Historia Bjärnum

 

Bjärnum. En gång om året öppnar Bjärnums Museum upp Jonsarnas fabrik och den 17 Juli, kl 14.00 är det dags igen, då blir det gratis inträde och filmvisning ”Träets tid”, kaffe och kaka 30 kr, museet i sig håller stängt. Fabriken är belägen på Hågnarpsvägen, kör mot Röke från Bjärnums hållet.

BJÄRNUM. På museets område kan man se en stuga som ligger inbyggt i backen och ruinen efter huset kan man se uppe i Slättarödsskog, det är Backstugan, vad är det för hus?
Och vad har det med personen att göra?

Siste backstugesittaren i socknen var korgmakaren Pär Bengtsson, på sin tid välkänd i vida kretsar lystrande till namnet Tocka-Pären. Uppgifterna om honom och backstugan är något varierande. Hembygdsforskaren Sigurd Svensson omtalar att uppgifter ”enligt tradition” mycket möjligt kan vara sanna. Pär Bengtsson föddes 1858 och var oäkta son till då 20 år gamla pigan Else Nilsdotter som var skriven i Ramsberga. Förmodligen växte Pär upp i byn Tockarp i Stoby församling och ett lätt uttal jämnade vägen för namnet ”Tocka-Pären” – som han rakt inte var glad åt, Pär Bengtsson skulle det vara.

I husförhörslängden påträffades han första gången 1876 som skriven i Slättaröd och med undantag av ett par utflykter levde han där till sin död. Skriven var han på flera håll i Slättaröd innan hans namn år 1893 tillsammans med moderns påträffades på Nr 3, där jordstugan var belägen.

BJÄRNUM. Genom tiderna har många privata personer samlat information om Bjärnum och dess samhälle. Bland de många böcker och pärmar med urklipp hittar man bland annat år 1938 – 1942.

Bland urklippen kan man se klipp om, fotboll, kyrkliga ärende, kommunbeslut, skolärende, mm. Då som nu så är det mycket politiskt som tas upp i tidningen. En fråga, urklipp från 1939, står där skrivet följande ”Den stora frågan är, ”Blir det badhus och brandstationsbygge?” den frågan stod på kommunpolitiska dagordningen, en mycket viktig fråga för samhället, och vi som nu bor och lever i Bjärnum, vet, att visst blev det så. Man kan läsa om att det har anordnats hemvärnsparader, fältgudstjänst och julmarknader av Bjärnums Röda kors krets och Hemvärnet.

Det anordnades även skyltsöndagar med stor framgång, N.T.O – scouterna hade kyrkparad med ett 100-tal scouter som deltog, både pojk och flickscoutkåren fanns med, Nykterhetsfolkets Dag, nationaldagsfirande mm.

vittsjobjarnum.nu har glädjen att knyta kontakt med Bjärnums Museum och inte minst med Liselotte Svensson som arbetar på muséet. Hon kommer på denna webbtidning att återkomma med historiska inslag om Bjärnum från det stora arkiv som finns vid Bjärnums Museum. /red anm

BJÄRNUM. På Bjärnums Museum finns ett stort antal artiklar om vårt samhälle, just dessa är urklippta från tidningen Norra Skåne. Vad hände för 50 år sedan i byn?
Här följer ett axplock från Harry Petterssons urklipp från år 1966.

__________________________________________

1966 hände bland annat följande i Bjärnum:

Härlig vintervecka för scouter i herrgårdsmiljö vid Bjärnum.
Ända sedan Bjärnums kommun inköpte Qvarnfors gård sommaren 1958, har det varit tyst och stilla i den f.d. Virginska herrgårdsbyggnaden. Detta även sedan AB Solbo i Borås inköpte densamma för ett par år sedan med undantag av de tre senaste årens sista vecka, då Södra Sveriges Baptisters Ungdomsförbund fått disponera byggnaden för sitt vinterläger. Liksom tidigare år är det Bjärnums Baptistförsamling med köpman Assa Åkesson och hans fru som svarat för detta.

Läkarna. Provinsläkaren W. Brangstrup, Bjärnum, har återkallats sin ansökan till provinsialläkartjänsten i Klippans läkardistrikt.

