktige beslutade flytta biblioteket till folkskolans gymnastiksal. Genom initiativ från en privatperson överklagades beslutet till Kammarrätten som gav fullmäktige bakläxa. 1986 beslutades med minsta marginal 30-29 att biblioteket skulle förläggas till kulturhuset Hemgården.


Bibliotek Hemgården har en kulturell uppgift i dagens samhälle

HÖJALEN. Per Oskar Bergstrand arbetade som rallare i Norrland. Sen var han sjöman innan han bosatte sig som eremit i Höjalen, Vittsjö. Ännu i dag kan skymtas hans livsverk där han odlade på upparbetade platåer. Han bodde i en backstuga intill sin odling. Spisen eldades med torv från egna marken och några Höganäsrör blev skorsten.

Naturen har sin gång men ännu i dag kan fundamenten från han odling beses. Hans backstuga är borta, noggrant bortplockad. Efter Bergstrands död fanns närboende som var mer eller mindre övertygade att eremiten hade gömt sitt sparkapital i väggarna? Besvikelsen var nog stor då några pengar inte återfanns.

• Den 1 januari var folkmängden 2 750, en ökning förra året med 37.

• Det var krigstid även detta år. Därför togs upp kollekt till Norgehjälpen vid nyårsgudstjänster. I kyrkan inbringade insamlingen 615 kronor och hos EFS blev bidraget 103:36.

• Då meddelade Ransoneringskalendern att 25 gram kaffe per person fick inhandlas under sex veckors tid. Allt var ransonerat, så även ägg och och kött. Då återupptogs kontakten med släktingar som bodde på landsbygden!

Detta kommer att bli åker sen alla stubbar rensats bort och stubbhålorna fyllts med grus.

• Uppbrytning av stubbar var högaktuellt för att öka bränslebehovet för uppvärmning.

• Två rum med värmeledning uthyrdes på nedre våningen.

• Telefon 67 a (Porrarp) önskade köpa en felfri häst.

Vittsjö. Bakom den numera nyöppnade Qstar macken finns lite historia. Redan 1935 öppnade BP som andra bensinmack i Vittsjö. Nu finns Qstar på samma plats

Dessa bensinbolag var vägledande för bilister.

Efter BP kom Statoil. Första ägaren av BP macken var Rehnberg som byggde upp ett litet skjul eller en lokal som därmed blev den allra första bensinstationen i Vittsjö. Det behövdes på den tiden inga stora lokaler för att kallas bensinstation. I dag är Qstar ingen bensinstation utan ett tankställe!

VITTSJÖ.

• Från och med den 1 jan 1939 stängde samtliga butiker kl 6 e m. Även ”köksingången” skall vara stängd.

• Befolkningens antal den 1 januari var 2 644, en ökning förra året med 42 boende.

 

På den tiden fanns tillgängliga uppgifter redan den 3 januari.

 

 

 

• Nya torvströfabriken påbörjades då den tidigare hade förintats av eld. Den nya fabriken hade idealiska läge intill järnvägen. Sedermera hade Lokalföreningen sin verksamhet där. Nu finns El Olle på plats med nya lokaler.

• En intensiv brand utbröt vid 6 tiden på Emmaljunga barnvagnsfabrik. Efter hand larmades brandkårerna förutom Emmaljunga även Vittsjö, Bjärnum, Markaryd, Osby och Tormestorp. Då räddningsstyrkorna började få bukt med elden började vattnet sina i närliggande branddamm. I det skede hade flera kilometer brandslang lagts ut till andra närliggande branddammar. Vid tiotiden var branden under kontroll. Samtliga brandmän från Emmaljunga beslutade ställa sina platser till förfogande på grund av det bemötande de fått vid branden.

VITTSJÖ. Även för 90 år sen skedde det några intressanta saker i vår bygd:

• Vid årets början var befolkningens antal 2 482 boende.

Så här meddelades det i pressen.

• Sparbanken hade öppet varje onsdag klockan 10 f.m – 1 e.m.

• Föreläsningsföreningen hade föreläsningar var fjortonde dag på söndagar efter gudstjänstens slut klockan 2.45. Föreläsningarna hölls i folkskolan och var verkligen välbesökta.

• Fästekvinnan fick vid 3 tiden hastigt rädda sig ut från elden i boningshuset en bit utanför samhället. Hon räddade även två av hennes barn. Tillskyndande grannar lyckades rädda en symaskin samt en byrå från det övertända huset.

• Det hölls predikan i trätältet i samhället tre dagar under en vecka.

• En husägare befriades från hälften av inkomstskatt han blivit påförd. Kommunalfullmäktige beslutade detta.

• Gödsvin köptes vid både Vittsjö och Emmaljunga station samma dag och samma tid. Dock var det två köpare!

• Allmänna Rikssjukkassan beslutade att uppbördsmöte skulle hållas sista söndagen i varje vecka!

ORETORP. Historieberättare och hembygdsforskare Hans Flyborg var flitig att förmedla de historier och händelser som inträffat i bygden. Han var född 1869 och avled i Vittsjö 1961, Under sin tid i Vittsjö fick han höra många berättelser om forna tider i orten. Han var ganska flitig skribent i bland annat Norra Skåne där han förmedlade händelserna till läsekretsen.


Tecknaren föreställer sig arbetet före höstagillet.

VITTSJÖ. Även för 85 år sedan hände intressanta saker

• Förra året, 1932 föddes det 27 barn, 19 sockenbor avled. Sju personer flyttade till socknen medan 144 flyttade ut. Trots dessa siffror ökade boendet i socknen med 40 till 2 455!

• Detta år hade tidningen Arbetet en helsida i lakansformat med enbart Emmaljunga.

• Folkets hus erbjöd sina tjänster till allmänheten.

• FOLKETS HUS och Park annonserade om lämpliga samlingslokaler samt maskinrum för biograf. En annons förkunnade att cykelåkning till arbetet blev enklare med en cykel från Emmaljunga cykelverkstad. Då var det tio företagare som erbjöd sina tjänster. Där fanns även en historik över Emmaljunga från tidens början!

• Kyrkorådet beslutade omvälja Josef Nilsson till kyrkvärd samt nyvälja Gustaf Andersson. (1933-1971). Han efterträdde sin fader Henning Andersson.

• K.M:t tillät Brita Danielsson att inneha kantors, organist- samt dirigenttjänst i Lunds stift.

VITTSJÖ. Folkmängden vid 1923 års början var 2 417 personer. En minskning med 15 under förra året.

• Gustaf B Nilsson, August Jönssons skoaffär, Öhléns skrädderi och Edit Nilssons manufaktur annonserade om sina tjänster till allmänheten 1923.

• Under 15 veckor i följd annonserade de en dag i veckan.

Anton Anderssons gravplats på kyrkogården.

• Den 24 januari avled slaktarmästare Anton Andersson, Hälsingborg. Han hade fastighet i Stora Frösboholma och donerade stora summor till dåvarande Vittsjö kommun. Ett par stiftelser bildades att ta hand om donationen.

• Vittsjö spannmålsaffär annonserade flitigt att de utförde både siktning och triering.

• Röda korskretsen arbetade febrilt med insamlande av kontanta med för uppförande av en sjukstuga. Någon varaktig sådan blev det inte. Sommarsanatoriet ersattes med sjuksköterskehemmen. Men det etablerades både fysikaliska bad och varmbadhus.

VITTSJÖ. Harry B Jönsson var nog den mest hängivne arbetaren inför valen. Han var också den mest tystlåtne. Redan under 1930 talet början fanns han troget utanför vallokalen och delade ut valsedlar till röstade befolkning. Folkpartiet var hans politiska parti och han fortsatte denna utdelning till slutet av 1970 talet. Harry B var sparsam och vid hans bortgång 1987 fanns ett kapital på 9,5 miljoner kronor. 

Harry B Jönsson utanför vallokalen 1979.