BJÄRNUM. Nyligen presenterade Ebbe Persson här på Vittsjö/Bjärnum.nu valda delar ur en diktad levnadsskildring på 32 verser avsedd att sjungas. Detta häfte, som vandringsmannen Nils Bergstrand låtit trycka i anslutning till sin femtioårsdag 1927, utkolporterades mot 25 öres betalning och på framsidan anges att melodin är efter visan ”I låga ryttartorpet”. Denna gamla skillingtrycksvisa, som även har kallats "Silfverloodsvisan" diktades på 1830-talet av löjtnanten vid Västgöta-Dals regemente Wilhelm von Braun och handlar om en soldat som kommer hem och inte blir igenkänd.

Man kan mycket väl föreställa sig att vagabonden och lumphandlaren Nils Johannesson Bergstrand i diktandet av sin levnadsskildring fått hjälp av - eller åtminstone hämtat sin inspiration från - en betydlig mer vittberest och litterärt bevandrad vagabond som i likhet med Bergstrand varit artillerist. Dennes namn är Axel de la Nietze.



Axel de la Nietze på äldre dagar i Immeln Axel Immelqvist som ung artillerist

Axel Svensson föddes 1878 i Jämshögs socken i Blekinge som oäkta barn till Sven Bengtsson och Elna Nilsdotter. Redan två år efter sonens födelse emigrerade Axels far till USA och han dog där redan efter ett halvår i det nya landet. Vid 13-14 års ålder arbetade Axel i Tyskland och 1895 tog han värvning vid Wendes artilleriregemente i Kristianstad.

BJÄRNUM. I Bjärnum finns ett gäng, till vardags reparatörer och verktygsmakare, som älskar att renovera gamla maskiner. Under en lång tid har i denna kluriga samling funnits en önskan att hitta en ånglokomobil som har sina rötter i Bjärnum.
Ett tips var att en ånglokomobil, som stämde med förutsättningen, fanns på High Chaparral. Kontakt togs med ( Big ) Bengt Erlandsson, som bistod med delhistorik om denna maskinen.

Maskinen utan hjul på High Chaparral

Efterforskning, med hjälp av företagsarkivet i Sörmland, visade att denna lokomobilen 1915 levererades ny till byggmästare Arvid Olsson i Bjärnum, som ägde en mindre fabrik för tillverkning av dörrar och fönster, samt ett tillhörande sågverk vid Värpatorp Hemmeströ, där denna lokomobilen användes som kraftkälla. Senare kom denna maskinen till Persson & Söner i Bjärnum, som bl.a. tillverkade kökssoffor. Det är oklart hur länge lokomobilen varit i drift.

BJÄRNUM. Den tredje möbelfabriken i Bjärnum blev den med ovannämnda firmanamn. De tre bröderna Ernst, Emil och Per Troedson svarade för tillkomsten. Men initiativtagare och ledare för företaget från dess början och tills det överläts till annan innehavare var Ernst.

Hans föräldrar, Troed Persson och dennes hustru, var ägare till Bjärnumsgården och där föddes Ernst Troedson 1879. Han var den femte i syskonskaran, som bestod av åtta pojkar – alla födda på fädernegården.

BJÄRNUM. I Hyby, halvannan mil öster om Malmö, föddes 1822 Per Persson. Som 19-årig lät han värva sig vid Kronprinsens Husarregemente. Efter 33 års tjänstetid och med sergeants grad lämnade han regementet för att i fortsättningen vara jordbrukare i Lilla Mölleröd.

Under en lång följd av år blev han också verksam i det allmännas tjänst. Han var inte mindre än 30 år ordförande i Norra Åkarps kommunalnämnd och var huvudman i Norra Åkarps sparbank.

En son till honom var A. P. Baum, som föddes i Bjärnum 1874. Dåtida skolplikt syns ej ha varit sträng för en medellös pojke, ty redan som 11-årig fick Alfred Baum börja förvärvsarbeta på heltid.

Han började som ”vaktepåg” på en gård, och då han 17 år gammal kom i snickar- och svarvarlära hos Paul Eliasson i Hågnarp, hade han redan hunnit med fem års drängtjänst.

Han räknade med en bättre framtid som yrkesman än som lantarbetare – och tiden gav honom rätt. Att han utom snickeri också lärde svarvning skulle bli honom till stor nytta, då han senare blev sin egen.

BJÄRNUM. Med det nya seklet började för Bjärnum den utveckling, som efter hand skulle göra samhället till en livlig industriort och ett möbelcentrum. Upptakten till denna utveckling var igångsättandet av Pettersson & Perssons möbelfabrik 1900 – Bjärnums första möbelindustri.