Harry B var mer eller mindre det officiella namnet på denne försynte man. Han var inte snål i ordets rätta bemärkelse men han var sparsam, ytterst sparsam. Hans fader hade skomakeri och Harry B fortsatte denna yrkesbana under sparsam belysning. Snart övergick han till försäljning av skodon. Besökare kom långväga ifrån för att köpa billiga skor hos Harry B. Omkring 1955 avyttrade han sin skobutik och fortsatte med aktier som var hans stora intresse.

VITTSJÖ. Även för 100 år sen hände det en del i vår kulturort:

• Den största och mest tragiska händelsen 1918 var det stora mossbranden i Emmaljunga. Fem lantbruksfastigheter blev lågornas rov då den omfattande elden hade en längd på en halv kilometer. Även soldater från regemente i Hässleholm deltog i arbetet med att begränsa eldens framfart. Beväpnad militär fanns på plats för att hindra plundring. (se denna sida den 22 maj 2013)

• Skissen visar brandens omfattning år 1918.

• Andra större händelser detta år: Då infördes motbok för inhandling av spritvaror.

• Motbok infördes detta år. Gamla bekantskaper upptogs och nya kom!
Jordbrukarnas UngdomsFörbund (JUF) bildades.

• Telefonstationen byggdes med Agnes Linhard som föreståndare.

 

VITTSJÖ för 105 år sedan.

  • Vid 1913 års början fanns det i Vittsjö 156 prenumeranter på Norra Skåne.
  • Den femte vägföreningen som bildades hade sträckning från Hultatorp till Frösboholma. En längd på 4 km med 21 delägare.
  • Anton Perssons diverseaffär sålde det mesta från porslin till takpapp samt nya konserver.
  • En andelsförening bildades för distribution av elektrisk ström till samhället. Det dröjde dock närmare två år innan strömmen kom till Vittsjö.

Ledningsstolpe för elström från 1930 talet.

  • De lärlingar som fick anställning på snickarskolan kunde få ett bidrag med en krona per arbetsdag.
  • Auktionen skulle pågå i två dagar vid en konkursauktion i Stora Frösboholma.
  • Musikkåren spelade och underhöll vid hembygdsfesten på Skansen. Entré 35 öre för vuxna och 15 öre för barn. Behållningen skulle tillfalla sjuksköterskefonden. 500 besökare kom till festen.

VITTSJÖ. Det stora skolhusåret i Vittsjö var år 1908. Då uppfördes fyra skolhus i församlingen. Det var i Hultatorp, Emmaljunga, Gundrastorp och Hårsjö skolor. Församlingen begärde i början av 1908 hos k m:t att få låna 22 000 kronor med en amorteringstid på 40 år. Detta beviljades.

Planeringen för de fyra nya skolorna började på våren 1907. I Hultatorp skänktes tomt samt 600 kronor till uppförande av skola. Även i Gundrastorp skänktes tomt till skolhus medan tomt i Emmaljunga fick inköpas.

VITTSJÖ. I ett auktionsrop ingick en almanacka från 1864. På den tiden fanns utrymme för lokala och personliga anteckningar som kunde vara av socialt intresse. Bibelförklaringar kulminerade vid årsskifte. En fläkt av historiens vingslag blev noterad den 1 februari. Då utbröt kriget emellan Tyskland och Danmark.

Almanach för Skottåret 1864 Januarius, Thors månad:
Januari 6. Aftonbön i Hyngarp.
Januari 9. Aftonbön hos En Svenssons, Hyngarp.

Det fungerade bra med aftonbön utan altarsten

Februarius, Göje månad.
Februari 1, Kriget börjas i dag mellan Tyskland och Danmark.
Februari 13. Skarp storm med regn.

Martius, Wår månad.
Mars 3. Skallgång denna dag, sköts 2 räf, 3 harar.
Mars 5. Per Torkelsson, Furutorp, död denna dag.
Mars 13. Per Torkelsson, Furutorp begrafning denna dag.
Mars 16. Ola Jons Dotter, Hyngarp död denna dag.
Mars 18.Riksdagsmannen Håkan Nilsson, Björstorp, död.
Mars 20. En Ola Jons D, Hyngarp begrafning.
Mars 28. Kristen Svensson, Lehult, död.
Mars 30. Håkan Nilssons begrafningsdag.