Två svågrar, Karl Persson och Aug. Pettersson var företagets grundare. Karl Persson föddes i Emmaljunga, Vittsjö socken, 1869. Aug. Pettersson föddes 1865 i Björkefalla, Vittsjö.
Båda var utlärda möbelsnickare. Karl Persson lärde yrket på den verkstad, som drevs av fadern till den för allehanda fuffens på sin tid legendariskt ryktbare ”bildsköne Bengtsson”.

 

BJÄRNUM. Sebastian Skarp kommer ifrån Bjärnum och har fotograferat sedan 2002 och har utvecklat sitt fotointresse med tiden. Som en stor del av Portalens nya mediaavdelning publicerar vi nu en del av hans verk.

Ni som vill följa Sebastian ännu mer kan besöka hans blogg, www.fotoskarp.blogg.se

Se fler av hans bilder genom att klicka på läs mer nedan.

BJÄRNUM. Gösta Kållberg skrev nyligen om kristider.alexis-nilsson-portrtt.jpg Ingemar Nilsson lämnade ett brev till mig idag. Brevet är en kopia på faderns anhållan om att få en extra tilldelning på kaffe. Kaffet var ju ransonerat år 1948. Brevet skrevs den 21 april och redan den 23 april hade han fått svar på sin anhållan som var utformad så här:
"Till Kristidsstyrelsen i Kristianstads län.
Härmed får jag vördsamt anhålla om en extra tilldelning av 2 kg kaffe.
Såsom motivering för min begäran vill jag anföra att jag utnämndes till landsfiskal i Verums distrikt och i anledning därav måste göra en del avskedsbjudningar för över- och underordnade, samt vänner och bekanta. Jag beräknar hela antalet till 65 á 70 personer.
Åhus den 21 april 1948
Alexis Nilsson
Landsfiskalsassistent".
Vilket svar fick han då?
Bilden. Alexis Nilsson efter sin pensionering som landsfiskal. Porträtt från Bjärnums museum.

BJÄRNUM. -Efter en lång resa i boskapsvagnarna så stannade tågsetet. Det blev alldeles tyst. Dörrarna öppnades. Med stor möda släpade vi oss fram till öppningen. Solen strömmade in mot oss. Utanför stod välmående tyska soldater. Plötsligt hördes skottlossning i periferin. Allierade flygplan gjorde attacker mot tyskarna för att ge understöd åt sina marktrupper, säger Cina när vi samtalar vid hennes köksbord i Bjärnum.cina-holmberg.jpg

BJÄRNUM. Barnamördaren från Danmark visste inte vad han gav sig in på strax före julhelgen 1964. Det var då han försökte springa ifrån flerfaldiga löparesset, sedermera kriminalinspektören Yngve Thörnqvist från Bjärnum. Mördaren hade rymt från fängelset i Danmark och tipsen var att han skulle söka sig mot Visseltofta där släktingar fanns. 
I stuga i Stavshult, Verum fanns ett par tvillingbröder i 20 års åldern i, sysselsatta att lyssna på radioutsändningarna. Då kom i etern en efterlysning på den förrymde mördaren från Danmark som kunde tänkas befinns i någonstans i Göinge flyende från rättvisan mot okänt öde.

BJÄRNUM. Ingemar Nilsson har givit mig ett tal som hans far, landsfiskalen Gottfrid Alexis Reinhold Nilsson, höll vid ett Rotarymöte för åtskilliga år sedan. Här följer ett citat som inledning:
"Det  dystraste minnet från denna tid och väl också från hela min tjänstgöringstid, var när internerna i Rinkaby skulle utlämnas till ryssarna. Regeringens beslut om utlämningen lät vänta på sig, för det var ju inte vidare angenämt att fatta. Beslutet hemlighölls men det sipprade ändå ut och internerna började matstrejka. Det var hemskt att se hur många av dem plötsligt föll ihop när de gick där och fick föras till sjukhus. Många begärde på fullt allvar att få bli skjutna i stället för att utlämnas till ryssarna. Många, många gånger frågade de, när de skulle avrättas."

BJÄRNUM. Portarna öppnas till ubåtsvarvet i södra delen av Bjärnum och när ljuset tänds så ser jag den - ubåten - med sitt vita vackra skrov, ligger i dockan, upphissad i block och talja. Nej, det är ingen synvilla! Konstruktören, Birger Holmberg, visar stolt upp den 8 meter långa ubåten som väger cirka 10 ton och som provseglats i såväl Höganäs som Åhus. Följ med mig ner i skrovet - jag lovar en sällsam upplevelse.
ubten_011.jpg