VITTSJÖ. Stora förändringar skedde vid Höjalen 1942- 1945. Då torrlades sjödränkt mark och 15 hektar odlingsbar mark blev resultatet. Det var ägaren till Höjalens gård, byggmästare Gustav Kvist som hade stora planer. Invallningen av området kan i dag ses som betesmark där det tidigare varit sjö. Invallningen samt pumphuset är fullt synliga från vägen Korsahåla mot Höjalen.

Bilden visar pumphuset till vänster sam fördämningen med Höjalasjön

Innan invallningen började var det sjö intill vägen. Vid extremt högvatten fanns även vatten på vägbanan. På den plats där de tre villorna är uppförda var vattentäkt. Gustav Kvist var stor älskare av travhästar och ett stuteri bildades på Höjalen. På den tiden var det en ganska vanlig syn på vägarna då travhästarna med sulky tränades för lopp på bana. Ett antal travhästar behövde foder och därför kom tanken att anlägga åkermark på sjöbotten.

VITTSJÖ. Nyheterna var inte så omfattande för 110 år sen. Då spreds nyheter oftast från mun till öra! Ett utdrag från detta års händelser följer:

• Vid årets början 1908 var befolkningen 2 185 personer, en ökning med 22.

• De första dagarna detta år registrerades 22- 25 grader kallt.

• Till vikarie vid ambulerande skolorna i Lönsholma- Björstorp valdes Gerda Hanson från Billeberga.

• Biblioteket omfattade 300 verk och detta år fanns 225 låntagare fördelade på 51 personer. Biblioteket erhöll ett statsanslag på 46 kronor.

• Ett körlag bildades i NV delen av socknen. 20 åboar ingick i laget som levererade grädde till mejeriet.

• Kyrkorådet beslutade uppta ett lån på 22 000 för uppförande av fyra skolhus.

• Bättre nykter, helst gift dräng fick anställning på Oretorp herrgård.

VITTSJÖ. Julstormen förra året, 1902 var orsak till att många ångdrivna sågverk etablerades.

Ola Kämpe

Det hade tydligen löst sig med lantbrevbärare till Verum. Post hämtades i Vittsjö till Verum måndag, onsdag, fredag och lördag klockan 12.45.

Då föddes 45 barn med 41 sockenbor avled. Församlingens genom tiderna äldst boende, Ola Persson Kämpe avled 100 år, sju månader och 25 dagar gammal. Ola Persson Kämpe blev över 100 år gammal. Gravplatsen sköts av släktingar.

Badhuset som gav sig i väg österut under en storm har återfunnits. Stationsområdet i Emmaljunga utvecklades då både torvskolan och timmerupplag utvecklade rörelsen. Vad som saknades var ett hotell med matservering. Arbetare i området fick åka till Markaryd för kost och logi.

VITTSJÖ. Den första telefonen kom till Vittsjö 1890 och hade då anknytning Bjärnum 14. Den första telefonstationen och telefonväxeln kom till Vittsjö 1908. Den verkliga telefonstationen kom 1918, för 100 år sen. Efter automatiseringen behövdes varken telefonister eller växel. Utvecklingen fortsätter och snart behövs varken kablar eller fiber? Troligen blir det luftförbindelser från mast till mast?

Telefonstationen som var uppförd 1918. Obs mitt på bilden suddiga telefonstolpen med många trådlinjer till stationen.

Den första telefonen i Vittsjö hade anknytning till telefonstationen i Bjärnum. Orsaken var att det behövdes teleförbindelse mellan järnvägsstationerna i Vittsjö och Bjärnum då tågen började pusta fram. Det är oklart om det var en telefonförbindelse eller telegrafförbindelse? Bjärnum hade tydligen redan en telefonväxel då järnvägsstation fick anknytning Bjärnum 14.

incest porn, real incest, incest videos, incest sex porn,porn movies,free porn,free porn movies,sex,porno,free sex,tube porn,tube,videos,full porn,xxx,pussy
Free Porn, hd sex

Porn Watch, Hd Porn,Free Porn,Free Sex Videos

Free Porn

hd sex

watch the best quality sex site.